hej

Prata aldrig politik?

Att undvika att snacka om politik lyfts ibland fram som ett bra tips, till exempel för att det inte ska bli dålig stämning på släktträffar eller parmiddagar. Ska man tänka likadant på en dejt? Eller kan en passionerad debatt om skattesänkningar, vinster i välfärden eller medlemskap i Nato tillföra nyttig dynamik?

En gång var jag på en dejt som med tjej som fäste stor uppmärksamhet vid en, för mig, väldigt liten detalj. I faktan under ”politik” hade jag nämligen fyllt i ”liberal” utan att riktigt tänka efter. Jag menade att jag, rent allmänt, har en liberal syn på det mesta. Människor ska få leva på det sätt de mår bäst av, utan att andra kommer med pekpinnar om vad som är rätt fel. Ungefär så, en rätt grundläggande värdering som inte behöver kopplas till något särskilt parti.

Det här köpte dock inte min dejt, som i stora drag menade att jag då borde rösta på det politiska partiet Liberalerna (L). Och självklart kunde jag om jag kallade mig liberal inte sympatisera med vår nuvarande regering. Det blev en märklig diskussion där vi inte riktigt förstod varandra, vilket påverkade dejten negativt. Men jag insåg under samtalet att det från hennes sida inte fanns någon större anledning att fortsätta ses om jag tillhörde ”fel parti”.

Men funkar då kärlek över partigränserna? Ja, bäst lämpade att svara på det är förmodligen politikerna. För några år sedan gjorde SVT:s Agenda en undersökning. Till landets samtliga 290 kommuner skickades ett e-postmeddelande med frågan:

”Har er kommun några exempel på parrelationer mellan personer från olika partier?”

Av de 130 kommuner som svarade uppgav 12 att det fanns kärleksrelationer mellan politiska motståndare. Det hade varit intressant att veta antalet kärleksrelationer mellan personer i samma parti, som en jämförelse. Men att kärleken övervinner ideologiska ståndpunkter behöver inte vara så konstigt, enligt mitt sätt att se det. Dels innebär det politiska engagemanget att man vistas i samma miljöer och att man därmed lär känna varandra på ett mer privat plan. Dels har man ju faktiskt samma intresse, med allt vad det innebär.

Vad tycker ni? Skulle ni kunna ha ett förhållande med någon som inte delar era politiska åsikter?

/Har du tankar om inlägget, bloggen, förslag på ämnen eller annat? Skriv gärna en kommentar. Eller mejla mig! Jag heter Chris1980 här på Happy Pancake.

dating


There are 13 comments

Add yours
  1. Andrea

    Det korta svaret är nej.
    Men det beror på lite med, vissa partier funkar andra absolut inte.
    För mig har partiet man röstar på mycket fäste i ens grundvärderingar över hur man ser på omvärlden.
    En moderat och en vänsterpartist t.ex som båda verkligen valt att rösta på dem och inte gör det på måfå pga ex att deras föräldrar gjort det… Tror jag kan tendera på att stöta på problem.

    (C)/(L) och (S) däremot kanske kan kivas ibland men samtidigt komma överens.

    Det är nyttigt med diskussioner, men att vara för tvärt olika i grunden i ett längre förhållande tror jag bara sliter för mycket i längden.

    • Christian Persson

      Andrea,

      Jag tror också som du, att sympatiserar man med partier som står långt ifrån varandra kan det bli knepigt. Men att det annars bara är nyttigt med lite diskussioner.

    • Christine

      Instämmer, det mesta är ju ändå politik – faktiskt. Och om man är medveten o insatt så speglar ens politiska partitillhörighet de värderingar man har och att då få ihop det med en partner som står långt ifrån en själv kan bli svårt.
      Men, jag har exempel från verkligheten där en vänsterpartist är gift med en liberal och en socialdemokrat är sambo med en moderat. Så mycket handlar nog också om HUR man diskuterar.

  2. george

    Usch vad många problem man ska gå igenom för att finna kärleken.

    Tror jag ör singel resten av livet. Inte lika besvärligt.

    Tror att det blir värre med åren då man har skapat sig ett liv själv att finna nån som passar.

    Att läsa dessa blogginlägg gör att man avstår från att finna kärleken. Sanning i sin renaste form skrivs här..

    • Andrea

      Problem och problem, beror väl på om man söker en person eller bara kärleken i sig. Ju mer det är kärleken i sig, ju mindre krav.

      Finns väl fortfarande de som blir ihop snabbt mest baserat typ han/hon är rätt söt osv och trevlig och snäll.
      Att lära känna någon djupare kommer senare och då har man redan mycket känslor&lojalitet som får olikheter att kännas mindre än om man vetat om dem ifrån början.

      Sedan är det väl olika om förhållanden håller eller inte med sådan början.

  3. Catwoman

    Det kan nog stämma att man ska vara försiktig med kontroversiella samtalsämnen i sällskapslivet, alltså t.ex. politik, religion, osv, men när det gäller dejtande, att lära känna någon som man kanske ska dela sitt liv med, så är det nog viktigt att förr eller senare gå på djupet och diskutera värderingar och samhällssyn, vilket ju hänger ihop med politisk åskådning. Därmed inte sagt att man måste rösta på samma parti, det går säkert att hitta tillräckligt med gemensamma nämnare värderingsmässigt i många fall ändå.

    Men det går även en skiljelinje mellan en som är väldigt intresserad av och engagerad i politik och en som inte bryr sig, utan bara tycker politik är “tråkigt” och “jobbigt”. Själv är jag väldigt intresserad av samhällsfrågor och diskuterar gärna ofta och länge med folk, även sådana som inte delar mina politiska åsikter. Jag skulle nog ha svårt att ha ett längre förhållande med någon som bara tycker jag är jobbig när jag börjar prata om dagens tidningsrubriker vid frukostbordet eller när jag vill diskutera den senaste P1-dokumentären till kvälls-téet… Däremot skulle jag inte kräva att mannen ifråga skulle hålla med mig i diskussionerna hela tiden, det skulle nog t.o.m. bli lite tråkigt i längden…

    • Christian Persson

      Catwoman,

      Jag tror som du. Två politiskt intresserade personer kan nog funka ganska bra ihop, även om man tycker olika i vissa saker. Då är det nog, som du skriver, knepigare om den ena parten är intresserad och den andra inte alls.

  4. Klas-Jööran

    Så länge värderingarna inte krockar alltför mycket ska det nog inte vara några större problem. Men jag tror väl knappast att en passionerad FI-medlem och en passionerad SD-medlem är en match made in heaven så att säga.

    En människa är mycket; mer än sitt jobb, mer än sina politiska uppfattningar, mer än sin musiksmak, mer än doften av sina fjärtar och så vidare. För folk med bestämda(och kanske mer eller mindre kontroversiella) åsikter kan det väl dock finnas en poäng att i ett relativt tidigt skede se till att den man börjat ha kontakt med får veta var man står, och ge denne en chans att avbryta “av ideologiska skäl” för att förebygga ett eventuellt “krig” inom en snar framtid. För vissa(mig själv inkluderad) är vissa politiska åskådningar en dealbreaker, bara att leva med.

    Helst träffar jag såklart nån som “har rätt”, men hellre nån som inte bryr sig än nån som “har fel”.

  5. Hasse

    Prata politik med kvinnor ska man undvika. Deras tankeverksamhet drivs av känslor utan konsekvenstänk. Det är bara att se hur det ser ut i Europa…

  6. What_A_Man

    Byt ut ordet politik mot värderingar, åsikter, attityder och så vidare så är där ett väldigt intressant ämne att diskutera. In i kärnan och rota om vem man är sådär bakom ytan. Tyvärr är det bara en och annan som vågar säga något om sig själv där man öppnar sig och gör sig sårbar. De flesta brukar tappa hakan rätt ner i fikan om man ställer en sån djup fråga och klarar inte av att säga något.


Post a new comment

(OBS! Din E-postadress publiceras ej.)