kär i gift man

“Jag har aldrig kunnat glömma min ungdomskärlek”

Hej Håkan!
Jag är helt förtvivlad och behöver råd av någon utomstående.

För 48 år sedan hade jag en ungdomskärlek som varade i 1 år, och jag har aldrig riktigt kunna glömma honom. 2014 träffades vi över Facebook och vi bestämde oss för att ses. Vi träffades och vad hände, jo blixtförälskelse uppstod. Jag har aldrig haft en liknande passion, men tyvärr var han gift. Vi fortsatte träffas i ca 4 månader, hans fru fick naturligtvis reda på detta och det blev skilsmässa. Han och jag hade en fantastisk tid tillsammans i drygt ett år, vi reste och upplevde massor av saker tillsammans. För 3 månader sedan berättade han att han bestämt sig för att göra ett nytt försök med exet och att båda ville detta. Enligt honom kräver exet att han ger henne en chans då skilsmässan “gick för fort”. Hon menar att dom har ett 30 årigt äktenskap som är svårt att lämna och att hon saknar och älskar honom vansinnigt mycket. Vi har inte haft någon kontakt på 6 veckor, men jag ringde honom för 4 dagar sedan och vi ska fortsätta hålla kontakten. Jag vill återuppta vårt förhållande, vill verkligen leva med denne man men jag känner mig osäker, jag vet att han fortfarande har starka känslor för mig men vad gör jag. Vi bor 30 mil från varandra, jag är beredd att leva tillsammans med honom. Exet bor kvar i sin lägenhet och dom bor tillsammans i hans hus över helgerna. Dom har gemensamma barn som är utflugna och har egna familjer. Jag tänker på denne man 24/7, jobbet kan jag inte riktigt fokusera på, beter mig som en tonåring… Jag vet inte om jag kan vänta på honom och isf hur länge.

Vad gör jag?

Jag blir överlycklig för vilket svar jag än får från dig.
Tack på förhand!

HÅKAN SVARAR

Hej,

Tack för din fråga.

Många tankar dyker upp. Vad var det som gjorde att det inte blev ni för 48 år sedan? Ni inledde så som jag förstår en passionerad relation som varade i 1 år. Hur har ditt liv varit sen dess? Har du en liknande bakgrund som han, gift och barn? Jag utgår ifrån att du idag lever själv, det är så jag tolkar ditt brev.

Nu upprepar sig historian igen, fyrtioåtta år senare. Är det av samma skäl? Var det han som bröt upp relationen då, eller var det du? Mönster har ofta en tendens att gå igen. Du skriver att du aldrig har kunnat glömma honom, på vilket sätt har han levt i ditt liv under alla dessa år? Var det något som hände i ditt liv som gjorde att du var öppen till att inleda en kontakt på Facebook 2014 och bestämma er för att ses. Befann du dig själv i något slags uppbrott? Vem utav var det som tog initiativ till att bli vänner på Facebook? Vem utav er var det som tog initiativ till att senare ses?

Ni blev passionerat förälskade igen skriver du. Att ni under en tid reste och upplevde saker tillsammans. Jag läser det som en slags repris från den ungdomskärlek ni hade, kanske ett sätt att ta igen, det ni inte gjorde då. Du är förälskad i denna man, du har tidigare inte upplevt något motsvarande och du tänker på honom dygnets alla vakna timmar. Du är beredd att göra stora förändringar, som ex; att flytta, för att ge er kärlek en chans Det är det man kallar förälskelsefasen. Ett tillstånd där man ofta är mer i kontakt med känslor än logik och förnuft. Den pågår ungefär från några månader upp till ett par år. Denna fas upplevs ofta både spännande och outhärdlig. Innan vi vet var relationen tar vägen. Har relationen förutsättningar att överleva? Att vara i den ambivalensen tar kraft och energi.

Vi lever i en kultur där vi är fria att välja, vi kan bryta upp från ett äktenskap utan alltför stora konsekvenser utifrån ett omvärldsperspektiv. Ändå väljer han att vara kvar och pröva relationen till sin före detta fru och på så sätt väljer han bort dig. Jag förstår att det är smärtsamt. Ändå är det ett val, som den vuxne man han är, har gjort. En relation består av många beståndsdelar där passion är en, och trygghet en annan. För att en relation på lång sikt ska må bra, bör både trygghet och passion finnas i relationen.

De har levt i ett långt äktenskap och skapat många emotionella band emellan sig, där priset för att följa passionen kanske är för högt. Ofta handlar det om rädsla, att inte våga, men det kan också vara ett noga övervägt beslut. Antagligen, då han har levt i ett långt äktenskap med en och samma fru, får man anta att relationen ändå till många delar har varit bra. Du skriver också att hans f.d. fru vill ge, det som de har byggt upp en ärlig chans. Att även hon, precis som du, saknar honom och älskar honom väldigt mycket. Att bryta upp från en relation tar känslomässigt lång tid, så utifrån det perspektivet kan jag förstå att de vill pröva sin relation igen. Kanhända kommer de fram till att skilsmässa är den väg de ska ta, eller också inte och till det behöver du förhålla dig. Under den tiden behöver du låta dem vara, att inte kliva in i något, som han har valt att ge en chans. Du kan inte välja åt honom, däremot kan du berätta vad du själv vill och önskar. Mer än så kan du inte göra just nu.

Du har ringt honom och sagt att du vill fortsätta hålla kontakten med en förhoppning om att det ska bli ni två. Den fråga du behöver ställa dig då, är, vad är ditt syfte med det? På någon nivå går du över den gräns han har satt. Utifrån ett annat perspektiv kan man också se det som emotionell otrohet. Är det något du vill bidra till? På din fråga hur länge du kan vänta på honom, är det du som enbart kan svara på det. Så länge han finns som ett hopp inom dig, är dörrar stängda till omvärlden. Stänger man en dörr, kan andra dörrar lättare öppnas upp.

Lycka till,
Håkan

dating


There are 5 comments

Add yours
  1. Frostha

    Vilken röra och hyfsat bra råd.
    Personligen har jag nolltolerans emot otrohet och att låta sig vara “andra kvinnan” bara för att ha kvar denne i sitt liv låter fruktansvärt osunt. Det blir inte bättre av att det som jag uppfattar det endast blev skilsmässa eftersom frun råkade få reda på det. Inte för att mannen ville ha en skilsmässa så att han kunde vara tillsammans med Henne.

    Sorgligt nog låter det som Hon är förälskelseblind i en man som inte verkligen vill ha henne. Hade han verkligen gått tillbaka till sin fru endast för frun ville ha honom och skilsmässan var abrupt? Känns väl mer troligt att äktenskapet tappat en passion som mannen fann i insändaren men egentligen ville ha i/med sin fru.

    Det kanske låter kallt, hårt och kanske jag saknar delar av helheten. Men prata rakt, berätta precis som du känner och meddela att du inte vill höra ett pip ifrån honom om han verkligen hellre är med sin fru. Så att du kan börja jobba med att gå vidare. Vänta inte. Ska veckor, månader gå i smärtsam hoppfullhet för att sedan kanske snopet krossas då.

    Om han ärligt ska ge sitt äktenskap en ny chans så kan han inte ha back-up kvinna, det är inte en ärlig chans. Å han kan inte heller välja insändaren och inte ge sitt allt om inte förhållandet med frun är avslutad.

    Å är det inte en varningsklyscha: en gång otrogen, aldrig trogen?

  2. J.G

    Varför inte se om ni alla tre kan leva tillsammans? Var inte så konservativa, det har hänt förut att fru och älskarinna har levt under samma tak.

  3. ViraStina

    Spring, kvinna! Rädda dig!

    Sorry, men han HAR redan valt bort dig, i och med att han väljer hustrun efter ett år med dig. Gå inte i fällan att slösa en massa tid och livsenergi på att försöka få tillbaka honom. I bästa fall blir du ett litet sidonöje.

    Eller snarare i sämsta fall.

    I bästa fall reser du dig upp, säger nej till fortsatt kontakt och inser att du är värd att hitta någon som sätter dig främst. Inte någon som vill ha dig på lut.


Post a new comment

(OBS! Din E-postadress publiceras ej.)