Träffa nya vänner

Hitta vänner som vuxen – hur gör man?

Jag befinner mig just nu i Melbourne Australien, sedan ett par veckor tillbaka för att starta om livet på en ny plats. Jag känner ingen här och om jag ska vara helt ärlig så känner jag mig stundtals väldigt ensam. När min redaktör bad mig att skriva något om att hitta vänner i vuxen ålder så kunde hon inte ha valt ett mer passande ämne. Det är nämligen exakt det jag försöker göra just nu.

Känslan av att vara en del av en gemenskap är ett grundläggande behov. Vi är flockdjur och utan en flock att tillhöra känner vi oss vilsna. Ni som i perioder inte haft några nära vänner vet exakt hur kämpigt det är. Hur skamfull ensamheten kan kännas (trots att det ju inte är något konstigt!).

Det är svårt att hitta nya vänner som vuxen, oavsett om man bor i samma stad som man föddes i eller om man som jag har flyttat till ett helt nytt land. Folk har generellt en ganska tight umgängeskrets och alla försöker få in så mycket i sina liv med familj, jobb och träning att det inte alltid finns tid över för att lära känna nya vänner. Ofta behöver man vara lite ”på” för att något ska hända och inte bara vänta på att någon annan ska ta initiativet till att höra av sig.

…Förresten behöver man inte ens vara ensam för att vilja hitta nya vänner! Kanske har du bara umgåtts med samma kompisgäng sedan skolåldern och börjar känna att det skulle vara kul med lite omväxling? Eller så letar du efter någon som delar samma passion som dig inom ett speciellt ämne, eller någon att öva din spanska med? Hur som helst! Här kommer mina 9 bästa tips för att kompisragga!

”Nätdejta”

Varför inte leta efter vänner på en dejtingsajt (HappyPancake såklart!) och ”dejta” helt förutsättningslöst. Kanske kan du få en vän för livet när du inte dejtar med avsikten att ni ska bli ett par? En av mina idag bästa killkompisar träffade jag på en dejtingsajt.

Gå med i en Facebookgrup

Det finns Facebookgrupper för ALLTING. ”Vi som gillar biodling” eller ”vegetarianer som bor i Göteborg”. Hitta den grupp som passar dig bäst. Skriv sedan ett glatt meddelande, presentera dig själv och fråga om någon har lust att ta en fika?

Leta på träningen

Börja att småprata med den där trevliga tjejen eller killen som du brukar se på spinningpasset, eller växla några extra meningar med receptionisten på yogastudion. Att hitta ”ditt ställe” där du tränar är ett jättebra sätt att på ett avslappnat sätt ta kontakt med folk.

…Och på jobbet 

Våga fråga nya kollegor om ni ska äta lunch tillsammans eller ansträng dig för att småprata extra mycket med de du tycker verkar trevliga. En annan bra grej man kan göra är att föreslå en gemensam ”After work” på till exempel företagets Intranät/Facebooksida (eller det gamla vanliga sättet, en anslagstavla).

Gå ut själv

Denna punkt kan verka skrämmande, men det är oftast bara jobbigt första gången du gör det. Det är inget konstigt att gå ut själv och ta en kopp kaffe eller en öl. Har du tur så börjar du prata med någon som kanske leder till en vänskap, och om inte det händer så är inte det heller någon katastrof. Men sitter du bara hemma själv framför TV:n så kommer inget nytt att hända, tyvärr.

Leta efter annonser

De flesta av oss har haft intressen i tonåren som vi sedan kanske har lagt på hyllan av olika anledningar. Det kan vara att du har spelat i ett band, dansat, åkt skateboard eller varit med i en teatergrupp. Skulle det inte vara roligt att plocka fram ditt gamla intresse igen? Leta på nätet efter folk som efterlyser just din kompetens!

Gå en kvällskurs

Har du någon tusenlapp över så är ett perfekt sätt att få nya kompisar att börja en kurs av något slag. Medborgarskolan och Folkuniversitetet är bara två av många ställen som håller i kurser mellan himmel och jord. Lär dig plantera, göra sushi, prata franska, måla med akryl eller virka. Man är aldrig för gammal för att lära sig något nytt!

Svenska kyrkan levererar 

Om du är utomlands så är svenska kyrkan ett bra sätt att träffa andra svenskar. De brukar ha olika aktiviteter och är perfekt om du till exempel inte vill sitta själv över en högtid.

Bättre grannsämja 

I Sverige, eller i alla fall i Stockholm där jag bor annars, så pratar man knappt med sina grannar förutom ett kort ”hej hej” när man möts i trapphuset. Varför ska det vara så? Ta mod till dig och presentera dig ordentligt nästa gång springer ihop med den där grannen som verkar trevlig. Eller sätt upp en lapp på porten om att fira in våren med en grillkväll tillsammans?

hitta vänner i vuxen ålder

Vad är ditt bästa tips för att träffa nya vänner som vuxen?

dating


Det finns 77 reaktioner.

Lämna kommentar
  1. Per

    Ursäkta mig men det låter lite onödigt att behöva de här tipsen. Guiden kanske är bra för den som kanske inte kan det sociala spelet. Mer intressant är det dock de problem som dyker upp när man ska komma in i en ny grupp människor. Människor tenderar att förlora vänner i den produktiva medelåldern och möjligen kunna hitta igen några som pensionär. Det finns statistik på det. Varierar troligen kraftigt beroende på var man är. På en liten ort är de ofta väldigt tighta och duktiga på att arrangera middagar.

    • Cecilia Salamon

      Per: Jag håller inte riktigt med. Jag tror att många kan ta del av de här tipsen och få inspiration på nya sätt att lära känna människor. Och ja, det stämmer nog som du skriver att många tappar sina vänner när de är ”mitt i livet” med allt som ska hinnas med då. Hur det ser ut på mindre orter verces storstäder har jag dock ingen koll på. Men jag tror tyvärr att ensamhet är ett utbrett problem både i små och stora städer. Kanske att storstäder är mer anonyma och att det är lättare att ”försvinna i mängden” där..? Å andra sidan finns det ju fler möjlighet till umgänge så det kanske går jämnt ut!

    • Per

      Så klart du inte håller med mig. Det är du som skrivit blogginlägget. 🙂

      Jag har levt 1,5 år i storstan och aldrig känt mig så ensam trots en rad olika försöka. Helt annorlunda i en mellanstor stad eller ort. Storstan är inte min grej. Kanske för andra som tycker om uteliv.

    • Christer

      Onödigt för DIG kanske men alla är vi olika. Inser du inte det eller tror du att alla är och tänker som du ?
      Min erfarenhet är att även gamla ”självklara” saker kan ge mig någon idé, bara genom att det sägs vid ett speciellt tillfälle, även om jag hört det 10 gånger förr. Just då kanske en gammal tanke faller i god jord och jag gör slag i saken.
      Dessutom var det där med Svenska kyrkan helt nytt för mig. Är det något alla vet om, Per ?

  2. Jill

    Lite off topic, men hör ihop med vänskap, sociala skills och förväntningar på nätdejting. Varför tillåter Happy Pancake bilder på män i alla åldrar som visar upp sig halvnakna? När är det dags för kvinnor att kasta av sig på överkroppen?

    Det är tragiskt att se alla inomhus- bilder på män som säljer sig. Ta på er kläder och inled sociala kontakter, för sociala skills och vänskap verkar saknas, tycker jag!

  3. Jag

    Min erfarenhet av att skaffa vänner via dejtingsiter är väl så där… Provade det då jag var nyinflyttad i min stad för 15 år sedan… De man fick kontakt med var ju så klart främst kvinnor eftersom jag är man och visst blev flera stycken vänner… Som försvann fortare än en avlöning så fort dom hittade en kille.

    Mitt ex provade samma sak… Hennes erfarenhet var att alla 90% av de ”vänner” hon hade hittat via dejtingsiter försvann när hon hittade mig… eftersom alla dessa killar som hon kallade vänner i grund och botten var ute efter något helt annat.

    Visst kan man hitta vänner via dejtingsiter… Men… Nej, jag tror inte det är det optimala stället att hitta vänner på av gjorda erfarenheter…

    • Romantisk-tjej

      JAG:
      Min erfarenhet är annorlunda. Jag träffade en vän på dejtingsajt för 6 år sedan som fortfarande hör av sig varje dag. Han var också ute efter något annat men jag hade inga känslor för honom och det accepterade han till slut. Men han vill uppenbarligen fortfarande ha kvar mig i sin närmsta vänkrets 🙂

  4. Littleghost

    Vänner är guld värda! Ibland undrar jag om jag inte tänker fel när jag ständigt är på jakt efter en man för en romantisk relation. När jag tydligen är lyckligare som singel. Jo, det är väl inte rätt man då, kanske, men så galet svårt att hitta just rätt man. Men jag har hittat några vänner på just dejtingsidor som jag fortfarande är vän med, faktiskt både killar och en tjej! De betyder mycket för mig! Jag tycker verkligen om dem. Och de är inte ute efter att bli tillsammans med mig. Inte någon av dem. Men kanske är det just det där med att bo ihop och leva så nära någon som är svårare när man är mitt i livet. När man har hittat sitt sätt att leva och vara på. Som man tycker funkar. Jag tycker mycket om både mina gamla vänner och mina nya vänner och andra som jag lär känna genom träningen eller jobbet. Tyvärr (?) träffar jag bara på kvinnor i mitt jobb. Och även min hobby. Men men. Life is great!

  5. John G

    I något inlägg här på bloggen har du Cecilia, eller Christian, i en kommentar beskrivit hur man skaffade sig vänner som barn.

    Ett annat barn gick förbi på gatan. Och då ställde man frågan, ”Vill du leka?”
    Javisst blev svaret. Och sedan tog det inte många minuter innan man var i full gång med att bygga ett fort, kasta snöboll, eller vad man nu hittade på?

    Man brydde sig helt enkelt inte om saker som social status, utseende, kön, eller vad andra kompisar tyckte om personen i fråga. Man bara gjorde det.

    Sedan, någonstans längs vägen, så försvinner den förmågan till att acceptera andra. Och i stället blir allt det vi en gång i tiden bortsåg från det viktiga när vi träffar nya människor.

    Vilket gör att det inte är lätt att skaffa nya vänner som vuxen. För du måste passa in i den aktuella gruppens ramar för vad som är normalt. Och ve dig om du avviker. För då får du helt enkelt inte vara med och ”leka.”

    Så jag kan bara önska dig lycka till Cecilia.
    Hoppas du har mer framgång än vad jag har.

    • HEJ

      För en gångs skull kan jag hålla med dig JOHN G, brukar faktiskt inte göra det. Om man avviker det minsta är det tack och adjö… Jag hade en stor vänskapskrets för några år sedan. Har förlorat dem en efter en då de träffade pojkvänner och då jag fortfarande är singel, man passar ju inte in i deras parmiddagar längre… Jag tror jag blev den som mina vänner retade sig på, hon som gillade springa, skaffade sig ett bra jobb och en stor lägenhet… tyvärr fick jag sitta där själv.

    • Per

      John G:
      Ja det där känner jag så väl igen. Förlorade min bästa kompis när jag började plugga på Universitetet. Det fanns inte i hans världsbild att jag skulle studera vidare och han skulle vara biträde i vården. Jag som egentligen inte var förändrad och kunde prata med allt och alla.

      Och jag har under hösten och vintern erfaret hur svårt det är att passa in i flickvännens familj och i deras ramar. Man skulle vara sig själv men samtidigt fick man inte det. Och det blev panik när jag sa något som inte gillades av flickvännen. Då blev jag bombarderad av svordomar och höjda röster. Deras självinsikt var helt borta. Skvaller om andra är det som stärker gruppen men fyfabian om någon har en avvikande åsikt i gruppen. Och vad händer då med sin egen självkänsla? Den hamnar i bottenläget. Nästan alla är programmerad att inte bli utesluten i gruppen. För blir man utesluten innebär det evolutionärt döden. Kanske därför många lever själv och har sin egna lilla grupp. Är man sig själv kommer ingen att utesluta en.

    • Cecilia Salamon

      Jag tror att det måste varit Christian som skrev det inlägget! Men jag måste hålla med, det var så mycket enklare när man var liten. Idag står så många sociala koder och oskrivna regler i vägen för att skapa nya relationer. Tack för lyckönskningen!

    • Crazy8000

      Om man bryr sig om de koderna blir det så 😀
      De som vågar ignorera dem brukar bli mer poppis än de som är kvalificerade inom koderna ramar. (Rå ofiltrerat)

    • John G

      Hej:

      Jo, jag känner igen det där. Med att paraktiviteter gör att man inte blir inbjuden lika ofta. Dessutom är det ju så också att man själv också tröttnar på att hela tiden vara det femte hjulet.

      Per:

      Ja du, att vara en individ och inte en myrdrönare kan ha sina nackdelar.

  6. Agda

    En vän till mig berättade hur hon på en annan dejtingsajt hittade ett gäng singlar av båda könen att fira nyår med. De bestämde sig på nätet för att träffas hemma hos en av dem för att ha knytkalas. Vet inte om det blev några bestående vänskapsrelationer där, men jag vet att de fick en trevlig kväll.
    Hade inte hp kunnat öppna någon sådan tråd, där medlemmar kan knyt andra typer av kontakter än rean dejter? Eller det kanske kan fungera i en tråd här, att de som saknar någon att vara med under en storhelg eller som bara vill komma ut en kväll, kan söka andra likasinnade?

  7. Jimmy

    Jag har svårt att skaffa vänner, har alltid haft det. Och då menar jag lite djupare vänskaper. Jag har gott om bekanta, som jag trivs med – på jobbet och på gymmet till exempel, men som jag bara umgås med där. Jag behöver mycket tid för att lära känna någon och för att bli vän på riktigt. Så de enda riktiga vänner jag fått i vuxen ålder har jag fått genom studier. Jag har läst både på universitet och högskola, varifrån jag fortfarande har lite kontakt med några få, trots att det nu var många år sedan. Men bäst vänskap fick jag med dem jag gick på folkhögskola med. För då sågs vi ju inte bara på lektionerna, utan vi umgicks mycket på fritiden med eftersom vi bodde ihop. Just nu jobbar jag, och kommer fortsätta med det i åtminstone några år till. Men någon gång ska jag plugga igen. Dels för att jag älskar att lära mig saker, men även för att det är ett bra sätt att träffa nya vänner. Fast det kanske blir svårare nästa gång eftersom jag då kommer att vara ganska mycket äldre än de flesta.

    Det här med att inte riktigt passa in i ett gäng känner jag också mycket väl igen mig i. Under olika tider i mitt liv har jag umgåtts med massor utav olika gäng, men alltid känt att jag varit den som stuckit ut mest, den som inte riktigt passat in. Mest uppenbart var det nog när jag bodde i Malmö och umgicks mycket med ett gäng pingstvänner. Jag är ju inte själv troende, medan de är väldigt troende. Jag var accepterad i gänget och vi hade kul ihop, men eftersom vi inte delade världsuppfattning så kände jag mig såklart inte riktigt som en av dem.

    När jag gick på folkhögskola umgicks jag mycket med folk som var väldigt vänster, väldigt feministiska och väldigt PK. Jag är ju i vanliga fall allt det där också, men i det här gänget var jag inte lika mycket det som alla de andra. Och jag hade nog passat in bättre om jag var lite mer som dem. Även om jag blev accepterad i det här gänget med.

    Sen har vi umgängeskretsar på jobbet och hos vissa delar av min familj, där situationen är den omvända. Här passar jag inte riktigt in för att jag inte är främlingsfientlig, vilket många av dem är. Jag trivs väldigt bra för det mesta bland dessa människor, men tycker det ibland är väldigt jobbigt att de är så främlingsfientliga.

    Något jag också är, för de flesta i min bekantskapskrets – är nördig. Jag sticker oftast ut som den mest nördiga personen. Men jag har ytterligare en umgängeskrets som är betydligt mer nördig än mig, så där sticker jag istället ut som den minst nördiga.

  8. SlårPåMigSjälv

    Jag har testat allt det som sägs här och kan lägga till teater. … sjung i kör t.ex. … Jag träffade cippare i fredags och igår. Problemet för mig är inte att få kontakt med människor utan att bli nära vän med någon och behålla vännen under lång tid. Men det är det ju felr som säger här också. Och jag tror alltid att det är hos mig felet sitter, men egentligen inser jag ju att det inte alltid behöver vara så. Men jag förlorade en vän jag känt i … kanske tre år när jag berättade att jag planerade att ta livet av mig i höstas. Det är ett ögonblicks verk att en vänskap går i kras eller bara upphör så där plötsligt! … men … Jag har en nära vän som jag känt i 23 år och en nära som jag känt i fyra och ett halvt år och en i över ett år nu. Och flera andra även om de inte är lika nära. Men jag har fortfarande ett stort behov av att utvidga det hela. Ofta känns det som att mina vänner är allt jag har plus min passion för musik.

    • Per

      Trötter:
      Långa promenader, terapi och resor förutom allt annat som kostar pengar. Res dig intressant vare sig det är inre eller yttre sådan.

      Nu kommer jag inte prata om dig. Sverige är ett väldigt ensamt land. Problemet är att många väljer ensamheten istället för att kämpa för ett förhållande. Tänker främst kvinnor i tidiga karriären. Det resulterar i ensamma män.

      Män tenderar att bli allt mer ensamma med åldern. Varken kärlek eller kompisar. Speciellt om man råkar ha någon åkomma. Människor är väldigt selektiva. Att välja en kompis är nästan lika noggrant som med partner. Många män väljer till slut sig själva.

      Och en del kvinnor dras med liknande problematik när de börjar bli uppåt 40-50 år. En del har då ett stort kontaktnät och massa energi fortfarande. De kan lägga in en växel till. Men de andra ägnar större delen av tiden till arbete och ev barn i släkten.

    • Romantisk-tjej

      Per:

      För det första: Män och kvinnor är lika mycket intresserade av karriär. Det finns många kvinnor i 40-50 årsåldern som är ensamma. De hittar ingen man som vill engagera sig i ett förhållande. För många kvinnor i den åldern betyder ett förhållande total commitment, och tråkigt nog är det få män som anstränger sig i ett förhållande. Allt hänger på kvinnan. Så kvinnorna förblir ensamma.

      Många män dissar dessutom kvinnor i den åldern eftersom de inte kommer skaffa barn. Och om de redan har små barn är det få killar som är intresserade av den anledningen. Jag tillhör den första kategorin och jag har blivit nobbad hur många gånger som helst för att jag inte kommer skaffa familj. Så om man inte lyckats hitta någon innan 40 är det lätt att man blir ensam som kvinna.

    • Per

      Romantisk-tjej:
      Det här blogginlägget handlade främst om vänskap. Och som jag skrivit är problematiken liknande i 40-50 års åldern. Förutom för kvinnor som verkligen anstränger sig dagligen, de kommer ha ett större kontaktnät än en man som försöker. Möjligtvis om man som man spränger bort alla spärrar så kan man ha ett hyfsat kontaktnät. Men då ska man orka älska allt möjligt. Nu när jag är här i Stockholm kanske jag borde intressera mig mer för fotboll och gå och se någon match. Men jag har inte sådant stort intresse och tålamod för att trängas bland tusentals andra människor. Blir att jag chattar med hela Sverige istället. Tänk om jag som man vågade vara lika öppen IRL. Men jag har lärt mig ett knep av min mamma. Om man är i en affär eller annan offentlig miljö kan man småprata med folk som står intill. Det kan vara en fråga, påstående eller annat om mat, intressen etc. Man behöver inte ens ha ögonkontakt. Då kommer man snabbt se om den människan svarar eller går iväg.

    • Romantisk-tjej

      Per:

      I Stockholm, Malmö och Göteborg har Citypolarna. Det är gratis att gå med och du kan lägga upp vilken typ av aktivitet du vill och få med dig andra. Om du loggar in finns det en kalender och det finns aktiviteter i stort sett varje dag som medlemmarna lägger upp.

      Exempel på aktiviteter är fika, promenader, vandringar, kajak, kryssningar, pubkvällar, bio, konserter, teater, museum, skärgårdskryssningar, badminton, bowling och mycket mer.
      Du behöver alltså inte prata med främlingar på Ica 🙂

      Men tråkigt nog kommer det mest tjejer på aktiviteterna. Att killar sitter ensamma kanske är just att de inte är så benägna att ge sig ut på diverse sociala aktiviteter?
      Kurser, föreningar, kyrkor mm drar mest tjejer. På många saker jag varit på är det 10-25% killar. Något jag ofta undrat över.

    • Per

      ROMANTISK-TJEJ:
      Tack för inbjudan och all information. Jag har dock en del kontakter via andra sidor som jag tar hand om nu. Jag gillar inte när det blir för surrigt. Jag har tinnitus och hjärnskakning så jag föredrar kortare stunder i vimmel. Dessutom i en djup depression så jag vill hitta mig själv.

  9. Romantisk-tjej

    Jag förstår. Men vill bara säga att du själv bestämmer hur aktiviteten ska se ut och hur många deltagare du vill ha med. Så det behöver inte bli vimmel och surr. Om du till exempel vill ha en picknick i det gröna så kan det bli lugnt. Du kan bestämma max deltagare på tre-fyra stycken om du inte vill ha mycket prat och skratt. Det är upp till dig vad du vill göra. Möjlighetena är stora på citypolarna men många utnyttjar inte det.

    Ett förslag är att bjuda in till en liten grupp som diskuterar till exempel depression. Detta kan sedan bli en sluten grupp som träffas regelbundet och utbyter erfarenheter.
    Bara så du vet så finns det den möjligheten 🙂

  10. Trötter

    Romantisk-tjej

    Att det är lite män med på aktiviteterna beror nog mer på vad det är för ålder på kvinnorna som är med. Är kvinnorna i medelåldern så tappar många män intresset för kvinnorna. Detta syns lite varstans. Singel föreningen New friends vände sig till människor i medelåldern. Där var det 80% kvinnor som var med. Har själv varit med på olika aktiviteter som vänder sig till oss i medelåldern och där har det varit högre procent kvinnor än män. Det konstiga är att när singelföreningar och dyl vänder sig till yngre människor typ i 20års åldern då är det mer killar än tjejer som är med. Då är det 80% killar som är med. En kvinna som jag tyvärr glömt namnet på gjorde en undersökning när hon var med i Singel i Sverige Hon kom fram till att 70-80% av medelålders singelmän vill inte ha en kvinna över 40år. Det är lite sorgligt att det är så här. Tror du mig inte så kika runt så får du se att det jag säger stämmer. Tråkigt men sant.

    • Per

      Trötter:
      Intressanta data. Men så är det troligen. Finns många män liksom Ulf Lundell föredrar yngre kvinnor. Jag känner till en festfixare i en av mina hemstäder. Han brukar dock få till rätt blandad skara könsmässigt, men då är det ofta studenter och jobbarkompisar som redan är som färdiga gäng 20-års åldern. När jag då ser de här skarorna tänker jag att jag har inte mycket gemensamt med de. Det blir så mycket tydligare när de är i grupp. 20-åringar idag har mycket bättre möjligheter att träffas i jämförelse för över 15 år sedan. Under och strax efter IT-boomen tog som nätverkandet på nätet stopp ett tag. Många tjänster var så omogna på nätet att jag och andra hängde istället på IRC i olika grupper. IRC är fortfarande ett sätt att träffa människor, speciellt globalt.

  11. Trötter

    Romantisk-tjej

    När jag var runt 35år var jag med i en singelförening som heter Young Friends. Där var maxåldern för att få vara med 40år. Kvinnorna som var med var över 50år. Att dom fick vara med tycke jag var tråkigt Jag var med för att jag ville träffa en tjej i min ålder men det fanns inga tjejer i min ålder..

    Dom 50åriga kvinnorna tyckte det var trist med föreningar som vände sig till dom i medelåldern. Det kom ju aldrig några män dit.

    Jag gick ur föreningen. Det var inte så kul att vara bland kvinnor i mossans ålder och äldre.

  12. Trötter

    Romantisk-tjej

    Du har rätt i många punkter. För min del väljer jag inte en kvinna över 40år. Har hon dessutom barn så är hon totalt ointressant. Jag har inga barn själv så att försörja andras barn är inte så kul precis. Dom pengarna kan jag lägga på trevligare saker. T ex min pension. Sen år en kvinna i medelålder inte attraktiv i mina ögon. Spår av barnafödslar och annat är inte så kul att se. Känns lite som att jag sopar upp skit efter andra.

    Jag har varit aktiv i mängder av olika idrotter. Hållit mig i form. Ser yngre ut än vad jag är. Har allt hår kvar på huvudet m. m. Får mycket uppmärksamhet från då medelålders kvinnor. Jag vill ha en kvinna som också ser bra ut och gärna ser yngre ut än vad hon är. Hon finns inte.

    Om man nu inte har turen att träffa en mycket ung tjej. Det hade ju varit trevligt men den chansen är liten för att man själv är för gammal.

    Som en kompis sa till mig: Jag är ful, men jag behöver ju inte välja en kvinna som är fulare än vad jag själv är.

  13. Trötter

    Romantisk-tjej

    Många män dissar dessutom kvinnor i den åldern eftersom de inte kommer skaffa barn. Och om de redan har små barn är det få killar som är intresserade av den anledningen. Jag tillhör den första kategorin och jag har blivit nobbad hur många gånger som helst för att jag inte kommer skaffa familj. Så om man inte lyckats hitta någon innan 40 är det lätt att man blir ensam som kvinna.

    Det är så sant det du skriver här ovan. Efter 40 tappar dem flesta männen intresset för kvinnorna. 40åriga kvinnor är inte attraktiva i mäns ögon. Det är hårt, trist och sorgligt men sant.

    Var glad att du inte bor i Thailand. Där går gränsen vid 30år. 🙂

    • Romantisk-tjej

      Jag är precis som du, föredrar yngre för det finns inte en människa som gissar att jag är i den åldern jag är..

      Jag vet att många killar har fördomar om äldre, själv anser jag att det är mer utbrett än rasism..Folk har extremt mycket förutfattade meningar. Men de meningarna stämmer ofta inte i verkligheten.

      Den killen jag träffar nu är 8 år yngre än jag. Han visste inte min ålder när vi träffades, och hör och häpna han blev störtförälskad i mig. Vi har varit träffats i 10 månader nu. Om jag hade uppgett min ålder hade han inte sett åt mitt håll. Det är skrämmande, själv vågar han inte tänka tanken, för då hade han missat att träffa mig (han vill leva resten av sitt liv med mig) och han är väldigt kräsen med tjejer och har bara haft en tjej tidigare. Han ser mig som en 25-åring. Han säger du är precis en sådan tjej jag drömde om när jag var 20.

      Ålder är bara en siffra. Men säger väldigt lite om dig som person. Det enda är att du fått mer livserfarenhet och vet vad du vill i livet. Vilket bara är attraktivt.. Jag har aldrig och kommer aldrig föda barn. Så det är inget problem varken för mig eller pojkvännen. Han vill nämligen inte ha fler barn.

      Många killar över säg 45 är oattraktiva, är lönnfeta, slitna, orkar inte hålla igång, är oflexibla i tanken osv. Man ska ha tur om man hittar en attraktiv kille i den åldern.
      Ledsen att säga det, men yngre tjejer som är fräscha vill ha en ung fräsch kille.

    • Per

      ROMANTISK-TJEJ:
      Kul att höra. Ja visst finns det fräscha 40-åringar. En del ser man på teve som programledare. Smarta och sexiga. Finns 20-åringar som är både osexiga och lata. Så har det alltid varit.

      När jag var ungefär 21 år (16 år sedan) var jag med om en händelse som etsats fast. Det var en fredag- eller lördag -kväll och en del skulle ner på stan med bussen. Jag åkte med bussen och en 35-40 årig kvinna steg på och efter henne några ungdomar i sena tonåren. Något hade troligen hänt på busshållplatsen innan. Ungdomarna var rätt taskig och klankade ner på hennes ålder och kallade henne för fyllekärring även fast hon inte riktigt var sådan. Och hon svarade med att de var några omogna skitungar. Jag blev lite störd eftersom jag inte kunde ta parti för någon.

      Jag anser att det ska finnas ömsesidig respekt oavsett ålder. De flesta kommer att leva i de här olika åldrarna.

    • John G

      Romantisk Tjej:

      För mig är det faktiskt precis tvärtom. Och jag tänkte på det när jag läste din kommentar om diverse kvällskurser också 🙂

      Det är nämligen så att på många av dessa kurser är tjejerna i min ålder. Jag är 45.
      Nu är det dock så att under hela mitt liv, från jag var säg 15 och uppåt, så har jag blivit ignorerad, alternativt placerad i kompisfacket av tjejer i min ålder.

      Nu däremot, är jag tydligen så mogen och sofistikerad att jag helt plötsligt attraherar väldigt många tjejer som är mellan 20 och 30, 32. Och när jag uppenbarligen är eftertraktad av unga, snygga, glada, positiva tjejer, är det ju helt enkelt så att det finns ingen anledning för mig att umgås med tjejer i den ålderskategorin som hela mitt liv har ignorerat mig.

      Och med det skall jag återgå till att dricka sprit 🙂
      Trevlig helt på er alla.

    • Per

      Trötter:
      Jag tror många män ger upp efter 40. Är de singel vill de inte träffa en jämnårig och föda upp hennes barn. Fast det går göra till en fetisch i självplågeri. När mannen sett hur det är på krogen, i föreningar etc blir han cynisk och drar sig undan. Han dejtar teven och fotbollsmatcher istället. Kanske han gör några försök på krogen. Nu är det lite oskrivet eftersom jag tillhör den första generationen som riktigt kunna suga åt sig Internet. Jag är 37 år. Vem vet, om jag är singel som 40 åring kanske jag har fullt upp med dejter. Kan då vara tjejer som vaknat upp ur sin törnrosesömn som 30 åring.

  14. Trötter

    Romantisk tjej.

    Jag har aldrig haft tur med att stöta på en fräsch 40årig kvinna. Alla har sett ut som uppspacklade skräcködlor som fortfarande tror att dom är 20år.

    Per;

    Hon du såg i busskuren har säkert burit sig illa åt. Tro inte att hon var oskyldig på nåt sätt. Det finns många kvinnor i den åldern som bär sig svinaktigt åt. Har fått uppleva såna där när jag var ung. En stalkers. Fick polisanmäla kvinnan för att få lugn o ro igen.

    Det finns rötägg både bland kvinnor och män.

    Per och Romantisk tjej.

    Ni kan kanske svara på varför det finns fler medelålders kvinnor i singelföreningar, aktiviteter mm som vänder sig till människor i medelåldern än män? Varför är det sån uppdelning?

    • Per

      Trötter:
      Jag tror många män ger upp efter 40. Är de singel vill de inte träffa en jämnårig och föda upp hennes barn. Fast det går göra till en fetisch i självplågeri. När mannen sett hur det är på krogen, i föreningar etc blir han cynisk och drar sig undan. Han dejtar teven och fotbollsmatcher istället. Kanske han gör några försök på krogen. Nu är det lite oskrivet eftersom jag tillhör den första generationen som riktigt kunna suga åt sig Internet. Jag är 37 år. Vem vet, om jag är singel som 40 åring kanske jag har fullt upp med dejter. Kan då vara tjejer som vaknat upp ur sin törnrosesömn som 30 åring.

    • Romantisk-tjej

      Jag har aldrig haft turen att träffa på en snygg 45 årig kille. Tjejer tar hand om sig själva och ser ofta mycket fräschare ut än män i samma ålder. De flesta av vännerna har därför en yngre kille. 45-åringarna är gubbiga säger de. Jag håller med…

    • Trötter

      Romantisk tjej.

      Så då menar du att ALLA män skiter i att ta hand om sig? Sen tycks du tro att det är bara kvinnor som har rätt i att träffa yngre män. Och vi män inte får träffa yngre kvinnor. Jämställdhet, oja visst. Jag tycker 40åriga kvinnor är slitna, tantiga och fruktansvärt ofräscha. Det är ytterst få kvinnor jag möt som tar hand om sig själva. Dom har spacklat upp sig i ett sista försök att se unga ut. Tro mig, det är ingen vacker syn. Sen deras uppträdande. Jösses säger jag. Det beteendet hade dom inte när dom var yngre. Jag har varit ung jag med och på den tiden uppträdde inte dom unga tjejerna på det viset som dom gamla tanterna gör idag.

      Sen har du ingen aning om vem jag är och hur jag lever. Du har ingen aning om vad kvinnor gör mot mig. Idag har jag ett hjärtligt hat mot kvinnor pga hur man har blivit bemött och behandlad och fortfarande blir. Jag har inga positiva erfarenheter av kvinnor. Utnyttjande hör också till bilden för att man varit snäll och hjälpsam.

      Kanske är det så att skiten dras till oss. Du får gubbiga män och jag får tantiga kvinnor.

      Du har poänger där Per men jag förstår inte fetischen om självplågeri. Jag sitter hellre hemma och ser på Tv än blir utsatt för medelålders kvinnors beteende på krogen.

    • Per

      Trötter:
      Vi är nog ungefär lika cyniska. Varenda tjej jag träffat har försökt utnyttja mig på något sätt. Och när det inte funnits något att utnyttja har deras kärlek försvunnit. Kan dra några exempel. När min sons mamma fick se min ingångslön efter många års studier var det slut på några dagar. Så där fortsätter det tjej efter tjej. Även fast jag är fattig och inte sagt något annat. Verkställande diskmaskin och underleverantör.

    • ViraStina

      Jag håller med dig, Romantisk tjej, om att det vanligare att männen gubbar till sig snabbt efter 35, medan kvinnorna håller sig fräscha.

      Men hela diskussionen är ju lite sorglig. Är ni män i medelåldern får ni väl inse fakta och hacka i er att ni inte kan välja och vraka bland rynkfria 25-åringar.

      Själv fick jag visa leg på Systemet ifjol, mina 42 år till trots. Men även om jag blev smickrad, inbillar jag mig inte för en sekund att jag tillhör en annan liga, vilket somliga män tycks anse att de gör av födsel och ohejdad vana. Däremot håller jag mig i god form och vill därför ha en man som också tar hand om sig själv.

      Min nuvarande är jämngammal med mig. Och i bra form, han med. Men visst syns det att han passerat 40. Lite kråksparkar runt ögonen och grå stänk i håret, bland annat. Och det är precis som det ska vara. Det var länge sedan jag drogs till fjuniga ynglingar.

      Män som har fobi för naturliga ålderstecken hos kvinnor men missar sina egna, undviker jag helst. Ingen förlust för någon av oss, alltså.

    • Per

      Virastina:
      Gubbar till sig vid 35 år? Min far blev inte gubbe föränn han var 60 år. Och jag som 37 åring har blivit nekad av 42 årig kvinna som ville ha en yngre kille. Hon tyckte jag såg för ung ut. Efter det slutade hon leta efter yngre.

      Däremot kan jag lägga fram tusentals med bevis att 40 åriga kvinnor åldras i förtid. De röker, stressar, solar och äter fel så de ser äldre ut än min mamma på 65 år.

      Vet absolut inte vad du surrar om. Du verkar tro att medelålders män aldrig träffar yngre. Jag träffade ikväll en 24 årig tjej. Och jag skrämde inte iväg henne. Och hon föredrar äldre.

      Det är som skillnad på ålderstecken och nedgången. Allt för många 40+ kvinnor ser ut som alkistanter på tuben. Min pappa på 70 år brukar ibland kika och han ryggar tillbaks direkt. Sedan finns det några få 4o-50 åringar som är skapliga, men de är ovanliga.

    • ViraStina

      Jamen Per, då säger vi så!

      Alla kvinnor förvandlas till vrak senast på 40-årsdagen. Männen däremot är så fräscha och välbevarade att tonårstjejerna slåss om dem ända upp i pensionsåldern.

      Stämmer det bättre med din världsbild?

      Vi verkar dock inte leva på samma planet, och det är förmodligen lika bra. 😉

    • Per

      Virastina:
      Min världsbild är att du ser saker svart och vitt utan undantag och att du saknar läsförståelse.

      Dyker det upp någon som Pernilla Månsson Colt så vill jag gärna dejta henne. Men sådana kvinnor är alltid upptagna.

    • ViraStina

      Få se nu, jag läser att du har tusentals exempel på hur oattraktiva kvinnor efter 40 är… Och att gubbar som du känner minsann är så välbevarade att de blir uppraggade av unga kvinnor…

      Vad är det mer jag ska läsa för att förstå din världsbild?

      (När jag var medlem på HP fick jag ofta förfrågningar från killar i 25-årsåldern som ville ha en ”milf”. Jag hade ingen lust att agera fetisch åt nån spoling, men den inställningen har kanske inte män i min ålder, som glatt söker i nästa generation…)

    • Romantisk-tjej

      Virastina:

      Just MILF:andet var jag också väldigt trött på. Man vill ju inte vara ett objekt för någons sexbehov. Som en övergångsfas innan de skaffar fru, ungar, hus och vovve..

      Jag vill ha någon som står vid min sida hela livet. Själsfrändeskap. Verkar vara många som aldrig kan uppleva den typen av starka gemenskap och kärlek. De tar istället den torftiga vägen.

  15. Nadine

    Fick ett gott skratt när jag läste era kommentarer. Det här är en tråd om vänskap men ni pratar bara om hur snygga och unga tjejer måste vara. Vilken tur att jag sluppit dejta er! Det låter som ni fortfarande går i högstadiet.

    • Per

      Nadine:
      Ja det är om vänskap. Men alla de här blogginläggen slutar i genusfrågor och dejting. Även om man är positiv först kommer man bli bitter :). Jag låter bitterheten stanna här eller hos kompisar.

    • ViraStina

      Jo du förstår, Nadine, att i den här diskussionen gäller en väldigt speciell sanning.

      Nämligen att alla kvinnor automatiskt är förbrukade efter 35, medan alla män är fräscha och eftertraktade även som åldringar. Även av unga kvinnor, givetvis.

      Ytterst fascinerande övertygelse, måste jag säga. Men var och en får ju bli salig på sin tro.

    • Per

      Virastina:
      Du talar för dig själv. Det är dina tolkningar och projektioner. Om du tittar vad jag skrivit från början så har jag skrivit att både kvinnor och män kan bli ensamma. Och vad Trötter och andra varit inne på är det ingen idé att träffa en kvinna 40+ om hon inte har några fördelar. Jag har redan barn så för mig är inte helt uteslutet att strunta i familj om kvinnan har egenskaper som överglänser en 25 årig tjej. De singel 40+ kvinnor jag träffat har inte visat på någon mognad eller psykisk stabilitet. Däremot finns det 40+ kvinnor i längre relationer som är mogna och stabila. Så vad jag lärt mig är att jag inte aktivt kommer söka någon 40+ kvinna men råkar det dyka upp någon ger jag henne samma chans som andra.

      Den här tråden ska egentligen handla om vänskap 🙂

    • ViraStina

      Jaså? Vad jag ser här, är män som med en häpnadsväckande generaliseringsförmåga påstår att det i princip inte finns några attraktiva kvinnor över 40, förutom någon enstaka kändis. Trots att man bara är ett par år från 40 själv..!

      Och så går man i taket när vi kvinnor hävdar att det inte direkt saknas exempel på medelålders män som låter sig förfalla. Då blir man plötsligt upprörd och menar att gamla män definitivt kan vara attraktiva även för yngre kvinnor. Prima dubbelmoral, alltså.

      Men om jag har feltolkat alltihop och du har en mer nyanserad bild än så, får du förstås gärna förmedla den. Den har tyvärr inte riktigt framgått hittills.

    • Per

      VIRASTINA:
      Jag ser ingen objektiv förmåga i ditt resonemang. Jag ser bara din bitterhet. Och jag må vara cynisk. 🙂

      Vem går i taket? Självklart det finns män som förfaller men jag tillhör inte den kategorin. Jag brukar inte tobak, jag dricker knappt någon alkohol, jag motionerar och tänker på vad jag äter. Det finns guldkorn på nätet men de är få. De flesta kvinnorna på nätet har dåliga vanor och psykiska besvär. Jag måste ha extremt otur då över 90% har någon diagnos. En del kan ändå vara jättetrevliga och värda att lära känna.

      De kvinnor som är intressanta brukar bli kortvariga på nätet, medan helt vanliga killar får aktivt söka i månader och år. Då är det lika bra att lägga den tiden på att kika efter en yngre eller jämnårig (37 år). Men då och då ställer jag om sökområdet bara för att se om det finns någon intressant 40+.

      Statistiken talar emot en man redan från början. Män blir uppgiven när de har statistiken emot sig. De lessnar på att jaga. Hade jag varit en kvinna i ålder 18-50 år hade jag troligen kunnat ordna ett par seriösa dejter varje vecka. Felet många singel 40+ kvinnor gör är att de är väldigt negativa i sina presentationer. De är väldigt noga med att tala om vad de inte vill ha. Och när man börjar snacka med de hörs de att de inte har plats för en man i sitt liv.

    • Romantisk-tjej

      Det är tydligen inga problem om man är kille med diagnos? Var det inte du som skrev att du hade en djup depression? Men tjejen ska vara tipptopp, alltid le alltid vara stabil. Där har vi det stora problemet, tjejer ska alltid vara snygga, barnfria och glada helt utan bagage av livet.

      Medan männen gärna får vara avdankade med ungar och en hel del problem i ryggsäcken. Då ska man ändå vara tacksam och visa intresse som tjej. Annars är man tydligen hemsk.

      Jag vill såklart ha en lika hälsosam, känslig, empatisk, nyfiken, spirituell och originell kille som äter nyttigt, är renlig och har ett ordnat hem och ekonomi (lönen är ointressant, men han ska inte ha massa skulder), är smal, motionerar och inte nyttjar någon drog…precis så som jag själv. Och eftersom jag ser 10 år yngre ut för att jag inte solat och vräkt i mig snabbmat samt använt de bästa hudprodukterna, ja då anser jag att jag borde kunna få en likvärdig partner. Då tycker jag åldern borde vara det minsta problemet. Men ni killar är sjukt åldersfixerade.

    • Per

      ROMANTISK-TJEJ:
      Jag är just nu i en djup svacka. Och det är för att jag kommit ur ett riktigt destruktivt förhållande. Tjejen kör på som loket. Redan några dagar efter det blev slut hade hon en ny. Rebound på rebound på rebound på rebound. Och jag ser nu att han håller på brytas ner också innan jag ens hunnit tillfrisknat. Det är så pass illa att det går inte jämföras med andra liknande sammanhang.

      Kul att höra att du hållit dig fräsch. Kanske jag kan se skymten av dig någon gång? För mig är ålder bara en variabel att ställa in i olika sökningar.

    • ViraStina

      Per:
      Jag anstränger mig för att visa att BÅDE kvinnor och män kan vara ytliga. Att BÅDE kvinnor och män kan vara fräscha och välbevarade, likaväl som nedgångna. Det anser jag är objektivt, till skillnad mot den bild som flera av er män försöker lansera. Ni som tycks anse att män i allmänhet skulle vara attraktiva långt upp i åldrarna, medan kvinnor minsann rasar ihop totalt.

      Var är objektiviteten i det?

      Sedan är det min subjektiva upplevelse att kvinnor snarare anstränger sig mer. Vi har höga utseendekrav på oss, och alla mina kvinnliga vänner är måna om både utseende och hälsa. Vilket jag inte riktigt kan säga om den manliga bekantskapskretsen. Jag är dock medveten om att det är ett begränsat urval, så jag drar inga enorma slutsatser av den observationen.

      Men sorry – jag anser att såväl bitterhet som generaliseringar och brist på objektivitet snarare kommer från det manliga hållet i den här diskussionen.

    • Per

      Virastina:
      Försöker du ta någon retorisk poäng? 🙂 Jag imponeras av din kämpaglöd. Men du har inte riktigt slitigt dig loss.

      Det är självklart att både män och kvinnor är ytliga. Med undantag för de som har någon alternativ läggning.

      Om du läst vad jag skrivit tidigare tycker jag att en del 60 åringar är fräschare än 40 åriga singlar. Och en man kan mogna med åldern och få både mer tilltalande utseende och röst. Finns tjejer och killar som föredrar lite äldre.

      Det är en helt annan industri kring kläder, hår, smink för kvinnor än för män. Urvalet är inte stort för män och det blir ofta enkla basplagg och dyrare jackor och skor. Jag sköter håret själv för det blir bäst. En del män klarar inte trimma håret.

      En vanlig förklaring till att kvinnor håller på mer med utseendet är för att de vill se snygga ut för andra kvinnor. Givetvis ska man som man inte opponera sig emot kvinnors behov att lägga mer pengar på hår, hudvård, naglar, smycken, handväskor etc.

      Det är som två traditionella bilder som fortfarande lever kvar. Feminister med hår under armarna etc har inte riktigt slagit igenom. Men jag kan tycka de är helmysig de tjejer som försöker ha en egen stil.

    • ViraStina

      Per:
      Av vilken anledning skulle jag vilja jaga retoriska poäng..? Det som irriterar mig är det inkonsekventa resonemanget där det tydligen är skilda måttstockar för män och kvinnor.

      Om vi ska prata retorik, tycker jag alltså att ni försöker hävda att kvinnor per definition är motbjudande efter 40, medan samma märkliga generalisering inte alls gäller män. Och jag tycker inte att det retoriska angreppsättet håller, rent debattmässigt.

      För övrigt känner jag gott om gamla människor (alltså runt 80) som har såväl stilen som värdigheten i behåll. Jag personligen är för ung för att attraheras av människor i den åldern, men jag har inte det minsta svårt att se att de finner varandra attraktiva. Man är alltså inte ful eller oattraktiv automatiskt bara för att man har åldrats! Jag tycker det är ett obehagligt synsätt.

      Jag håller dock med dig om att det finns mycket mer valmöjligheter för kvinnor att göra sig snygga! Och jag instämmer även i påståendet att kvinnor väldigt ofta anstränger sig mest för andra kvinnors skull. Ni män märker ju ofta inte ens vad vi har gjort. 😉

      Jag tror jag lägger ner just den här diskussionen nu, och lämnar sista ordet till dig, för jag märker att det blir mest en metadebatt om vad vi har sagt och vad vi menar och hur vi misstolkas.

    • Per

      VIRASTINA:
      Jag tror vi menar ungefär likadant. Är precis som du inte läser vad jag skriver, men jag ser det bara som brus på ledningen 🙂

  16. Sussi

    Lite svårt att inte skratta åt de sista inläggen faktiskt.Jag slås ofta av hur otroligt välbevarade både män och kvinnor är långt upp i åldrarna även om det generellt är vanligare att kvinnor är mer måna om sina utseenden.Jag jobbar med träning och hälsa och trenden att hålla sig fräch långt upp i åldrarna märks tydligt.

    Sen är det väl ganska svårt att ändra på att vi alla åldras ? Inte ens 20-åringar förblir 20 hela livet.Inte heller kan vi ändra på det faktum att barn föds ur kvinnokroppar och jag har tack och lov aldrig stött på en man irl som besvärats av det.

  17. Glenn

    Jag blir så trött på det universitet jag går på folk sitter bara med sina mobiler och tar knappt ut hörlurarna. Flytten jag gjorde var från götet upp till Luleå och människorna här verkar både blyga samt mobilberoende. Själv så ska jag inte säga att mobilen ej används men att man inte ens kan få igång en konversation med någon gör mig bara deprimerad. Är verkligen i behov av att hitta nya vänner då jag ej är van vid att vara själv samt att klassen jag går i verkar redan ha delats in i grupper där ”göteborgaren” ej passar in.

  18. Mikael.

    En påminnelse om vad den här tråden skulle handla om…
    !Hitta vänner som vuxen – hur gör man?”
    Skärpning. Inte konstigt att ni har svårt att hitta vänner… och du behöver inte berätta om alla vänner du har nu bara för att jag skrev det. Bidra med något konstruktivt i stället!

  19. Mia

    Jisses! Har sällan skådat så nedslående, cyniska o bittra (och vissa verkligt omogna) repliker/svar – inlägg efter inlägg. Jag kliver in, läser en blogg som tipsar om olika vägar som man kan skaffa sig vänner som vuxen. Trevligt, tänker jag. Sen börjar jag läsa kommentarer (varför gjorde jag det??!) o börjar förvånas av flertalet av inläggen… Gnäll och späk om folks utseende efter en viss ålder och samtidigt framhåller kommenterarna sin egen perfektion… Urk! Herregud, hur orkar folk? Jag är normbrytare, har vänner i alla åldrar, kvinnor som män. Är du en reko och rak person så kvittar det fullständigt hur du är förpackad, det är innehållet som är viktigt.

    Men tack i alla fall Cecilia, jag tycker det var ett välskrivet inlägg med bra tips! (Uppenbarligen satt det igång en våg av… känslor, kanske inte den typen som tanken var men ändå något.)

  20. Catarina

    Många kloka tankar o erfarenheter. Min tanke blir att jag tror att vi tänker för mycket. Alla om o men och kanske eller kanske inte o så några dåliga erfarenheter på det så är det lätt hänt att man har en förmåga att analysera allt o tänka för mycket. Jag är lika dan själv. Tyvärr. Men spontana känslan är att man krånglar till vartenda möte, bekant, relation med att tänka för mycket. Att livet är för kort för att slösas bort. Man kan inte vara någon annan än sig själv o när man är genuin o äkta så attraherar man människor i sitt liv som tycker om en som man är o som är på samma våglängd. Ju äldre man är desto större tolerans o mognad..eller är jag helt ute o cyklar..?


Kommentera