7bb3b91cfb46c8d2e4832b86d28f471e

Gemensamma brister bara bra

Alla letar vi efter den perfekta partnern. Men måste den perfekta pojk- eller flickvännen verkligen vara just perfekt?

Ni känner säkert till typen. Ni vet personer som verkar vara en typ av övermänniskor. De är sjukt trevliga, är framgångsrika i sitt arbete, har ett enormt socialt kontaktnät och kryddar vardagen med en massa spännande fritidsaktiviteter. Dessutom är de alltid lika glada, det finns inget som tycks bekymra dem och det verkar som de aldrig varit i några riktigt tuffa kriser. Att bli tillsammans med en sådan här kille eller tjej borde ju vara en dröm, men kan denna perfektion också uppfattas på andra sätt?

Nu är det självklart så att alla människor har sina problem, det fattar jag ju rent intellektuellt. Men ändå kan jag inte låta bli att få lite dåligt självförtroende när jag träffar en sådan här människa. Jag börjar tänka på mina egna brister och tillkortakommanden. Sedan inser jag hur svårt det kommer bli för mig att kunna matcha min dejt. Jag hamnar omgående i någon form av underläge, som jag känner kommer bli svårt att vända på. Ja, det kanske är lika bra att hen försöker hitta någon ”bättre” istället för mig.

Därför tycker jag att det är befriande med dejter där man vågar visa svagheter för varandra. Jag tror att man då kan komma sin dejt mycket närmare. Men helt okomplicerat är det inte och jag tror att nyckeln är att förståelse. Annars kan en ”brist” verkligen uppfattas som en brist och inte som något positivt.

Till exempel har jag svårt att tänka mig att en person som aldrig varit deprimerad ser det som ett plus att ens dejt har en sådan bakgrund. Men jag, som själv haft en depression, kan se fördelarna även om en depression såklart aldrig är något bra. Men vi delar en gemensam, och tuff, erfarenhet som vi förhoppningsvis gått stärkta ur. Vi vet vilka känslor och tankar man kan ha, det är inget att skämmas för.

På samma sätt tror jag att det fungerar med andra problem. Kan man ha ett utbyte av varandras erfarenheter kan en relation också stärkas.

Vad tycker ni? Vilka är era erfarenheter?


Har du tankar om inlägget, bloggen, förslag på ämnen eller annat? Skriv gärna en kommentar. Eller mejla mig! Jag heter Chris1980 här på Happy Pancake.

dating


Det finns 139 reaktioner.

Lämna kommentar
  1. Hasse

    Har man som jag gått igenom en tuff sjukdom med depression som följd, är det i princip helt kört. Aldrig förr har det varit så ytligt som nu och högt upp i åldrarna.

    Min erfarenhet på nätet att kvinnor söker prinsen, hög lön, obegränsad fritid, noll bagage, och ett bländade leende 24/7.

    De säger givetvis att de vill ha en mjuk fin och romantisk man, men går hem med coola Conny…

    • Elle_

      Hasse: Har du fakta på det? Låter mest som något du har fått för dig.
      Peka gärna på en svensk studie.

      Jag utgår från att du, vid det här laget, har förstått att de män som kvinnor tenderar gå hem med från puben tenderar att bli någon som de attraheras av just där och då, inte nödvändigtvis någon som man ser som giftasmaterial. Jag har hittills inte sett dig svara på en fråga som ställts i kommentarfälten här många gånger, som alltid möts med total radiotystnad: Gör du själv en noggrann studie och kollar referenser etc när du är ute på krogen, för att säkerställa att du flirtar med den mest godhjärtade, mjukaste och finaste damen i rummet, alldeles oavsett om hon skulle behöva låsas in i en skrubb om du fick besök? Eller är det förbehållet endast männen att vara ytliga?

    • Hasse

      Eller; jag har fakta baserat på min erfarenhet, och även mina jämnåriga kamraters. Läs gärna artikeln som Peter hänvisar till.

    • Elle_

      Hört talas om anekdotisk bevisföring? Nu har du. Noterar f ö att du fortsätter att ignorera sista frågan i vanlig ordning. Men det är kvinnor som är hycklare, right?

    • Love

      Hasse berättade om sina erfarenheter med dejting, jag ser inget fel i det. Ska vi klistra in olika studier med källhänvisning i detta forum, eller ska vi berätta om våra erfarenheter?

    • Elle_

      LOVE: Ironin är att just den frasen där jag efterfrågade studier är klippt och klistrad ur en av Hasses i ett tidigare kommentarsfält… Hasse anser helt uppenbart att anekdotisk bevisföring räcker för honom, men inte andra. 😀

  2. george

    Bara för att man varit singel länge behöver man inte ta vad skit som helst.
    Mina krav är större idag än när jag var yngre. Man ska ju leva med kvinnan o då ska hon vara det jag vill ha. Man ska ju inte behöva låsa in henne i skrubben när man får gäster för att slippa skämmas över att visa upp henne.

    Har kompisar som hade krav på att tjejen skulle vara ung. Och dessa kompisar har unga tjejer och är gifta samt väntar barn.

    • tjej79

      George, Tittar du aldrig efter hur någon är i sitt hjärta?
      Visst du kan skaffa dig en ung fru. Men, sedan när hon åldras..hur blir planen då? När ni en vacker dag blir gamla. Kommer hon låsas in i en skrubb då haha?

    • Andrea

      Skrubbjämförelsen var inte trevlig, men man har väl olika versioner av att förklara vad man menar.
      Jag brukar säga att det att det ju är någon man ska vilja vakna upp bredvid och se i ögonen dagligen.

      Fysisk attraktion är inte allt men den behöver finnas i en potentiell partner, för mig och de flesta. Vad det innerbär varierar ju från person till person även om det väl finns ”stereotyper” för vilka som är snygg, vacker och söt osv.

      Det är helt okej att vara så ytlig eller kräsen man vill, bara man ser sina egna brister och fördelar med. Så att man inte glömmer att ju mer kräsen man är ju svårare blir det att hitta just den personen.
      Man är ju aldrig ”garanterad” någon bara för att man själv tycker man är så snäll och rätt för den man söker. Å ju färre dejtingsajter man är medlem på och ju mindre social man är IRL, ju svårare blir det ju.

      Vill man verkligen bara inte vara singel längre och ger sjutton i allt annat så länge det är rätt kön, dags att ta det där plakatet ut på stan med Flickvän/Pojkvän sökes;p

    • george

      Elle

      Det är kvinnor som gjort att jag hatar kvinnor. Opopulära virastina var kär i en populär kille i plugget. En kille som också var intresserad av henne. Enligt Virastina så hände det ju aldrig att opopulära tjejer fick uppmärksamhet. Som opopulär och snäll kille hamnade man alltid sist. Det var inte ens lönt att ragga på de opopulära tjejerna för dom hade bara de populära killarna i ögonen. Läs Virastinas tidigare inlägg så får du se vad den hycklaren skriver.

    • ViraStina

      George:
      Jag hyste en viss förhoppning att du skulle begripa mitt svarsinlägg i den diskussionen. Det var visst för mycket begärt.

      Eller visst ja – din debatteknik går ju ut på att svara på annat än vad folk faktiskt skriver, och hitta på egna slutsatser. Glömde det.

    • Elle_

      George: Tro mig, du är INTE snäll. Kan inte uttala mig om din popularitet men som du skriver här skriver inte en snäll människa.

    • Elle_

      Det är helt absurt att hata kvinnor för att du brister i din förmåga att vinna deras förtroende och kärlek. Ingen vuxen människa har rätt till någon annans förtroende och kärlek. Det är där hela sitt resonemang spricker. Du tror att du, eftersom du är man och inte slår ner en kvinna dagligen, bör kunna erbjudas ett knippe kvinnor i din smak att välja mellan. Men du förstår kvinnor är inte varor eller troféer, inte en lön som du kan förtjäna. Kvinnor är människor. Den dagen du inser det på riktigt (om den dagen mot all förmodan någonsin inträder) kommer hela din värld att förändras och jag kan snudd på lova dig en givande relation med någon du både åtrår och älskar. Lycka till.

    • ViraStina

      Tror att din analys är helt korrekt, Elle.

      Männen som skriver här, begriper inte att ingen kan kräva en relation, eller kärlek. Det spelar ingen roll hur snäll man är. Snäll (inom normala gränser) måste man vara ändå. Det ingår i samhällskontraktet för båda könen. Det är ingen metod för att skaffa förhållanden och sex.

      Jag gör inget kriminellt. Det ger mig ingen samhällsmedalj. Skötsamma medborgare får inte applåder och beröm, eftersom det är förväntat. På samma sätt vinner man inte automatiskt andras intresse, bara genom sin snällhet. Det är underförstått att man är det. Men det räcker inte.

      Man måste likt förbenat se till att vara hyggligt välvårdad, intelligent, intressant, rolig osv. om man vill attrahera någon.

      Och det gäller både män och kvinnor. Många gånger har jag varit så snäll (mesig!) att jag har blivit överkörd och utnyttjad. Vilket definitivt inte har fått några män intresserade av mig. Och varför skulle de ha blivit det? Det är ju helt andra faktorer som styr attraktionen.

      Jag förstår därför inte varför killar envisas med att anse att bara för att de inte är aktivt otrevliga, så har de i princip rätt att kräva intresserade kvinnor runtomkring sig.

    • Elle_

      Exakt, Virastina! Jag är ju singel och har varit det länge. Och det har aldrig fallit mig in att skylla det på någon annan än mig själv. Jag har varit intresserad av män som inte varit intresserade av mig – men jag blir ju inte ARG på dem för det? Jag går inte omkring och tycker att de är uslingar som inte blir attraherade av mina kvaliteter utan istället föredrar andras. Jag anser mig inte ha rätt till deras beundran bara för att jag ger dem uppmärksamhet och ett leende eller två, och är SNÄLL, gubevars. (Får ofta höra att jag är så snäll i den övervägande manliga umgängeskrets jag har, tro det eller ej, bittra HP-män…) Jag inbillar mig inte att jag har rätt till en man av någon viss ålder, med någon viss fysik och/eller ekonomi.

      Inte heller sitter jag här, eller någon annanstans, och spyr galla över män som visat sitt intresse för mig, men som jag inte gett något gensvar/backat från. Jag sitter inte här och redogör för deras brister, ålder och utseende och hånar dem för att de vågade närma sig. Tvärtom ömmar jag för dem. Det är modigt att våga och (kan vara) jobbigt att bli nobbad. Jag har faktiskt en princip att inte nämna, antyda eller prata om deras intresse med dem eller någon som de känner, tycker det är något mellan oss och tar det som en hemlig komplimang. (Låter nu som om det är en hel hord men eh… så är inte fallet, men det har blivit några stycken genom åren.)

      Men det är liksom så det är generellt i samhället. Vi har lärt oss se männen som individer med hjärta och hjärna, personlighet och känslor. Kvinnor däremot, vi är sexleksaker, galjonsfigurer, dekorationer… eller avskräde. Madonna eller hora, snygg och attraktiv eller ”vilket skit som helst”, ”måste låsas in i skrubben när man får besök”. Oss kan man köpa, vår vilja och våra känslor räknas inte eller är bara tramsiga. Det vi säger är per default lite dummare än det männen säger.

      Ändå pluggar kvinnor mer än män och får bättre betyg. Tar hand om miljön bättre, och curlar män i tid och otid. Männen har mer makt och pengar, jobbar mindre (olönat arbete inräknat), får bättre sjukvård och slår sönder och ihjäl varandra och kvinnorna till höger och vänster, utöver de ständiga sextrakasserierna. Samt sitter här och gnäller över hur orättvist det är här i världen eftersom kvinnor faktiskt tar sig rätten att välja bort SNÄLLA män som inte attraherar dem…

      Jag hatar inte män men alltså man tappar lite luft/hopp av att läsa kommentarsfälten här…

  3. Peter

    Nu censurerar hp inlägg här så förmiddagens blev underkänt.

    Kolla dagens sydsvenskan med reportage in på livet . Där står om hur tjejer använder dessa sidor för att ragga tillfälligt sex. Inte ens den kvinnliga dumhetens försvarare lär kunna säga emot det.

    De bra och seriösa tjejerna försvinner härifrån snabbt när det sitter tre killar inloggade för varje tjej. Avskrädet och de som jagar tillfälligt sex är de som man jämt ser inloggade.

    • Hasse

      Peter; tycker alla ska titta Första dejten ikväll. En deltagare har så djup urringning att brösten nästan ramlar ut. Och det som ett test för att se om han tittar på brösten eller hennes ögon. Kvinnlig logik!
      I rest my case. 👍

    • Romantisk-tjej

      Jag skulle själv aldrig ha urringning på första träffarna. Jag tycker det bli konstigt om man sitter mitt emot varandra på ett fik och ha kollar brösten hela tiden. Inte för att jag har särskilt mycket att göra en urringning av. 🙂

      Jag har sällan vanlig bh, mest toppar och det blir inte så mycket som syns då. Min pojkvän gillar min urringning de gånger jag har det. Men främmande killar vill jag inte ha stirrande på kroppen, jag är inte i behov av att synas för killar jag inte känner. Tycker mest det är obehagligt.

    • ViraStina

      Aha – det är alltså dokusåporna som ni män använder som referens angående hur kvinnor är!

      Det förklarar ett och annat. Jag började just fundera över var er verklighetsuppfattning kommer ifrån.

    • Love

      Har själv sett delar ur Första dejten och jag ser inget som skulle slå omkull verklighetsuppfattningen där. Tvärtom, många har dialoger som jag själv känner igen i från när jag själv dejtade. Reality, helt enkelt. Det som är annorlunda mot vanlig dejting är att de paras ihop med någon de inte vet vem det är och att de träffas på en bestämd restaurang. Men för övrigt är alla helt vanliga människor i olika åldrar som vill hitta en partner.

    • ViraStina

      Jaha. Jag antar att jag måste börja titta på dokusåpor då, för att lära mig bli som alla andra.

      Jag ska ta upp det med hela min bekantskapskrets, så att vi kan skärpa till oss och bli lite mer verklighetstrogna.

      Vilken såpa rekommenderar du till en nybörjare..? 😀

    • Peter

      Hasse, jag såg inte programmet och tittar helst inte på förnedringsprogram. Men jag hörde om det på rockkanalen i morse. Deras omdöme var helt rätt, klä dig i burka om killar inte ska kolla. Romantisk tjej säger samma fast på ett finare vis, klä dig inte utmanande om du vill slippa vara sexobjekt. Helt rätt tänkt.

    • Romantisk-tjej

      Det finns många som gillar att klä sig utmanande, jag vet inte varför. Men en sak är att många påverkas av andra tjejer. Och det är ju ganska många på stan med minimala kjolar och tajta kläder. Ju yngre desto mer påverkbara verkar de vara.

      Nu på vintern kan man se många unga som har ankelsockor till sina sneakers och därför är helt bara på vristen, usch vad kallt, tänker jag. Det är ett extremt exempel på hur viktigt modet är för unga. De skulle känna sig helt fel om de tog på sig en vanlig socka.
      De fryser hellre.

      Jag själv har bara behövt ha kjol och klänning för att killar ska kommentera och stirra. Utan att jag haft några urringningar att tala om.

      På en speeddejt för några år sedan tog jag på mig en ganska diskret mörk klänning. Det var varken vardagligt, glittrigt eller utmanande. Jag tyckte klänningen var ett bra val även med tanke på lokalen där vi befann oss. Då fick jag höra av två killar att jag såg strikt ut. Alltså verkade de föredra en mer utmanande klädsel eller så vill de att jag skulle se vanlig ut i jeans/tights och tröja. Sådant som jag aldrig har på mig, med andra ord. Man kan aldrig klä sig så alla blir nöjda…

    • Romantisk-tjej

      Tillägg: Jag känner direkt om någon tittar och bedömer min kropp och det tycker jag illa om. Därför föredrar jag att inte ha urringningar eller tajta kläder. Men jag vill inte begränsa mig och ha på mig något jag inte trivs med.

    • Peter

      Romantisk tjej, det märker jag med. De som har varit med länge och blivit förstörda och blasé glor bara på en som en kropp. Nu träffar inte jag dem utan det är bara nya och oförstörda tjejer jag går på.

    • Love

      Vet inte vart du vill komma med din kommentar, Vira Stina. Ingen har sagt att du ska lära dig kolla på dokusåpor. Hasse nämnde ett tv-program om dejting och du var där direkt och klankade ner på honom och menar att det inte har något med verkligheten att göra. Trots att du inte ens sett programmet.
      Du har hittat dina drömmars man (?) och ändå sitter du här och klagar på hur hemska vi män är som blivit nobbade av kvinnor. Trots att du själv har en relation har du ett bisarrt stort intresse av att kommentera andras dejt misslyckanden.

    • ViraStina

      Love:
      Nope. Jag har bara ett bisarrt intresse av att lägga mig i när jag läser könsbaserade generaliseringar som är bortom allt förnuft. 🙂

      Och tänka sig – det kan man ha även om man har hittat sin drömman. Särskilt när man har två års erfarenhet av nätdejting, och vet hur många manliga fördomar som frodas om hur det är att nätdejta som kvinna.

      Du får vrida det hur du vill. Det är ni män på den här sidan som klankar ner på kvinnor som är gamla och fula
      som vill ha annan bekräftelse än den ni tycker är lämpligast
      som raggar
      som INTE raggar
      som är vill ha tillfälligt sex
      som INTE vill ha tillfälligt sex
      som svarar på alla mail (då är vi urskillningslösa och får skylla oss själva)
      som INTE svarar på alla mail (då är vi snorkiga)
      som har höga krav (då letar vi en orealistisk drömprins)
      som INTE har höga krav (då accepterar vi skitstövlar)
      ….

      Så fort någon man skriver något av ovanstående, kommer hela ryggdunkarmaffian och nickar bifall.

      Men vi kvinnor har uppenbarligen inte det behovet av att gnälla på alla män, som ni gör med kvinnor. Vi har egentligen bara en enda samstämmig bild av nätdejting: att det är extremt svårt att finna någon som inte bara vill sexchatta/hitta en KK. Det är nog det enda vi är överens om.

      Ändå har ni killar bestämt att det inte stämmer. Så kan det inte vara, enligt er. Ni är så förankrade i er övertygelse om att det minsann är lätt att dejta som kvinna, så ni håller för både ögon och öron inför någon annan åsikt.

    • Hasse

      VS: Två års erfarenhet? Jag har tjugo års erfarenhet av nätdejting och har sett hur det har försämrats. Tyvärr är det tjejerna/kvinnorna som har tappat fattningen, av ett alldeles för stort utbud av män. Ert storhetsvansinne börjar nu slå tillbaka på er själva då vi män inte anser att det är värt att leva med er längre.

    • Love

      Det jag har läst från killars kommentarer stämmer ganska bra med mina erfarenheter. Så någon sanning måste det finnas. Nämligen att det ställs skyhöga krav på en man, att han ska veta exakt vad kvinnan vill ha utan att hon frågat först (det är mer ”värt” om han är tankeläsare o inte frågat först, har jag fått lära mig) han ska prövas om han duger till att jobba spackla, måla, bära hennes väskor o kassar, reparera, skjutsa (om hon inte har bil) för bussen är hon för fin för att åka. Förutom det är det millimeterrättvisa med städ, tvätt, matlagning, disk och handla som ska vara med hennes metoder. Han får inte vara arbetslös, sjuk, deprimerad eller sakna bil. Han ska inte titta på tjejens urringning för mycket och han måste vara hennes ställföreträdande psykolog.
      Tja, jag skulle lätt kalla dig och Elle som en käring ryggdunkarmaffia I så fall. Det finns inte ett inlägg ni kan skriva utan bifall från varandra.

    • ViraStina

      Love:
      Du har inte läst så länge här, va? 🙂 Gå gärna tillbaka och kolla. Det räcker med förra diskussionen om hjälpsamhet, så ser du att vi har ganska olika åsikter.

      Men den stora skillnaden är inte vem som håller med vem, utan vem som generaliserar värst om motsatta könet.

      Kolla t ex vad jag har skrivit bakåt, om att jag är omgiven av bra män IRL. Att min manssyn är positiv, inte på grund av dejtingsidorna (tvärtom), utan för att jag har växt upp med vettiga män, och har fortsatt att välja bra män.

      Kolla t ex vad Romantisk tjej har skrivit. Att hon har missat en massa bra män, för att tajmingen inte har stämt. Att killarna som hon gillar fort blir upptagna, eftersom konkurrensen är hård om dem.

      Elle har pratat om att hon får respekt från killar, men att det är svårare att få dem intresserade. Tjej79 tar med sina egna krav i diskussionen och funderar över om hon kanske har blivit för van vid att leva ensam. Osv osv.

      Inte en enda av oss har vräkt ur oss verbala spyor av den sort som männen här producerar. Vi skriver inte att män förtjänar att få dörrar i ansiktet, att de är mindre logiska än oss kvinnor, att det inte finns någon man som är värd ansträngningen med en riktig relation, att de är äckliga när de blir äldre, att de förtjänar att utnyttjas, att alla män är ytliga och bortskämda, att de ska straffas hela livet med ensamhet för att de blev intresserade av ”fel” tjejer när de var unga, eller att alla män egentligen ljuger om vad de vill ha, för att hålla en fasad.

      Vi skriver det vi har upplevt allihop: Att nätdejting är hopplöst svårt om man söker en riktig relation. Att männen verkar ha andra förväntningar, att det är svårt att nå fram, att det finns många oseriösa på sidorna osv.

      Min personliga erfarenhet är att IRL-dejting är hundra gånger lättare. Vissa kvinnor håller med om det. Andra inte. Vi har även diskuterat (och varit oeniga!) om vilka egenskaper som går bäst hem hos män. Och hur mycket man kan eller bör ändra på sig själv.

      Men ingen kvinna har alltså vad jag sett skrivit att problemet är att alla män är hopplösa.
      Tyvärr har jag heller inte sett någon man skriva något annat än att problemet är att alla kvinnor är hopplösa. (Jo, Hope. Men han blev ju hånad för att vara för skrytig, eftersom han hade fräckheten att påstå att han hade ganska bra framgång.)

      Där har du skillnaden i människosyn, attityd och förmåga till nyansering.

    • tjej79

      Jag håller med dig Romantisk -tjej.
      Jag minns när jag var yngre när man stod och köade till en nattklubb. Så, stod det fullt av kvinnor i minikjolar och höga klackar och frös och klagade på kylan. Själv stod man i byxor ja t m en jacka. Minns hur jag inte förstod att så många t om valde bort en jacka. Allt för att vara snygg och tydligen anse det vara mode. Men, jag minns ju i skolåldern hur de tjejerna stod med öppen jacka (aldrig stängd) och en sådan halv top där de visade magen. Det var vinter..men, så var modet. En annan stod med tjock vinterjacka, halsduk, mössa och vantar och rejäla skor hahaha. Men, det blev man mobbad för.

      …lite sjukt får jag säga…men, allt för att vara snygg. Tillslut brukade jag driva med hela konceptet. Jag gick ut i jeans och en t-hsirt med ngt kul tryck på för att sedan få höra att så kunde man inte se ut av t om vilt främmande tjejer på nattklubbar, hur skulle jag få ett ragg med den outfiten..tja det var inte min poäng heller. Men, jag passade inte in där heller i den ”miljön”.
      Där det hela verkade gå ut på att springa på dass i grupp, lägga väskorna i en hög som ett altare i mitten och dansa runt detta, ha med sig halva sminkväskan, gråta över ngn kille på dass. Samma visa varje gång…nä, jag började mer föredra hemmakvällar där man satt och lagade mat ihop och kunde snacka.

      Såna där tester på såna dejtingprogram..ja, det är väl rätt givet att alla hade tittat där. T om kvinnor. Blicken dras ju automatiskt dit. Jag hade dock känt samma som romantisk-tjej i en sådan situation.
      Japp var och en klär sig som man vill. Men, det går också till överdrift när det sedan ska heta…jag får klä mig som jag vill, vill jag ha en kort sexig klänning ska minsann männen inte titta heller. Nä, men någonstans tror jag ju ändå att den tjejen vill ha någon form av uppmärksamhet annars hade hon inte tagit på sig just det plagget.
      OBS nu menar jag inte heller att tjejen får skylla sig själv om hon blir våldtagen pga klänningen för det ÄR en sjuk handling att GÅ ÖVER den gränsen. Eller att hon ska få ett hagel av sexistiska kommentarer. Men, tyvärr har vi ett sådant samhälle. Nej, personen har inte heller ett sämre värde, får understryka det med.

    • ViraStina

      Hasse:

      Så varför har jag inte haft några svårigheter att hitta män IRL, om nu ingen man vill leva med en kvinna nu för tiden? Varför är det bara på dejtingsidorna som det tog tvärstopp för mig? Gäller det där med storhetsvansinne bara på webben? Eller kan det vara så att det finns någon annan förklaring…?

      Hade jag varit som du, hade jag förstås dragit slutsatsen att ”DET ÄR FEL PÅ ALLA MÄN!” efter min misslyckade dejtingperiod (jag ber ödmjukast om ursäkt att jag bara höll på i två år, men jag har inte för vana att fortsätta med sådant som inte fungerar).

      Men det gjorde jag inte. Det hade nämligen varit helt absurt att utgå från att hela det manliga släktet plötsligt har degenererat. Jag drog istället slutsatsen att nätdejting är svårare än IRL-dejting. Att många inte kommer till sin rätt. Att det är nästan omöjligt att ge rätt intryck av sig själv. Att formatet med att klicka och bläddra bland kandidater, ger en konstig illusion av oändligt utbud, som sätter normala umgängesmekanismer ur spel. Att man förväntas visa intresse för någon som man bara ser på en frimärkesstor bild. Och tusen andra faktorer.

      Det hade varit väldigt klädsamt om en enda av er män, vid ett enda tillfälle hade kunnat medge något åt samma håll, istället för att reflexmässigt gnälla över hur värdelösa alla kvinnor är som inte vill ha er.

    • Romantisk-tjej

      Ja exakt, Tjej79. Jag minns särskilt de öppna jackorna i skolan, fattade aldrig det..Det skulle tydligen vara coolt på något sätt…

      Senast idag såg jag tre olika tjejer med ankelsockor – som lämnar vaderna bara – nu när det är minusgrader. Vad är grejen? Någon som har tonåringar-20 åringar som vet detta?

      Jag var väl inte så förnuftig själv när jag var i den åldern; när jag skulle på fest hade jag festkläder även när det var kallt. Jag ville vara fin och inomhus var det ofta väldigt varmt på alla ställen. Men till vardags hade jag alltid varma kläder.

      Jaa, väskhögarna på dansgolvet och tjejer som storgrät på toa för att killen gick hem med någon annan (och tröstades av kompisarna) känner jag igen. Så verkar det sett ut överallt. Undrar om det är likadant nu? 🙂

      Virastina: Ja, att haffa en seriös kille precis när han kommit över sin senaste relation är verkligen inte lätt. Det handlar verkligen mycket om tajming och tur.

      Love: Det kan säkert vara så att många prövar tvåsamheten utan att egentligen älska partnern på riktigt. Då är det säkert lätt att bara dra när det blir jobbigt.

      Jag har en kille som inte alltid gör det förväntade vad gäller tjänster. Han är för tankspridd för att minnas det han sagt att han ska hjälpa mig med. Ibland har han för mycket bekymmer som skymmer sikten, så att säga. Så på det sättet är han långt ifrån perfekt. Men han har andra sidor som ingen kille jag träffat kommer i närheten av. Och det känns naturligt att vara med honom, vilket jag sällan kan känna med andra.

      Om kärleken är tillräckligt stark kommer den att vinna. Vi har gått igenom massor av prövningar på den relativt korta perioden vi varit tillsammans. Och det har bara gjort att vi blivit ännu tajtare och fått oss att förstå ännu mer att vi inte kan vara utan varandras kärlek.

    • Hasse

      VS: Så då är det din erfarenhet av dejting jag ska använda mig av som rättesnöre? Du äger alltså tolkningsföreträdet?

      Nätdejtingen har förändrats som jag tidigare skrev…. Om du inte håller på med saker som inte fungerar, kan man ju få undra varför du hänger här?

      Storhetsvansinne… läs dagens HD. 73 år och fortfarande fullt övertygad att vara attraktiv på ”marknaden”. Samtiden ter sig mer och mer åt ett konstprojekt.

      Nu ska jag äta en lussekatt.

    • ViraStina

      George:

      Jag väntar med spänning på att du ska berätta mer om min skruvade verklighetssyn. Är det måhända den där delen som handlar om att jag känner många vettiga, smarta, trevliga män som känns skruvad för dig? Ja, man kan ju lätt förledas i tvivel om man läser här. Men jag försäkrar att det finns gott om vettiga killar ute i landet.

      Eller är det delen om att jag inte tycker man ska straffa och håna oskyldiga människor idag, för att man blev nobbad av någon för 25 år sedan? Eller önska dem evig ensamhet? Det kanske är lite rubbat av mig, men sorry. Jag tycker inte det är särskilt konstruktivt.

      Kanske är det min försäkran att jag även känner många vettiga, smarta och trevliga kvinnor som gör dig lite frustrerad? Det krockar ju onekligen lite med din svartvita världsbild som du trivs så bra med.

      Ja, här kan jag tyvärr inte hjälpa dig, eftersom vettiga, smarta och trevliga kvinnor effektivt undviker män som föraktar dem på totalt ologiska grunder.

    • ViraStina

      Hasse:

      Ingen har förnekat din egen bild av DIN dejting, som du säkert vet. Ingen har sagt att du ljuger om dina egna upplevelser, och att du egentligen kan välja och vraka, eller att ni män faktiskt har alla fördelar, och att om du inte håller med om det så beror det på att du antingen är för kräsen, eller för medelålders och äcklig.

      Vad vi kvinnor har förnekat, är era manliga fördomar om hur det är att dejta som kvinna. Vi har även protesterat när ni påstår att alla kvinnor har ytliga och snikna preferenser. ”Alla kvinnor gillar badboys. Alla kvinnor vill ha lyx. Alla kvinnor är si eller så.”

      Men när säger att det inte stämmer, och ger konkreta exempel på motsatsen, då tror ni oss inte. Då ljuger vi, enligt er.

      Det är alltså ni som har förnekat VÅR bild av dejting. Ni har inte bara lagt beslag på hela tolkningsföreträdet själva om vilka problem som finns, utan ni försöker även frånta oss kvinnor vår egen version. Ni försöker ogiltigförklara den helt och hållet.

      Alla kvinnor som skriver här, klarar av att se skillnaden på män i stort, och på de problem vi råkar ut för med männen på dejtingsidorna. Vi skriver om det hela tiden. Ni tycks däremot inte ens klara av att skilja på kvinnor i stort, och på hur kvinnor framställs i en dokusåpa.

  4. Elle_

    OK, fem inlägg i rask takt som går ut på hur dumma och fula (måste låsas in i skrubben!) HP-kvinnorna i allmähet är, samt förstås en drapa om ”avskrädet” som är såpass avskyvärda att de tar sig rätten att ha sex med män de inte blir ihop med sedan. Det är alltså män som författar inlägg som dessa som de bra, trevliga, unga och snygga kvinnorna borde välja, förstås.

    I rest my case.

    • Elle_

      Jag kritiserar rent konkret det ni skriver, jag har aldrig suttit här och skrivit att män på HP är avskräden eller psyksjuka, att man borde låsa in fula gubbar i en skrubb, att jag hellre går till gigolos eftersom män inte är fogliga eller generösa nog, att jag inte tänker nöja mig med vilket skit som helst utan vill ha en ung och vacker yngling… etc, etc. Jag har även pekat på den vetenskapligt framtagna statistik som bevisar att många män utövar våld och sexuella trakasserier och försökt förklara hur det påverkar den respons ni får från kvinnor – för döva öron iofs, ni är ju inte intresserade av något annat perspektiv än ert egna.
      Det faktum att du inte inser skillnaden är rätt talande i sig.

    • ViraStina

      Elle:
      Visst är det obegripligt att de BRA tjejerna (alltså unga, snygga och barnfria) inte inser sitt eget bästa och väljer en snubbe med denna härliga kvinnosyn? 😀

      Tänk om min karl kunde ge mig en komplimang i stil med ”Ja, jag behöver i alla fall inte låsa in dig i skrubben när polarna kommer förbi!” Eller ”Skönt att du inte är något avskräde som blev kvar på HP i åratal”.

      Oj, då skulle man ju bli knäsvag. Så pratar en genuint snäll kille!

    • Elle_

      Virastina: Ja, de guldklimparna som sitter här och delar med sig av sin visdom borde rimligtvis ha horder av frisläppta, sexglada, lagom framåt, feminina, arbetsvilliga, unga, vackra, smala, generösa, barnlösa kvinnor med alldeles lagom mycket smink och noll bekräftelsebehov efter sig. Det är verkligen svårt att få ihop ekvationen, de är alltså singlar allihop utom drömprinsen Karl-Inge? Kvinnor vet helt klart inte sitt eget bästa, de små våpen.

    • Tjej79

      Du behöver ju inte kalla oss för nollor Peter! ”Ganska gott om dem här”.
      Det är inte så många kvinnor som skriver här.

      Men, frågat angående din inställning till att vara kvar på hp. Jag fastnade ju själv i tänket om så många oseriösa det fanns inloggade på hp. Alltså stängde jag ner tillsist. Eller ja pausade, kontot verkar ju bli kvar i 100år.
      Man får ju iaf fråga sig själv om man tycker det är värt det.

  5. Valter

    Men det är väl klart att man har nytta av allt man går igenom. Det går ju att applicera på vardagens problematik….””Men är ärligt talat det är ju inget man går och skryter om”” att man haft depressioner och svårigheter i sociala sammanhang.
    även om det skulle kunnat vara en merit så nej är ingen kvinna som tänder på ditto i dagens samhälle och struktur..Sorry men är du inte skitsnygg ung och fantastisk……

    Då har du framför dig en tuff utmaning. Inte minst dagens behov av ivf att av få provrörsbefruktning vittnar om att man väljer att nobba partners till snubben i rustning och vit häst kommer ….men tyvärr han kom aldrig så det blir ivf i sista timmen….

    Vi är idag så petiga i val av partners så det verkar nästan bara vara olyckshändelser ”graviditet oönskad” som gör att man blir ihop. Det har väl aldrig varit så många ensamma som letar efter den snygge otroliga mannen eller kvinnan som nu.

    Men väldigt få får napp….”man är ju inte så snygg framgångsrik som önskas”

    Det är lite som när man säljer en beg bil….idioten ”förlåt köparen” säger men förarsätet är ju använt du får dra av 5 tusen på priset…………..

    Vi är ju idioter så vi förtjänar väl att leva ensamma…..eller…. 😉

    Oh djävlar vad trött jag är på att leta kvinnor fy faan sååå trött…….jezzzz där kom frustrationen…sorry kunde inte hjälpa det…för f-n vad trist attityd det är bland kvinnorna….vi behöver en #ManTooo…….

    inte bara för fysiska övergrepp utan mentala oj vad många gånger en kvinna fått mig att känna ”lägg ner.. skit i det… lev ensam köp en hund”
    kvinnorna på det här siterna beter sig överlag ganska så skit ruttet……men det är väl hämnden efter #Metoo….

    Så det är väl bara att böja sig framåt och njuta av rappen från piskorna det är säkerligen välförtjänt man är ju av han kön…. 😉 man får se framåt till slut så slaknar väl behovet och därmed behovet av partner…eller just det man ska ju ha någon att tala med också.

    skulle vilja se statistiken från HP fördelningen av könen är det 30%-70% män-kvinnor. som det verkar..

    • Peter

      Tjejer som beger sig till stork kliniken och vad skiten mer heter har nog djupare problem än att träffa rätt kille att bli ihop med. När de sitter med produkten är vem som helst välkommen att hjälpa till att ta hand om henne och problemen hon själv har skaffat.

  6. Romantisk-tjej

    Jag föredrar en man som gått igenom svåra saker i sitt liv framför en som alltid lyckats och tar livet med en klackspark. Den sistnämnda är oftast noga med att alltid träffa folk som nästan alltid är glada och har näst intill perfekta liv. De får panik av den som har annorlunda livsstil och psykisk känslighet.

    De som varit med om svårigheter, sett mycket och kämpat i livet kommer man mycket närmre, har jag märkt. Har man haft ångest själv förstår man oftast andra med ångest. Dessutom kan man vara fullständigt öppen med en person som har liknande erfarenheter utan att riskera att personen kommer att lämna på grund av det.

  7. catwoman

    För att återgå till ämnet… Jag håller absolut med Christian här, jag blir bara nervös av att ha med ”perfekta” människor att göra, antingen det är på jobbet, privat eller i ett förhållande. Jag skulle bara känna mig underlägsen hela tiden och skämmas ögonen ur mig varje gång jag gjorde en miss, glömde något, råkade ta på udda strumpor någon dag, råkade tappa en tallrik i golvet, eller så…

    Däremot är det nog bra om man har lite olika brister, så man kompletterar varandra, typ att den ena kanske är en sådan som kan vara lite tankspridd och råka glömma bort saker men å andra sidan ha väldigt lätt för sig socialt, medan den andra kanske är lite ”fyrkantig” men å andra sidan alltid har järnkoll på alla planer och sånt. Typ så…

    • Christian Persson

      catwoman,

      Jag håller med dig. Jag tror att det viktigaste är att man inser att den andres ”brister” faktiskt kan komplettera och inte fokusera på att personen ”gör fel”. Att till exempel vara dålig på att städa kan ju höra ihop med att man är väldigt spontan, en egenskap som kan berika en ”fyrkantig” persons liv.

  8. tjej79

    Du har så kloka tankar än en gång Christian.
    Har man upplevt jobbigare saker genom livet så, har man lättare att knyta an till varandra och en annan förståelse finns jämfört med att möta en klämkäck människa som ler sig genom hela livet. Även om jag emellanåt kan tycka fasen det hade varit skönt att ha en sådan inställning till saker och ting.

    Fast frågan är om de kan bli särskilt djupsinniga, inte min erfarenhet med den typen av människor som jag träffat på här i livet. Det stannar oftast vid det ytliga.

    Det är väl just det med att kunna visa sig sårbar med en annan människa som skapar ett djupare band. Iaf vad jag anser (obs personligt tycke, ej baserat på någon vetenskaplig studie) 😉

    • Romantisk-tjej

      Jag instämmer. Att visa sig sårbar skapar djupare band. Just sårbarhet tycker jag är svårt att vara öppen med. Man bedöms konstigt, de flesta blir nervösa och misstänksamma om man är ledsen, eller när man blir extra gripen av något, råkar vara allvarlig och kanske blir upprörd, besviken, extra känslosam o.s.v.

      Det är helt klart mycket enklare att bara prata om enklare vardagsbekymmer som dåligt väder och förkylningar blandat med lite skratt och trevligare saker. Det måste hållas på en viss nivå annars blir det genast konstig stämning.

      Jag vet precis hur man ska bete sig socialt men jag blir ofta tömd på energi om jag ska hålla upp den fasaden med andra. Därför föredrar jag att vara med min pojkvän där jag kan vara helt avslappnad och prata om allt.

      Jag trivs mest med djupsinniga människor.

    • Christian Persson

      tjej79,

      Tack.

      Ja, jag känner samma sak som du när det gäller att träffa någon klämkäck. I livet i allmänhet alltså. Man är inte på samma ”sinnesnivå” och då märker jag att jag sjunker ihop lite. Jag blir liksom lite passiv då den klämkäcke har så mycket mer energi.

      När det gäller sårbarhet tror jag också att man måste klara av att vara sårbar inför sig själv. Jag har erfarenhet av att dejter öppnat upp sig och visat sin sårbarhet, vilket inte är ett problem för mig. Men man trivs inte i rollen som ”den sårbare” och därför hjälper det inte att jag accepterar sårbarheten. Utan den är lättare att säga upp kontakten.

  9. clabbe

    Kan inte påstå jag känner till någon alls som påminner om början av texten. Tycker alla människor är väldigt vanliga bara, inget speciellt helt enkelt, men helt okej.
    Så kan inte kommenterar nått som ev. andra tycker, själv imponeras jag av ingen.

    • ViraStina

      Jag håller nog med Clabbe. Möjligtvis ser man det där perfekta på sociala medier, men generellt tycker jag folk är rätt bra på att dela med sig av diverse mänskliga tillkortakommanden.

      Några supermänniskor har jag faktiskt inte omkring mig. När jag träffar mina kompisar, pratar vi mer om vardagens alla vedermödor, än om hur lyckade vi är.

      Och det är ju rätt skönt.

  10. Peter

    I dagens sydsvenskan kan ni läsa om hur gamla damer skaffar sig sin toyboy när det finns fler orgasmer att uppleva.

    Det tror jag det ligger mycket i för får man spontana besök på sin profil är det nästan alltid 15 år äldre gumma som letar.

    Svenska tjejer kan inte skaffa pojkvän. De klarar bara av att ragga tillfälligt sex.

    • Elle_

      Skandal detta, att det alltså finns människor som tar sig rätten att ha samtyckessex utan att vara gifta! #metoo däremot, det har ju gått för långt! Överdrifter och tramsigt gnäll. Lite sextrakasserier, otrygghet och våldtäkter har inte så många dött av, de får väl ta det som en komplimang, avskrädestjejerna?

    • Hasse

      Peter; ponera att det vore man artikeln handlade om. Han hade blivit anmäld och utredd om han var en lämplig far till barnen. Ytterst beklämmande.

    • ViraStina

      Elle:
      Och trots att svenska tjejer bara kan ha tillfälligt sex, och inte kan fixa en fast relation, finns det ändå inte tillräckligt många kvinnor som ställer upp på det där tillfälliga sexet. Det beror på att det finns tre gånger fler män än kvinnor i Sverige.

      Och dessa få kvinnor envisas dessutom med att spela svåra, för att retas och göra livet surt för männen. Trots att de egentligen inget hellre vill än att få vara lössläppta och omoraliska. Med djup urringning.

    • Elle_

      VIRASTINA:

      Precis så, men du glömmer iofs den stora, förfärliga andelen dreglande avskrädeskvinnor som jag antar mestadels sitter inlåsta i skrubbar så att vi slipper se dem – de som tydligen tyvärr lyckas bryta sig ut ibland och då tar sig rätten att flirta med halvgamla män trots att de är över tjugo och ev inte bär exakt så mycket smink som är lagom i respektive mans ögon.

      De kvinnor som är för manhaftiga, inte smala nog, stavar för bra, och/eller de som har fått barn eller jobbar som hembiträden.

      De som är _för_ lössläppta eller de som är trista och tillknäppta och inte beter sig alls som porrskådisarna i sänghalmen. De som behöver få känna sig lite älskade och sedda i en relation och inte fattar att kompromisser bara går åt ena hållet, och de som får upp ögonen för en först när man blivit äldre och mer mogen.

      Jag är medveten om att dessa eh… varelser liksom inte ens räknas som kvinnor _egentligen_ men tycker kanske ändå att de förtjänar ett snabbt omnämnande när vi nu redogör för könsfördelningen i det här landet.

      😉

    • Peter

      Virastina, om inte jag missminner mig var det ett värre bölande från dig när du var aktiv om att killar inte var seriösa. (ämne för egen diskussion). När jag som kille säger att det är inte tjejerna heller så gäller inte det. Tjejers logik igen. Jag har bara pekat på några symptom av tjejernas oseriösa sidor. Det ska vistas bort enligt er.

    • Elle_

      Peter: Det är ingen som har opponerat sig mot att ha sexfokuserade relationer? Tvärtom så har både jag och VS skrivit att vi inte ser något fel eller omoraliskt i det, så länge alla parter är överens. Du får nog läsa lite nogrannare.

    • ViraStina

      Peter:
      Nu råkar det finnas ett antal män här som gång på gång deklarerar att de inte vill ha någon fast relation, eftersom de inte orkar med kvinnor i verkligheten. Samma män klagar över hur kräsna och ytliga alla kvinnor är, och att de ständigt blir bortvalda på grund av kvinnornas orimliga krav.

      Med andra ord är dessa män upprörda över att kvinnor (enbart unga och snygga, naturligtvis) inte ställer upp på tillfälligt, kravlöst sex.

      Det är därmed ni män själva som konstaterar att det inte finns tillräckligt med ”oseriösa” kvinnor.

      Jag själv har flertalet gånger skrivit att det naturligtvis FINNS kvinnor som vill ha korta historier. Gång på gång har jag sagt att det är de enda kvinnorna som kan välja och vraka.

      För det finns ett överskott på män som bara vill ha något tillfälligt. Förmodligen i samhället i stort, men definitivt på dejtingsidorna. Därav ditt upprepande av att ”det går tre killar på varje tjej”.

      Tja, kanske är det ungefär så könsfördelningen ser ut, när det gäller vilka som vill ha tillfälligt sex…?

    • ViraStina

      Elle:

      Ja just ja – kontrollfreaken som stavar för bra! 😀 Dem höll jag på att glömma. Det är sannerligen många unika och hittills okända lärdomar som har spridits från den här bloggen!

      Jag blir nog tvungen att ta itu med min kontrollerade stavning direkt efter att jag övat på att vara mer dokusåpamässig. Det gäller ju att uppfylla de helt rimliga marknadskraven.

    • Peter

      Virastina, var i min text kan du hitta att jag söker oseriösa tjejer? Det är seriösa tjejer som saknas.

      Den som söker toyboy är lätt att känna igen. Finns det presentation handlar den bara om vad killen ska vara. Åldersspannet är som mest till hennes ålder. Foto som visar mer än de döljer. Här är till och med profiler från gifta tjejer som söker äventyr med och utan deras mans deltagande. Godkänt av hp.

      Kom inte och berätta för mig vad som sker på sidan, hur illa ställt sakers tillstånd är när du inte själv deltar.

      Sidan hade kunnat vara bra men hp sumpar den själv med massa oseriösa profiler.

    • Nadine

      Är du själv svensk,,,🙊 ?gamla Gubbar är väl oxå ute efter orgasmer 👴🛌isåfall,,,faktiskt inte många som vill ha seriöst i någon ålder. Isf inte på date sidor,,förresten är det du på bilden Hasse ? Fräsching he he😂

    • ViraStina

      Peter:
      Vad just du söker har jag ingen aning om. Och det har jag heller inte kommenterat, eftersom jag diskuterar fenomenet i stort. Nämligen att männen här ständigt vädrar sitt kvinnoförakt, och gärna pratar om att kvinnor är så tjatiga/fula/äckliga/gamla/kräsna att de absolut inte vill ha någon partner. De vill bara ha tillfälligt sex.

      Och eftersom de inte får det av någon frivillig (trots att de är så väldigt snälla) betalar de för det.

      Min åsikt har hela tiden varit att det är vanligare att kvinnor letar en seriös relation, rent allmänt. Det är vanligare att vi inte är intresserade av en massa ONS. Det är vanligare att vi vill känna oss trygga, innan vi överväger sex. Det är vanligare att vi vill hitta en enda livskamrat. Det ser vi exempel på hela tiden här på sidan.

      Dessa önskemål uppskattas inte av flertalet män här. Då heter det att vi fantiserar om en drömprins. Att vi är orealistiska och har Hollywoodfantasier. Att vi är för kräsna som inte är glada åt alla erbjudanden om kravlöst sex. Här stämmer ju för övrigt du in i kören. ”Ni kan välja och vraka! Det går tre killar på varje tjej!”

      Nja. Det går snarare hundra sextjatande män på en seriös.

      Vad jag däremot inte har någon nämnvärd uppfattning om, och aldrig har diskuterat, är hur stor andel av de kvinnliga medlemmarna på dejtingsidorna som söker seriöst. Naturligtvis finns det kvinnor som bara vill ha en KK, samt diverse lycksökare. Affärsidkare. Men som kvinnlig medlem, såg jag inte ens övriga kvinnliga medlemmars profiler, och jag mailade aldrig med dem.

      Därför har inte jag talat om för er män hur lätt eller svårt det är för er. Jag har inte ansett mig kunna bedöma era för- och nackdelar i dejting.

      Men det saknas verkligen inte män som upplyser oss kvinnor om hur lätt det är att dejta som kvinna. Det tycks ni minsann ha stenkoll på, allihop. Vad vi verkliga kvinnor skriver, struntar ni i.

    • Peter

      Virastina, tack!!! Äntligen kom erkännandet från dig att du inte har en aning om vad du dillar om!!! Du såg inte tjejernas profiler och du mejla inte med dem heller. Tack för ditt erkännande. Ser fram emot resten av tjejmaffians erkännande.

  11. Mll

    Oj herregud vilken skandal.Kvinnor som söker sex med män de inte är gifta med.Vad mer har dessa avskräden ställt till med kan man undra? Bränt söndagssteken ? Inte stoppat strumpor tillräckligt ? Eller manglat lakanen ordentligt ?

    Detta står bara i Sydsvenskan ? Borde ju vara en världsnyhet av mycket större omfattning.

  12. valter

    Vill inte spä på den lite trista synen på kvinnor som en del har ”och kanske jag också”…anser själv att alla får välja väg här i livet inte mer med det passar inte svenska kvinnor åk till Thailand eller liknande länder.

    Men är det inte märkligt att när kvinnor köper sex så är det Toyboys semesterromans edyl.
    Medans när män gör det så är det hor och helt för djävligt vilka förbannade svin som utnyttjar värnlösa kvinnor..”OBS jag försvarar inte sexköp OBS”

    Saxat från Sydsvenskan

    Kvinnan är drygt femtio. Han runt tjugo.

    Ingen skulle kalla henne för torsk.

    Eller honom för hora.

    Ändå vet alla: Han säljer sin kropp. Hon köper den.

    referens…….
    https://www.sydsvenskan.se/2005-01-22/i-gambia-kallas-sexhandeln-semesterromanser

    Och jo det är en kvinna som gjort reportaget ingen äcklig kort stinkande skitgubbe med hängmage och skägg…..

    Tycker ni Kvinnor …oj förlåt flickor ska ni kallas….ok anmäl mig till #Metoo……för övergreppet.

    inte ens lady chatterleys älskare fick någon att undra fast hon självklart utnyttjade sin besuttna position…..

    Summan i det hela är klart….äldre Kvinnor asch förlåt Flickor är GULLIGA äldre män är ÄCKLIGA..

    Aj ajj ajjj nu lät jag bitter igen….. 😉 usch det är nog så jag är en Bitterfi#¤%a eller en slak Ku%¤

    F-n får inte ihop det utan den bittra kalken…..Kvin..Flickor har den sexuella makten männen den sexuella frustrationen….tack o lov för högerhanden…men f-n då hamnar jag i helvetet och får brinna i evighet samt blir luden….ingen väg ut.

    //Valter

    • Tjej79

      Nä, du har ju rätt. Det blir väldigt märkligt att det inte anses samma. Det handlar ju om en samma handling, dvs att köpa sex. Att det anses värre när en man gör det jämfört med en kvinna. Det är ju sjukt att det är så.

    • valter

      Jo Kvinnor är gulliga som bejakar sin sexualitet med toyboys ”horor” men män är äckliga svin när dom gör detsamma….kanske män ska övergå till toyboys så blir det legitimt för dem också. ”det fungerar ju på Samoa”…..

      Men skämt åsido om det ska bli någon bra balans i debatter så måste ni kvinnor ta upp bla dessa knäppa beteenden som ni faktiskt har. Jag har aldrig någonsin hört någon kvinna tala om detta.

      Kommer ihåg ett Tv program där det var en kille som sålde orgasmer dvs hans väska var full med dildos och kvinnorna köpte då sex med hans dildos och händer Men inte hans kropp i övrigt….och det var helt fantastiskt…..naturligtvis inte ett hor köp utan en belöning för en stressig vecka.

      Män får en happy ending avrunkning på massage hörnorna i stan…och sedan lagförs dom…Lol…

      Tycker ni kvinnor ska hjälpa till att framföra sådana här saker….För som man så blir jag dränkt i bensin och tusen hjälpsamma kvinnor bistår med eld….”med glädje i blicken”.

      Kanske dom saknar värme i vinter kylan… 😉

      //Valter

    • Elle_

      Valter: Absolut, vi tar tag i det! Jag ser ju hur ni män ideligen höjer era röster för att få slut på mäns våldtäkter, misshandel, sexuella trakasserier och sexköpen (som män gör i betydligt större skala än kvinnor). Ser hur ni sliter i kvinnojourer och engagerar er i BB-uppror och andra jämställdhetsfrågor hela tiden. JHobbar hårt för att avlasta kvinnor i deras dubbelarbete och står utanför strippklubbar och försöker tala de manliga besökarna till rätta… Inte mer än rätt att… fast vänta nu, nej just det? Män gör generellt absolut ingenting sånt?

    • valter

      Oj ja jo absolut nu förstår jag om den ene är en idiot så ska den andre också vara en idiot. Ingen bör vara den bättre parten utan om kalle slår pelle så ska pelle slå kalle…….

      Trist Elle det är med sådant här resonemang ingen kommer någonstans alls..

      Jodå Elle det finns massor med MÄN som säger stopp för helvete och är jävligt förbannade över sådant som skett och sker och tyvärr aldrig kommer att sluta.

      Massor med män jobbar för jämställhet och lika lön.

      Men ändå så måste man städa framför sin egen dörr också om kvinnor inte ser vad dom själva gör så lär många män undra vad f-n ni klagar på oss för.

      Jag har aldrig våldtagit och skulle aldrig i helvet göra något dylikt och detta gäller nog ca 70% av alla män…ursäkta men det är dom som svinar ner de syns, men inte den stora massan som förfäras över eländet.

      Däremot har jag själv blivit våldtagen av en kvinna och sorry det var inge skoj det heller ryser fortfarande och undrar hur i helvete…..men ursäkta förlåt det var ju en kvinna som tvingade mig men då var det ju en gåva naturligtvis…så skammligt av mig att inte fatta det. förlåt…

      Men väldigt många män liksom kvinnor skulle nog säga som Tikkannen ”män kan inte våldtas”
      ”fast det är taget ur sammanhanget” så glöm det….

      Vi har lagstiftning och polis det är deras uppgift att lagföra kriminella inte den lokala pöbeln.

      En del kvinnor säljer sex för att dom vill en del för att dom är tvingade..jag säger inte att sexköp är fel i sig det har funnits i alla tider..Det är tvånget som är fel ingen ska behöva sälja sin kropp för att man är tvingad vare sig av ekonomiska motiv eller av hot från hallick pojkvän..att av absolut fri vilja sälja sex är upp till var och en. även om det är en mycket liten procent som utgör den delen.

      Att kvinnor köper sex men negligerar det och mer ser det som en gullig verksamhet gör att det är riktigt svårt för många män att köpa annat som kvinnor säger.

      Men det är EXAKT så här det är allt vi män säger bemöts med förakt och avsnäsning. Och ett piss off ”ni har inte gjort ett skit för oss kvinnor” alla över en kamm……….. 🙂

      Jag får säga som det är ”ursäkta jag skulle ha hållt käft” debatten är ju meningslös……..

      Såkallade sexuella trakasserier kommer alltid att finnas klumpiga fulla kåta idioter kan inte hjälpa sig…trist men sant oavsett kön…det gäller att inte låta sig bli full å kåt samtidigt.

      Våldtäkter däremot ska i alla lägen lagföras men kommer heller aldrig att upphöra hur mycket vi änn talar om det. Trist men tyvärr nope.

      Det viktigaste är att det finns med på HR ansvarigs lista på åtgärd HÖGST upp punkt Ett.

      Men glöm aldrig Män ska hålla käften…basta. Vi är svin och äckliga och troligen korta och tjocka ….Jaa Troll helt enkelt. :- ) f-n jag glömmer det av och till förlåt…….

      //Valter

    • Romantisk-tjej

      Valter:

      Jag tror inte bitterhet löser någonting oavsett vilket kön det kommer från. För att jobba för jämställdhet är det av yttersta vikt att inte skapa två läger. Du skrev mycket som är tänkvärt.

      Många gånger är ödmjukhet nyckeln, att inte fästa sig vad som hänt förut utan försöka se med nya ögon. Det är svårt, och det är lätt att man hugger direkt för att man känner igen någon detalj och tänker ”ja det är typiskt killar/tjejer.” ”Detta händer bara tjejer eller bara killar,” ”En relation måste ha de här ingredienserna, annars går jag”.

      Jag tycker många har ett kyligt och avståndstagande sätt mot varandra över lag.

    • valter

      Men tack äntligen inget hugg i ryggen av bitterhet och hat…. 😉 underbart…

      Har varit på en del dating sidor och till slut givit upp dem till förmån för pannkakan..”ingen moneymaking logic” som är så vidrig på de andra sidorna. Och hoppas på denna men ändå.

      Man vågar knappt säga något man blir tillplattad direkt oavsett.

      Men just nu känns det som om de senaste kommentarerna överlag har varit kärleksfulla som det anstår en dating sida….Det finns nog hopp någonstans ändå.

      Var och kolla in Katarina-Pop ”katarina kyrka” igår fast jag inte tror på gud så kan man ibland få en känsla för att det finns ändå goda människor med goda tankar någonstans i mörkret också.
      Det var en coool konsert… :- )

      Peace and Love 2 all…………..

      //Valter

  13. ViraStina

    Peter:

    Så du har inte har begripit något av det jag och andra kvinnor har skrivit tidigare? Du har hela tiden gått efter vad du har TROTT att vi skriver…? Du har tolkat alla inlägg från tjejer som att vi har försökt tala om hur det är att dejta som kille? Du har missat att vi hela tiden har talat ur vårt kvinnliga perspektiv, och argumenterat emot era fördomar om hur lätt vi har det?

    Jeez. Du får nog börja läsa från början, Peter. Läs långsamt. Då kanske du förstår vad vi har försökt säga hela tiden. Vi har INTE sagt att ”Ni killar har alla fördelar, vad klagar ni för?”” Vi har inte pratat om det alls.

    Det är ni män som säger sånt. Du kan läsa 50 trådar tillbaka och ändå inte hitta något liknande från kvinnor. Vi har faktiskt varit mer fokuserade på vad vi själva kan ändra på.

    Det är ni som tror att ni vet hur det är att dejta som kvinna. Det är ni som har påstått er vara mer kunniga om den saken än vi kvinnor, i sisådär 50 trådar tillbaka.

    När kommer erkännandet från er att ni faktiskt inte har den minsta aning?

    Men det svider väl för mycket, eftersom ni har lagt så mycket vikt vid det i argumentationen… Inte minst för dig, som så ofta försöker lyfta fram att kvinnor skulle ha en stor fördel gentemot män. Det är kanske dags att du letar fram lite ödmjukhet, du också.

    • Peter

      Jodå, jag har läst och förstått. Frågan är om du förstår själv varför du gick bet på sidan. Det står tydligt mellan raderna.

      Du kan inte acceptera andras åsikter. Du ska tvinga på andra din bild av världen. Hur många kasserade du för att du inte fick medhåll?

    • ViraStina

      Peter:
      Till skillnad mot er män vet jag ganska väl varför jag inte funkade på nätdejtingsidor. Och hör och häpna – jag dömde inte ut alla män för det! Jag konstaterade helt enkelt att jag aldrig skulle kunna hitta någon seriös kille på en dejtingsida. Så jag valde att dejta på ett sätt som passade mig bättre.

      Men jag förlorade aldrig min övertygelse om att det finns mängder av vettiga killar. Jag inbillade mig inte att alla män är värdelösa, bara för att jag inte nådde fram på HP.

      Åsikten att det är fel på ett helt kön kan nämligen göra att det blir aningen svårare att dejta. Det ger ett något gnälligt intryck. Ungefär som att man försöker skylla sina misslyckanden på omgivningen, du vet. Och det är inte särskilt attraktivt.

      Du och flertalet andra killar här verkar tyvärr inte kommit så långt i att ni ser er egen roll i det hela. Ni har fastnat i ”det-är-fel-på-alla-kvinnor-”träsket, istället för att analysera er egen framtoning.

      Och eftersom du har förstått vad vi diskuterar – vad säger du då angående dina och andras fördomar om hur ”enkelt” det är att dejta som kvinna? Varför tror ni att ni vet det bättre än oss?

    • Peter

      Har du inte förstått det? Här är tre killar inloggade för varje tjej. Enkel matematik säger att tjejer kan träffa tre gånger fler killar än omvänt. Då får man anstränga sig för att misslyckas.

    • ViraStina

      Peter:
      Och du verkar inte ens behöva anstränga dig för att missa exakt allting vi kvinnor skriver här.

      Det är nästan lite imponerande att vara så totalt fast i sin övertygelse. Men uppenbarligen har inte en enda kvinnlig kommentar gått in.

      Bakläxa till dig. Läs igen. Särskilt det där vi har skrivit om andelen seriösa män, kontra andelen män som bara vill sexchatta. Försök förstå vad det betyder i praktiken.

      Sen kan vi diskutera vidare.

  14. tjej79

    Ser avsnitten nu på första dejten är det bara jag som tycker det hade varit roligare och följa de som jobbar i restaurangen haha de verka ju ha skitkul ihop.

    -namster hahah
    ja, jag är lättroad. Men, det blir ännu roligare när han garvar, för vilket skratt han lägger upp, ja det är härligt haha

    • Tjej79

      Och förresten var det ju en hel del stockholmsbrats som dejtade. Så, jag anser inte det räknas, inte alla dessa bimbotjejer som bara värderade de ytliga sakerna. Är det såna tjejer ni träffar??? Värst var ju paret som satt och stämplade varandra med likes och påstod de var djupa och sökte kärleken, Yeah right. Ja, då blir jag inte förvånad över hur det snackas här 😂 Sedan slängde de in äldre änklingar, nördpar och singelmammor som fick dejta män. Samt homosexuella par. Blev 2 par totalt i dem avsnitten (1-7). Ett ytligt par, samt ett äldre som valde att åka på kryssning Haha resten dissade varandra. Oftast tjejerna. Men, ta då och titta på tjejerna och säg inte att ni blev förvånade. Är man en ytlig bimbo så är man 😄 blev så trött på meningen det är sexigt när en man tar notan, han ska ha kostym på sig, han ska uppvakta mig etc det låg ju bara på den nivån. Så, nä ni kan inte ha detta som referens. Sedan fanns det också par som var överrens om ett nej.

      Det fanns också par där jag förvånades över att de inte tog det vidare. Det kändes lite synd. Fastän de faktiskt hade en trevlig dejt ihop. Men jaja och en del av dem gjorde det. Men, det ledde inte vidare till något. Mer här det blev intressant vad det berodde på. Men, det fick man inte reda på.

    • Love

      Tjej 79. Du skrev det jag sagt hela tiden. Att det var tjejerna som nobbade. Så är det när killar dejtar utan kameror också. Bimbos eller inte, de flesta tjejer vill att killen betalar notan. Det finns många som inte säger allt högt, men i stort sett alla tjejer tycker det är ett måste att bli uppvaktade av killen på något sätt. De flesta blir snopna när jag vill splitta notan. Jag ser ingen poäng att bjuda en tjej som nobbar längre fram. Hur många tjejer såg du som hade en present med sig till killen? Jag såg en, en äldre kvinna. Tjejerna hade inte en tanke på att ta med något för att ”uppvakta” killen. Killarna däremot hade med sig blommor, smycken och choklad.

    • Hasse

      Love; så är det. Kvinnfolk vill ha en snubbe som betalar, byter blöjor, diskar, lagar mat, städar, fixar bilen, reser till månen, släcker bränder, och är miljonär. Vad hon gör eller vad mannen får ut av det står skrivet i stjärnorna. 😴👍😂

    • tjej79

      Love: Jo, jag såg detta med present. Det var ju ett äldre par samt han som hade dessutom gjort egna praliner. En väldig omtänksam present. Men, som för mig blir lite märkligt att ha med sig på en första dejt. Att faktiskt lägga den tiden på en främling. Sedan blev jag förvånad över att de inte gick vidare ändå.

      Det ser jag mer som naturligt i ett förhållande då att ”uppvakta” jag hade väl mer bytt ut det ordet mot ”uppskatta” varandra…men, det är väl det jag faller på för jag kan inte konsten att ”uppvakta” haha för tydligen ska det handla om att ge presenter och ge komplimanger medan för mig handlar det om att verkligen lära känna en person, umgås och finnas där för varandra på gott och ont. Sedan när man lärt känna en person ja, då vet man vad den personen uppskattar och då kan man börja visa sin uppskattning för varandra.

      När jag dejtade, för evigheter sedan så hamnade jag alltid i argumentation för jag ville splita notan, inget snack om saken och så blev det med fastän mannen kunde sitta där irriterad. Tack o lov mötte jag också de som tyckte det var självklart…det som jag fann så komiskt var de tjejer som sa vi splittar. Men, så fort mannen sa nä, jag tar den så, bara lutade sig kvinnan tillbaka (för det var det hon ville från start) och gick med på det.
      Och så hette det att det var så de ville ha en sådan man haha. Men, det jag inte fattar är varför ser mannen aldrig igenom detta?! Bimbo som ej?

      Det kändes också som vissa av männen kände en press på att att det förväntades av dem så, de tog notan. Sedan var det ju ett tvprogram så, kändes som de ville lyfta klassiska klyschor med.

    • Love

      Delvis är presenten något dom de förmodligen blivit tipsade om inför programmet. Men jag tänkte mer på att symboliken fanns där, röda rosor, smycken, choklad. Det som förväntas att mannen ska tänka på när de dejtar vidare, dvs minnas namnsdagar, alla hjärtans dag och allt det där.
      Japp, jag såg spelet med tjejen som sa att hon ville splitta notan men blev lättad när han stod fast vid att han ville betala. Hade hon velat dela notan hade hon kunnat förklara att hon hade som princip att själv betala på en första dejt, eller liknande.
      Trots att alla hade blivit matchade med intressen och personligheter var det få som ville träffas igen. Och det speglar hur det brukar gå till. Klickar det inte på första dejten är det kört.
      En liten sak som att killen vill dela notan blir en en dealbreaker för många tjejer. Då får tjejen för sig att han är snål. Det leder till att killar gör avkall på sin person och tvingas bete sig på ett förutbestämt vis för att vara duglig inför tjejen. Att vara sig själv är sällan tillräckligt.

    • ViraStina

      Love:

      Ett TV-program…? Det mesta av det de gör, är naturligtvis styrt och regisserat. Samt vinklat i efterhand, för att mejsla fram lämpliga karaktärer. Nej, jag har inte sett just detta, men tvivlar på att det här programmet skulle skilja sig i produktionsmetod från andra dokusåpor. Om de överlämnar klassiska romantiska presenter som rosor och chokladaskar, beror det på att TV-teamet har lett in dem på det spåret, för att det ska bli bra i rutan.

      En enda gång i mitt liv, har det hänt att en dejt erbjudit sig att ta notan. Jag blev helt ställd. Och avböjde förstås. För det är inget som ”de flesta” kvinnor förväntar sig. I USA är det så. Men inte i Sverige. Här är det bara så i vissa kretsar. Kanske samma kretsar som tycker det är romantiskt när pappan leder fram bruden till altaret, vad vet jag… Det händer ju då och då även här, men själv känner jag inte en enda som tycker det är en bra sed.

      Och uppenbarligen har du befunnit dig i dessa kretsar, som efterfrågar en traditionell dejtingkultur. Det har inte jag. Inte mina väninnor heller. Vi är absolut inte vana att bli bjudna på något. Särskilt inte i början. Vi VILL heller inte bli bjudna på något, för att det skapar en känsla av att stå i skuld. Att vi inte riktigt kan säga nej sen. För många män resonerar som du: Varför ska man bjuda, om man blir nobbad sedan?

      Den sortens köpslående vill väldigt många kvinnor undvika. Hitta någon av dem. Vi är absolut inte sällsynta. För mig är det den andra sorten som är sällsynt. Det är de som hör till undantagen i min omgivning.

    • Elle_

      Jag och alla tjejer jag känner och umgås med, betalar helst själva. Jag har varit på en dejt där mannen erbjöd sig att ta notan, jag svarade typ ”meh, det är 2015” (i vänlig/skämtsam ton vill jag tillägga) eller vilket år det nu var, och betalade själv. Skulle jag få en present eller blommor på en förstadejt skulle jag bli rejält obekväm och skeptisk… Faktum är att om han inte motiverade det på något vettigt sätt (kan inte riktigt föreställa mig själv hur det skulle göras), skulle jag i princip göra vad jag kunde för att dejten skulle bli så kort som bara möjligt. Jag får riktigt dåliga vibbar av den sortens beteende. Män som sätter kvinnor på piedestal och kör hela uppvaktningsvalsen har i regel ingen insikt om att kvinnor är individer av kött och blod, och varken förmåga eller intresse av att behandla en som en jämlike, och det kan vara ett riktigt olycksbådande tecken – även om det förstås inte måste vara det.
      Det finns kvinnor av olika sorter, precis som det finns män av olika sorter.

    • Peter

      Det är kraftigt plus för tjejer som vill dela på notan. Men det är ovanligt. De flesta förväntar sig att bli bjudna. De nya tjejerna är oftare beredda att dela, de har inte blivit förstörda än.

    • ViraStina

      Peter:
      Nej, det är inte ovanligt. Jag vet INGEN som inte föredrar att betala själv. Det är bara sånt jag läser om. På diskussionsforum, till exempel. Men min umgängeskrets består av självständiga kvinnor med egna inkomster, vet du. Vi blir inte särskilt imponerade för att en snubbe betalar på första dejten. Att det är kutym i andra kulturer angår inte oss.

      Det vi däremot förväntar oss – och som väldigt få män på dejtingsidor lever upp till – är att de ska idas lämna sin tv-soffa och faktiskt ge sig ut för att träffa oss på riktigt. Vi vill INTE bli inbjudna via sms att komma hem till honom på en Netflix-dejt med två timmars varsel.

      Vi vill ha män som visar engagemang och intresse i oss som personer. Det gör man inte bara för att man erbjuder sig att betala.

    • Peter

      Ok. Jag har numera aldrig fått frågan vad jag ska bjuda på för det har Virastina sagt.

      Då låtsas vi det.

      Faktum är att jag har fått den frågan flera gånger. Nu är det sällan när jag bara går på nya och oförstörda tjejer. Men som ny på detta fick jag variant av den flera gånger av tjejerna som har detta som sitt harem.

    • ViraStina

      Nä, och jag har aldrig fått frågan om Netflixdejter eller ONS för Peter vet att tjejer inte har några problem att dejta.

      Jag bara väljer en ny ur den oändliga kön av seriösa män.

  15. Love

    För det första vet jag inte varför du upprepade precis det jag skrev, att presenterna förmodligen var tv-teamets idé. För det andra: Att killarna i programmet ger presenter på första dejten betyder inte att tjejer inte kräver presenter av sina killar SENARE. Hade du läst mitt inlägg lite noggrannare hade du sett att jag skrev att jag talade om symboliken, presenter som tjejer tar för givet att de får på alla hjärtans dag, namnsdagar osv.
    Och jag håller inte med om att bara för att man har ett tv-team kring dejten så säger alla helt andra saker än de skulle sagt om det inte spelades in. Isåfall har jag också deltagit i en dejtingsåpa utan att veta om det…skulle inte tro det, nej. Alla dejter följs upp efteråt, om de fortsätter träffas eller ej. De flesta träffas inte efter dejt no 2. Ungefär så som det ser ut i verkligheten. Tjejer i serien säger ordagrant samma saker som tjejer sagt till mig, i verkligheten. Surprise, Vira Stina! Det handlar om att de vill bli omhändertagna, ha en stark man – check. De faller för killar som betalar notan – check. Flera vill inte ses för att det inte finns kemi, trots att de setts endast en enda gång- check. De säger att de vill ha en traditionell man – check.
    Det är samma skratt åt samma saker, samma frågor, tja, det mesta jag varit med om iaf. Jag förstår inte varför alla skulle spela något de inte är, jag tyckte folk var som man kunde förvänta sig. Alla ville hitta någon att bli ihop med, vissa ville bilda familj, vissa var ytliga, osv
    Jag har träffat tjejer som säger sig vara feminister och för jämställdhet, de vill leva jämställt med en man. Säger de. Det handlar inte om att mitt problem är att jag träffat korkade tjejer, så som tjej 79 fått för sig. Utan att tjejer, trots att de hävdar att de är jämställda och självständiga ändå vill ha en traditionell man som ska hugga i med allt. Som exempel, även då jag och min dåvarnade tjej bodde på olika adresser tog hon för givet att jag skulle ta hand om diverse jobb i hennes bostad. Trots att jag hade fullt upp med min bostad. Och likadsnt var det med en annan dejt. Ett annat exempel: f.d jobbarkompisen har en ganska icke-traditionell man. Han råkar inte vara den händiga typen. Gissa om hon får höra av sina kvinnliga vänner: – men vad har du för lat man egentligen? Han gör ju ingenting. Han är enligt dem inte en riktig ”karl”.
    I det fallet hade han inte rensat ett stopp i avloppet…ja det är sant, Hennes eget klegg skulle alltså killen rensa, snacka om förnedringsjobb. Jag hade aldrig bett min partner rensa upp mitt sk*it, särskilt inte om vi varit tillsammans i knappt ett halvår. Skämmigt, minst sagt. Om man inte kan städa efter sig är man inte en självständig vuxen, anser jag. Är det något som går sönder går man till sin värd eller kontaktar en fackman, om man mot förmodan inte klarar av det själv. Man bör såklart tömma diskmaskinen och torka efter sig när man besöker partnerns bostad och när man äter och lagar mat där. Men att grovjobba åt någon är en helt annan nivå. Jag skulle aldrig drömma om att be min tjej dra på sig gummihandskarna och grovjobba åt mig. Men tjejer har det där hjälplösa sättet när de säger: – men åh kolla här, detta måste göras usch…och så kommer killen direkt: men rara gulliga du, det där fixar jag på momangen. Agerar man inte på detta sätt är man bara slö och dålig, enligt tjejerna.

    • Tjej79

      Ok, ja det är ju tråkiga upplevelser.
      Jag skulle aldrig be en man rensa mitt avlopp. Va fan har folk inga gränser?! 😣😂
      Fast det är ju det jag menar. ”Många tjejer har ju det här hjälplösa sättet…..” som du skriver om själv.

      Jag har aldrig varit sambo så tror det med bidragit till att jag inte fattar rent krasst att man kan bli så hjälplös. Så, klart jag undrar hur tjejerna har varit funtade samtidigt som jag undrar varför män fortsätter ställa upp.

    • ViraStina

      Love:

      Varför tar du då upp det som exempel, om du själv inser att det är en TV-idé…? Och jag har redan sagt min åsikt angående symboliska presenter: många har det som ett så kallat kärleksspråk. Det är inte sämre än att vilja ha/ge fysisk beröring, eller bekräftande ord, eller kvalitetstid, eller tjänster.

      Det är du som lägger en värdering i det, och tycker det är fel sätt att uttrycka kärlek. Okej. Leta upp andra tjejer som inte har det på första platsen då. Nån som är mer som du själv, så slipper du ta hänsyn till hur någon annan fungerar.

      Jaha, du har träffat tjejer som säger en massa typiska repliker och vill ha tjänster utförda. Vill du veta hur många män jag har träffat som säger att tjejer ska stå i köket, och som sitter och väntar på att bli uppassade av henne eftersom de inte ens kan steka ett ägg?

      Är det representativt för hur alla män tänker? Du kanske tycker det. I så fall har du en sämre manssyn än vad jag har. Och om du inte tycker det, borde du inse att de kommentarer du har hört, heller inte är representativa för hur alla kvinnor tänker.

      I så fall kan du följa min modell. Jag undviker helt enkelt de män som har värderingar som jag inte ställer upp på. Det kan du tillämpa på kvinnor också. Funkar utmärkt.

    • Love

      Min poäng var just att de tjejerna inte finns. Inte ens feministerna nöjer sig med en vanlig kille. Är killen inte den händige traditionella mannen som svansar runt tjejen och smörar med tjänster tja, då får man dra dit pepparn växer. Jag vill bli älskad för den jag är, inte för att jag gör tjänster eller gör allt hon vill, klär mig som hon tycker jag ska se ut, klagar på att jag säger för lite, städar fel, inte läser hennes tankar. Tro mig, jag har testat att vara annorlunda än den jag är och då mjuknar tjejerna direkt. Ju mer traditionell och manlig, desto kärare blir de. Detta är nog bevis för min tes. Det fungerar ganska lätt att manipulera en tjej. Jag är inte stolt över den bedriften, kan jag säga. Men å andra sidan har tjejer hyst (falsk) kärlek för mig bara för att lämna mig när jag blev sjuk eller oförmögen att göra det som förväntas av en man. Det är ett större svek. Jag kan nästan bli förbannad på hur lätt det är att ha en romans och sex i några veckor, om man bara följer en viss mall. Och då är det som du säkert förstår, inte min person tjejen blir ”kär” i, utan beteendet och uppvaktandet. Men jag får åtminstone mina behov tillfredsställda, tjrjerna hör av sig och jag slipper gnäll om hur dålig jag är. Vilket såklart är en boozt för självkänslan efter vad jag genomlidit. Men det är fortfarande sorgligt att jag inte har ett värde som pojkvän. Det är en stor saknad att inte bli omtyckt för att jag bara är Love. Utan fjäsket som inte är jag. Utan att bli jämförd med andra killar. Det är därför jag skriver här och avreagerar mig. Jag vet inte varför du skriver här, Vira stina? Du som har lyckats med killar? Hur många svek från killar har du gått igenom, hur många har sagt att du är värdelös och gjort slut? (nu syftar jag inte på online dejting, där misslyckas de flesta.) Du verkar klarat dig utan större blessyrer, det är bara att gratulera att du hittat en riktig man som gör allt för dig. Nu gissar jag att det är så du har det, rätta mig om jag har fel.

    • Love

      De flesta killar kan steka ett ägg, jag har inte en aning om att det finns moderna män som inte kan använda en kastrull eller en stekpanna. Har de blivit bortskämda av sin mamma kanske? Eller är de äldre än medelålders? Ja då, kanske. Har aldrig träffat på en människa, varken tjej eller kille, som inte kan laga åtminstone basic rätter som pasta eller stekt ägg. Så nej, det problemet har nog knappt någon idag. Det är snarare mormors problem, att vara bunden vid spisen.

    • ViraStina

      Love:

      Och min poäng är att de tjejerna visst finns. Överallt. Men av någon anledning hittar du dem inte. Förmodligen av samma anledning som att vissa kvinnor bara hittar samma sorts skitstövlar till män hela tiden. De kvinnorna ljuger inte när de säger att alla män behandlar dem illa, och att de inte längre kan lita på män. Men det betyder inte att alla män är skitstövlar. Det betyder att dessa kvinnor har accepterat fel män.

      Du tror inte att det finns killar idag som lämpar över alla hushållsbestyr på tjejen? Som nästan skryter med att de är ointresserade av allt vad matlagning, städning och tvätt heter? Varför ska i så fall jag tro på att det finns sådana kvinnor som du beskriver? För mig låter det totalt orealistiskt, på allvar.

      Men jag betvivlar ändå inte att du träffar på sådana hela tiden. Tvärtom. Det brukar vara så att man söker sig till samma typ gång på gång, hur övertygad man än är att man inte alls följer något mönster.

      Sanningen är att det finns folk av precis alla sorter. Av båda kön. Det finns extrema stereotyper, och det finns människor som inte passar i någon ram alls, och så allting däremellan.

      Och ja, jag har klarat mig bra genom mina förhållanden (egentligen bara två, förutom det nuvarande). Av flera skäl. Jag har haft bra manliga förebilder ända sedan barndomen. Det är den sortens män jag fortfarande söker mig till. Jag har dessutom bra omdöme och god människokännedom, och har inte gått på någon större nit hittills.

      Dessutom har jag en tillräckligt stark självkänsla som har gjort att jag har gått, när jag inte har blivit bra behandlad. I verkligheten är det lätt för mig. Då är det konkret och tydligt. I nätdejtingen var det betydligt svårare för mig att se att jag bara blev utnyttjad som någons egoboost, och att jag aldrig betydde något. Då klamrade jag mig kvar alldeles för länge.

      Sedan ett förtydligande: det är sant att min man VILL göra allt för mig. Utom att fjäska…! Och jag älskar den egenskapen hos honom. Han är alltså ytterst omtänksam och hjälpsam, men någon lakej är han sannerligen inte. Jag kan inte rubba honom en millimeter mot hans vilja. Och även om jag behärskade konsten att manipulera andra, skulle det inte funka på honom.

      Det betyder heller inte att han gör allt och jag inget. I min värld hjälps man åt med så mycket som möjligt, på alla områden. Jag ser det som kvalitetstid. Och han skulle för övrigt aldrig finna sig i att någon började utnyttja hans naturliga hjälpsamhet.

    • Love

      Wow, så mina kvinnliga förebilder är dåliga, så jag går skylla mig själv? Eftersom du hävdar att du som har bra manliga förebilder är anledningen till att du lyckats hitta dina två män. Först o främst, jag har växt upp med en snäll och jämställd mor. Hon och min far delade allt i hushållet o lät oss barn hjälpa till även när vi var små, med det vi klarade av. Jag har bara sett respekt mellan mina föräldrar. De gjorde mycket på olika håll men även tillsammans. Jag har aldrig hört mor klaga på att min far var trött eller inte orkade eller hann något. Hon är förlåtande och kravlös. Ingen av barnen särbehandlas och hon såg till att vi skulle pröva våra vingar tidigt. Jag fick göra det mesta, hon litade på mig. Blev det fel fick jag höra att alla gör fel. Att jag är bra ändå. Jag snickrade och målade på huset men det gjorde även min syster. Samma sak med städningen. Nu hade du tur som hittade två män som var i din smak o som båda ville ha dig. Men du verkar utgå från ditt eget liv och ser inte det som vi andra måste kämpa med. ATT INTE DUGA SOM VI ÄR. Och killar har detta problem mer än tjejer. Alla mina kompisar suckar: ja man måste ju, annars blir frugan sur, ungefär. Alla säger att tjejer har krav. De står ut att vara dörrmatta hellre än att mista sin tjej.

    • Elle_

      Ja, killar har mer problem än tjejer… detta att 13 kvinnor mördas av sin man eller sitt ex om året, det är inget problem? Du känner inga kvinnor som gör några som helst kompromisser eller uppoffringar för att ha en fungerande vardag med en manlig partner? Jag kan meddela att jag har suttit och lyssnat på kvinnor som varit på utbränningens kant mer än en gång. Deras män ser dem inte. De har huvudansvaret för hushållet och jobbar heltid och går på knäna. Deras män pöser i soffan och visar aldrig någon ömhet utom när de vill ha sex, och då ska hon ställa upp oavsett hur hon känner – annars blir han sur eller ledsen och sårad. De är slitna och försöker få mannen att ta del i ansvaret över den verksamhet som det är att ha en familj. Männen menar att de är ju inga tankeläsare så kvinnan får väl säga till vad hon vill ha hjälp med? När hon väl gör det är hon tjatig och då blir han också sur.
      Jag har full förståelse för att det är svårt att hitta rätt och få en relation att hålla. Men om man går omkring och inbillar sig att det är lättare för alla utom en själv och fukuserar på att leta fel hos sin partner, då är jag inte speciallt förvånad om det aldrig vill ta fart riktigt.
      Det räcker inte ”att bara vara sig själv” i ett förhållande. Det räcker inte för någon. Att ”bli älskad för den man är” är inte detsamma som att man kan segla genom en relation och bara göra det man känner för och allt är rosenrött och harmoniskt. ALLA gör uppoffringar i en relation, det är lite det det går ut på. Man försöker sätta sig in i ens partners situation och fundera över hur hen mår och vara mån om att hen är lycklig. Man lyssnar in och jämkar och kompromissar. Känner ens partner inte sig älskad och sedd om hen inte får uppskattande komplimanger ibland, då är det faktiskt ytterst rimligt att man gör sig besväret att ge hen en komplimang då och då, till exempel.

    • Love

      ”Att “bli älskad för den man är” är inte detsamma som att man kan segla genom en relation och bara göra det man känner för och allt är rosenrött och harmoniskt. ALLA gör uppoffringar i en relation, det är lite det det går ut på.”
      Oh my God. ..Du tror att jag seglat mig igenom en relation?
      What? För dig är det omöjligt att fatta att tjejer har Krav. Självklart säger jag kommentarer till en tjej jag är kär i. Det handlar om att det aldrig är Tillräckligt. Jag har inte orkat läsa igenom allt, men tjej 79 verkar vettig och förstår iaf att man inte låter killen rensa avloppet, när man inte bor ihop. Varför visa eländet och vänta på att han ska säga: jag tar det. De gånger då jag inte tagit det får jag höra det. Tjejen jobbar mindre och ändå klagar hon på att jag inte är en mer hjälpsam kille. Hej då, efter några månader, ett år…Du säger aldrig att jag har städat fint, du ser aldrig när jag tvättat. Ser du inte ditten och datten osv Men jag städar o tvättar också. Jag glömmer att berömma varje gång, jag känner att när det inte kommer automatiskt kommer jag inte på att säga det. Varför göra slut för en sådan liten sak om man kär i någon. Det är löjligt. Måste man ha bekräftelse i allt kan man söka det i ett arbete eller hobby. Men det vanligaste är att man är behov av terapi. Det är inte mitt jobb att skaffa självförtroende åt tjejen. Jag kräver inte det att hon måste berömma mig. Ingen kille jag känner kräver det. De får sina erkännanden i jobbet. Även de som har dåligt självförtroende. Detta är jag inte ensam om att vara med om. Så det är I te som vira stina påstår, att jag väljer en sorts tjejer. Jag har sett att vännerna gillar en viss typ, men jag har alltid haft olika, en del var tysta o tillbakadragna, andra mer drivna. En tjej blev utbränd och då skötte jag all markservice. Men när jag blev sjuk var det Tack o hej. ( – fy vad jobbigt vad ska mina vänner tycka…) Många tjejer blir nervösa och avtända om killen är svagare än henne. Väldigt vanligt. Jag har träffat och pratat med så många tjejer o haft flera jobb med nästan bara kvinnor. Så jag borde veta vad jag snackar om. Och nej, elle_ , jag varken våldför mig eller slår kvinnor, tvärtom, jag blir inte besviken om hon inte vill ha sex. Då respekterar jag det och väntar in henne. Och förresten har jag haft tjejer som har mer sex drive än mig. Jo de finns, o de är många. och de nöjer sig inte med mindre än hårda tag. Surprise! Att vara omtänksam är kanske något en tjej borde uppskatta om hon är så rädd för våldsamma män? Men så är det inte. Hon drömmer sig bort med 50 shades of Grey…det är ingen slump att en bok om en spännande *psykopatisk och misogyn miljonär* säljs i massupplagor. För det är såååå sexigt. En sån man vill de ha, kvinnorna. Släng er i väggen, jämställda män. Ni får nöja er med handen…

    • Love

      Nej jag orkar inte leta vidare. Har blivit alltför bränd för att orka. Och nej jag är ingen och kommer aldrig att vara någons dörrmatta. Jag är inte den typen. Det jag menade var att kompisar är såna. De har blivit det av tjejen. De säger inte ifrån när hon beter sig dåligt. Tjejen kan ringa på mobilen o undra när han kommer hem, när vi är ute. Och sedan får man höra bitar ur deras vardag. Både på telefon och av killen eftetåt. Det är samma som jag själv varit med om. Exempel: Du pratar aldrig med mig, du ser aldrig mig, vi gör aldrig något roligt osv. (Jag har fått höra det sista när jag inte har lust att resa), du är bara ute med kompisarna (hon vill inte följa med o när hon är ute med kompisarna är det plötsligt normalt) ”men jag träffar aldrig mina vänner, du har gått ut både den här fredagen och på AW förra helgen.” (Det råkade slumpa sig så) jag har städat hela kvällen (ingen har sagt att hon måste, det var hennes ide) men guud ska du ha den fula tröjan när vi träffar xx (Tack.. ) Varför såg du inte att jag klippt mig (klassiker) trots att hon klippt 2 cm. Du lyssnar aldrig, med betoning på aldrig, vilket är fel. (Men ibland är man trött.) ”Du somnar alltid när jag pratar” se föregående. ”Du säger aldrig att jag har fina kläder, jag har ju köpt det här för din skull”. Jo jag säger att hon har fina kläder. Men jag vill säga det spontant, inte som en papegoja..” Du ser aldrig när jag är ledsen” jag har försökt. Men nej, jag ser inte alltid det, det är sant. Men när hon säger det lyssnar jag och tröstar. Jag försöker men det är aldrig tillräckligt bra. ”Vi kan väl åka med till xx till Asien i december” jag gillar inte att resa, det sa jag från början. ” Men kan du inte ändra dig för min skull.” Jag ändrade mig en gång, vi åkte dessutom långt. Men det räckte inte. Redan på sommaren skulle vi iväg igen. Och efter det var hon sur och det hette att jag aldrig gör något. ”Alla jag känner får något på alla hjärtans dag” Jag ser det som en kommersiell dag som dessutom är ny i Sverige, det säger mig ingenting. Därför glömmer jag den dagen. Jag brukar glömma att köpa presenter annars också. Ibland är det tidsbrist. Men det duger inte som svar. Istället beror det på att jag inte älskar henne. Trots att jag kompromissande om resan, som jag dessutom betalade, (present) men det räckte inte. För nu nalkades det namnsdag eller alla hjärtans dag…Och så håller det på. Och jag skulle aldrig vara missnöjd med att hon inte säger eller gör de ”rätta” sakerna. Jag kräver inte saker av min tjej. Det är skillnad. Hon behöver inte städa o laga mat om hon är trött efter jobbet heller. jag blir inte sur föratt hon somnar, går ut med vännerna,reser utan mig, fikar med vänner istället för att göra mig sällskap när jag är deprimerad, att hon glömmer någon högtidsdag typ årsdagar (årsdagar är viktigare för mig än alla hjärtsns dag, ändå blir jag inte ledsen om hon glömmer) jag vet att det inte var illa menat. Men om jag inte gör rätt är jag inte tillräckligt kär! Varför kan jag inte få ha det så kravlöst med en enda tjej? Nog säger det något om tjejer över lag! Jag har gett upp nu. Det får bli tillfälligt sex ibland, men inget mer.

    • Elle_

      Nej, de många män behöver inte ens reflektera över att de behöver bekräftelse, eftersom kvinnor i regel har fostrats till att läsa av och bekräfta människorna i sin omgivning och gör det ständigt, per automatik.
      Men visst, du är perfekt och det finns bara ragator till kvinnor där ute, du har gjort allt rätt förstås. Vad ska du med kvinnor till egentligen? Män som föraktar kvinnor är så märkliga/obehagliga, de envisas med att söka upp kvinnor hela tiden ändå? Det mest logiska vore väl att hålla dig undan de där värdelösa ursäkterna till varelser?

    • Love

      Precis som Hasse skriver längre ner, blev jag fostrad att tro att det finns någon för alla. Och jag är dessutom en omtänkam man. Därför gav jag inte upp, Elle. Jag kunde inte tro att jag var så svår att älska. Men nu vet jag, och jag har slutat träffa tjejer. Så oroa dig inte. Jag duger inte, helt enkelt.
      Skönt för dig då att du trivs ensam, men utgå inte att alla är som du.

  16. Love

    ”I så fall kan du följa min modell. Jag undviker helt enkelt de män som har värderingar som jag inte ställer upp på. Det kan du tillämpa på kvinnor också. Funkar utmärkt.”
    Du måste skämta? Efter allt jag skrivit tror du jag har lyxen att ha dessa krav? Och att det skulle fungera ”utmärkt”? Det visar bara hur enkelt det är för dig, och många andra tjejer, att inom rimlig tid hitta en partner som exakt är det ni önskar. Vi män har inte de fördelarna. Vi har behov som alla andra och för att få kärlek måste vi ställa upp på tjejens alla krav. Annars får vi leva i celibat.
    Jag har försökt länge och fått liknande resultat från alla tjejer. Förutom två tjejer jag träffade i tonåren. Då var det inte samma krav att visa sig på styva linan vad gäller tjänster, att man sa de rätta sakerna eller gav presenter. Det var aldrig tal om att bjuda på restaurang för att impa. Eller plocka fram hantverkar talangen…Tjejer i den åldern har inte blivit förstörda på det sättet än. Då var det mest att de var stolta över att ha en kille och de tyckte det var mysigt o spännande att vara kär. Vi träffades, pratade om våra drömmar, lyssnade på musik, skejtade, kysstes, testade sex…En gång hängde jag med hennes familj på semester, eftersom hon inte ville vara utan mig. Det var en sommar som hette duga. Vi gjorde mycket för oss själva. Jag minns att hon blev lycklig bara av att jag köpte en glass åt henne. Mer behövdes inte. Vi hade ju varandra, det var magiskt. Men så växte vi ifrån varandra. Kanske inte så konstigt att man inte hittar sitt livs kärlek vid 15, iofs.
    Jag har inte tagit första bästa, det måste finnas attraktion och något som gör att det klickar. Intressen, att man vill samma saker, det vanliga. Och de är ofta nöjda i början. Men senare kommer pikarna och de sura minerna. Att man aldrig är tillräcklig. Och som jag skrivit förut är det inte *korkade* tjejer, de har varit från normalbegåvade till smarta (en var mensa medlem, om det har någon betydelse)och alla var självständiga på olika sätt. Ganska olika varandra över lag, även i åldrar. Allt från arbetarklass till överklass. Jag har haft många förhållanden, istället för att ge upp har jag försökt igen. Den här tjejen kanske är annorlunda, så tänker jag. Det är erfarenheterna som gjort att jag numera buntar ihop alla tjrjer, eftersom de är så förutsägbara, traditionella. De vill ha samma saker när jag gläntat på fasaden. Saker jag aldrig lyckas ge dem, trots att jag försöker, dock har jag integritet och blir aldrig en toffel. Jag har varit singel i längre perioder också, men avskyr att vara ensam. Jag trivs i tvåsamhet. Men nu har jag tröttnat på att bli lämnad. Jag klarar inte det en gång till, har både bränt ut mig och blivit bränd. Och det är inte jag som har kraven, det är tjejerna. Fatta det någon gång. Tack!

    • ViraStina

      Love:
      Du väljer verkligen att tolka allt precis som du själv behagar. Jag har inte påstått att du har dåliga förebilder. Men som du säkert känner till, är det ett psykologiskt faktum att destruktiva relationer i barndomen, har stor betydelse för om vi sedan själva kommer att välja destruktiva relationer i vuxen ålder. Det är liksom inget som jag har hittat på själv.

      Och även mönstret från bra förebilder, kan orsaka vissa problem när man undermedvetet försöker tillämpa det i sitt eget liv. Det har jag själv erfarenhet av. Då är det alltså inte förebilden som det är något fel på, utan på hur man själv agerar, och på vad man förväntar sig av andra.

      Nej, det är inte ”enkelt” för oss kvinnor att hitta en partner när vi önskar. Min väninna – som är medlem på HP – har varit singel i 7 år nu. En gemensam manlig vän till oss, hittade nya dejter hela tiden, och han stadgade om sig först av oss tre. Han är inte unik. Min exmake hade också betydligt bättre framgång än jag. Och en av de få vettiga, normala män jag lyckades få kontakt med genom en annan dejtingsida, nobbade mig och valde en annan kvinna som han idag har fått en bebis med.

      Det finns många män som lyckas skapligt i nätdejting. Du är kanske inte en av dem. Men jag och övriga kvinnor som skriver här, lyckas/lyckades heller inte. Jag skulle uppskatta om ni män slutade underkänna våra upplevelser och tala om för oss gång på gång hur enkelt vi egentligen har det. Skulle jag döma er män här i bloggen efter de män jag träffar i verkligheten, skulle jag utgå från att ni bara ljög om hur svårt ni har det. Det ser nämligen inte ut så i min bekantskapskrets.

      Min singelväninna är en toppentjej. Glad, utåtriktad och galet rolig. Och hon väljer hellre att vara ensam än att acceptera någon som inte respekterar henne, eller som hon inte passar ihop med, eller som är alltför olik henne. Det gör jag med. Och faktum är att efter två nätdejtingår som var skrattretande dåliga, bestämde jag precis det: jag är hellre ensam. Jag har ett utmärkt liv. Jag behöver ingen partner.

      Som för många andra, var det precis då jag träffade någon. Men det är inte själva grejen. Det är din mening om att dina killkompisar hellre är dörrmattor än att mista sin tjej. Där skiljer jag och mina bekanta (av båda kön) oss från dina erfarenheter. VI är INTE hellre dörrmattor än att bli ensamma.

      Och blotta tanken på att min karl skulle börja bli dörrmatta för att inte mista mig, är snudd på komisk. Han skulle gå i samma sekund som han kände några dörrmattekrav från mitt håll. Jag lovar.

      Jag tycker faktiskt du ska fundera lite mer på innebörden i den meningen. Om du eller dina kompisar mer eller mindre undermedvetet accepterar att vara dörrmatta för att slippa vara ensamma… Vad kan det leda till? Vilken sorts kvinnor kommer de dra till sig?

      Om en kvinna resonerar på det viset, att hon hellre är dörrmatta än att vara ensam – vilken sorts relationer tror du hon kommer hamna i? Är det någon skillnad för män?

    • Tjej79

      Eftersom du skrivit om din depression så, antar jag att du gått och pratat med någon. Du har inte funderat på att prata om just detta här för att bringa lite klarhet i det?! Om du hade känt att det hjälpt?!
      Det är liksom vanliga människor som sitter här. Jag är ingen expert. Jag sitter bara här och pratar om mina erfarenheter och svarar på inlägg jag tycker är intresssanta eller inlägg jag förvånas över eller inlägg jag kanske inte håller med i.

      Jag frågade mest om det var en viss typ av tjejer. För att du berättade bara om det negativa i dina relationer. Och ju mer du beskrev desto mer undrade jag. Men, då behöver jag inte fundera över det längre.

    • Elle_

      ”Vi har behov som alla andra och för att få kärlek måste vi ställa upp på tjejens alla krav. Annars får vi leva i celibat.”
      Vaddå annars får vi leva i celibat? Är det jordens undergång menar du? Du har inga händer?
      En relation är ingen affärsdeal, det är ett samspel. Du kan aldrig köpa kärlek genom att ”ställa upp på en massa krav”. Allt du behöver lyckas med för att få en fungerande relation är att få din partner känna sig respekterad, älskad och sedd. Väldigt få par fungerar såpass magiskt väl ihop att det kommer av sig själv år ut och år in. Det är därför det är så viktigt att lyssna till varandra, ha empati och försöka se sin partners perspektiv också – och sedan anstränga sig en smula för att möta hen i hens behov och önskningar.
      Är du ihop med något slags psykopat som vill ha dig som slav (det låter som om du bara varit ihop med sådana kvinnor och det kan för all del vara sant…) då kommer inget bli bättre för att du passar upp på henne och följer minsta vink. Du kommer inte kunna köpa hennes kärlek – och varför skulle du ens vilja det? Lämna och leta vidare. Det finns gott om vettiga kvinnor. Däremot
      betvivlar jag att någon vettig kvinna i längden skulle stå ut med en man som börjar tjura om jag förklarar för honom att jag inte känner mig älskad och sedd i relationen… Som tycker att jag borde älska honom som han är och vägrar kompromissa en millimeter för att möta hennes behov.

    • Hasse

      Problemet som jag ser det är att vi fått inmatat att ”det finns nån till oss alla”. Tyvärr… det finns det inte och man är inte en sämre människa för att man lever själv.

      Love, kärleken i barndomen var magisk. Fri från vanföreställningar och yttre krav och det är bara skam att man är tvungen att bli vuxen – för hur kul är det?

      Det bästa vännen är hunden. Köp en hund. Människor har alltid en agenda och den går ut på att tillfredsställa sitt ego. Läs Eckhart Tolle.

    • Peter

      Elle, det finns inte gott om vettiga tjejer. I varje fall inte med tillägget att de är singlar. De bra tjejerna är i de flesta fall ihop med någon. Dyker det in en bra singeltjej på den här sidan är hon ganska snabbt icke singel. Kvar blir de som inte kan konsten att skaffa pojkvän.

    • Elle_

      Tillsammans med de som du – männen som inte kan konsten att få en relation att hålla? Kanske är det en perfekt matchning då? Varför ska männen som inte lyckas ha tillgång till de mest attraktiva tjejerna, tänker du?

    • ViraStina

      Elle:
      Visst är det en enastående approach? Om kvinnorna misslyckas på dejtingsidorna – då är det kvinnornas eget fel.

      Och om männen misslyckas på dejtingsidorna – då är det också kvinnornas fel.

      Häpp! 😂

  17. Romantisk-tjej

    Jag har fått vänta över 45-års strecket innan jag blev ens ihop med en man. Jag tillhör dem som inte ens hamnat i närheten av en kille som passade mig.

    Jag har haft killar i min närhet, men ingen av dem blev jag minsta attraherad av. En vän gav presenter på alla hjärtans dag och alla födelsedagar, muntrade upp mig när jag var deprimerad och som bar alla tunga väskor. Vi umgicks jämt en period och alla trodde vi var ihop.

    Men även fast han gjorde allt man kan förvänta sig (enligt dig) så var jag aldrig attraherad av honom. Jag kan inte bli smickrad till kärlek. Det är något annat som gör att jag blir kär. Nämligen hans person, hans själ. Det är inte killen som gör mest för mig som vinner mitt hjärta. Om inte attraktion finns där kommer den inte plötsligt uppstå om några månader eller år bara för att han när händig, har pengar eller whatever.

    Jag känner tjejer som har de kraven du beskriver, att han ska vara händig, strö komplimanger, ge presenter och bjuda på restaurang. Men det finns även tjejer som inte bryr sig om sådant. Och jag är en av dem. Vi kanske inte är många, men vi finns.

    Min killkompis gjorde definitivt mer tjänster och gav fler presenter än min pojkvän. Men jag kände inte ett dyft för honom. Han var en bra kompis, punkt. Jag har även haft andra killar omkring mig som ville hjälpa mig med saker, jag kände mig obekväm med det.

    De killar jag fallit för är ganska disträ och knappast uppvaktande. De tycker mest det är fånigt att vara gentlemannamässiga. Det betyder så klart inte att de slänger dörrar i ansiktet eller är otrevliga. Min kille skulle inte kunna bryta ett hårstrå på mitt huvud och han vill självklart att jag mår bra, men han gör inte saker som inte är hans grej.

    Han kan inte förställa sig även om han vill. Därför är det så äkta när han säger att han älskar mig. Och det handlar inte om något ihärdigt smicker, utan kommer på ett naturligt sätt och jag bli alltid lika glad, för det känns så genuint varje gång.

    Han är en person som jag når fram till, som jag är mycket intim och nära. Och då menar jag inte bara på det fysiska planet. Han delar min känslomässiga värld. Och för mig är intimitet allra viktigast. Jag vill inte ha ett känslomässigt avstånd, så som jag alltid känt att det varit med andra killar.

    Jag har svårt för kroppskontakt och närhet generellt, men med min pojkvän är det märkligt nog det naturligaste som finns. Och den typen av känsla är mycket ovanlig för mig. Det är ofta där jag går bet, jag vill vara kompis, men inte ha närhet. Förälskelse är också något som jag mest känt i fantasin, men inte i verkligheten. De gånger då jag känt det och träffar killen för min ”heta låga”, blev jag alltid besviken. Och då handlar det inte om att det saknas smicker och tjänster, utan mer att det inte finns någon samstämmighet på djupet.

    Min kille har en del olika issues vad gäller sårbarhet och depression och att han passar med få människor. Liksom jag har han svårt att passa in i grupper. Jag gillar att han inte är så social, det passar mig. Jag har alltid bävat för att få massa annat folk jag inte valt på halsen – när jag väl hittar en pojkvän. Jag vill varken bli bedömd eller umgås med andra i hans krets, jag vill bli bedömd av bara honom. Att ses ibland kortare stunder är okej. Men jag vill inte regelbundet umgås med folk jag inte valt, jag lägger hellre den tiden och energin på att vara ensam med min pojkvän.

    • Romantisk-tjej

      Ja det är möjligt att man kan se en viss avsaknad av värme i deras beskrivningar. Även John G beskrev liknande saker. Det är inte lika tillåtande för killar att vara sårbara, vilket jag minns att John G också påpekade. Det är säkert en a anledningarna till att killar skriver fyrkantigt också.

      Ja det stämmer att jag låg inne på psykiartin en natt, för att jag valde det själv. Jag kunde inte ta hand om mig själv. Och det stämmer att jag var den enda som skrek och sprang runt i korridorerna. En mentalskötare jag pratade med sa att han inte trodde ett ord på vad jag sa när jag berättade vad jag varit med om. Denna icke-tillit har jag sedan haft mardrömmar om i 10 år…

      Och vad du missade var att jag skrevs ut redan morgonen därpå och blev hemkörd utan någon som helst hjälp. Några grannar såg hur illa det var och försökte hjälpa mig. Och både dessa grannar kunde lugna mig på ett sätt som ingen i psykiatrin ens försökt med, nämligen att vara medmänniskor och visa empati, samt tro på mig. Båda hade haft vänner som tagit sina liv. Min mamma åka ända till mig och vara här trots att hon själv var sjuk.

      Sedan gick jag till kyrkan och de tog mig på allvar och lyste upp varje gång de såg mig. De verkade gilla mig extra mycket vilket stärkte känslan av att jag kanske var värd att bli omtyckt trots allt. Och därifrån orkade jag bygga på något. Men någon långvarig terapi har jag aldrig fått, förutom något kortare här och där med personer som inte alls förstod mig.

      Jag fick alltid höra att de inte hade resurser eller att jag inte var berättigad av olika orsaker. Ett tag var jag långtidssjukskriven men då krävde de att man hade ett jobb o.s.v. Andra gånger ”mådde jag för bra”. Men jag har också ansetts inte kunna ta emot terapi…
      Eller så var det var omorganiseringar. Man har ingen energi att överklaga allt.

      Jag har haft med psykiatrin att göra till och från i 17 år. Och jag har sett mycket elände. Det är mycket auktoritet och de lyssnar sällan på vad man behöver. Det är dessutom medicinutskrivning och villkorade samtal. ”Om du tar den här medicinen kanske du få prata med någon”. Det var också tillfällen när jag blev kränkt. Detta är jag långt ifrån ensam om. Jag har träffat grupper där vi just talat om våra erfarenheter i psykiatrin.

      Till kyrkan kom det många som blivit dåligt behandlade. Min diakon hade fullt upp med liknande fall.

      Som jag läste det ville Anette gå i terapi och att hon försökte. Terapeuten slutade, och då vet jag att man kan få vänta i månader. Så det handlade inte om det. Hon hittade kärlek till slut, och det gjorde ju jag också 🙂

    • Dold

      ROMANTISK TJEJ:

      Jo, jag kommer ihåg att du berättat hur illa behandlad du blivit av psykiatrin. Det är naturligtvis förfärligt att psykiatrin – och även annan vård – fungerar så dåligt i Sverige. Och fantastiskt att det finns andra instanser och människor som är beredda att hjälpa. Jag ser inte heller terapi som lösningen och svaret på allt, men jag tror inte att det är av illvilja som skribenter på en blogg om dejting, rekommenderar terapi till någon som är det skick Anette var. När alla goda råd i världen inte hjälper, så finns det ju inte så mycket kvar att föreslå.

      Ja, Anettes terapeut slutade. Sen fick hon KBT online, men tyckte inte att det gav något, om jag minns rätt. Det är verkligen fint att ni hittade kärlek båda två, trots alla motgångar! 🙂

    • Romantisk-tjej

      Jag håller med om att tipsen var bra, särskilt i början, men sedan spårade det ur. Kanske mest för att folk försökte på henne saker fast det var uppenbart (enligt mig) att hon mest ville skriva av sig om sin längtan och ångest. Och det är väldigt provocerande för många. Men hon är vuxen (även om en och annan tvivlade på det) och bara hon bestämmer när hon vill ta något steg till förbättring. Just då var hon oförmögen. Det är man ofta man är låst när man lider av depression och ångest.

      Jag har en pojkvän med issues, och jag vet att det knappast hjälper att övertyga honom om vad han kan göra innan han själv är redo för det. Samma sak med vänner jag haft, det var lönlöst att prata om att de borde söka vård och hjälp, när de inte var mogna. Alkoholister jag försökt hjälpa har fortsatt dricka, anorektiker fortsatte svälta sig o.s.v. Några var utom räddning. Andra kom på fötter. Men det fanns ingen magisk metod. Det var bara deras egen övertygelse som fick dem att ändra sig, jag stöttade och gav värme, tid och tröst. Men besluten att kämpa kom från dem själva, inte från mig.

      Samtidigt blir det en prövning för ”hjälparen”, som kan känna att hen inte blir lyssnad på och därför riskerar att bli irriterad och frustrerad. Men då kan man öva på acceptans, och det är just det jag upplevde att man hade i kyrkan, mer än i vården. Det var också högre i tak vad gäller livsstilar, det andliga var mer okej att prata kring, även existentiella frågor. I vården mildras symptomen med medicin och det sätts olika diagnoser. Men de ser inte alltid helheten och att olika individer har olika behov och tidsramar för att läka.

      Men man kan ha tur och träffa på en bra behandlare. Jag själv träffade en gång en bra psykiatriläkare med ett helhetsperspektiv och en varm framtoning – men jag fick tråkigt nog inte fortsätta hos honom. Jag fick en och en halv timmes bedömningssamtal för att sedan skickas vidare.

      En annan sak jag tänkt på – som få gör numera – är att prata med äldre, visa människor, och det tror jag var vanligare förr i tiden. Numera ska även sorg skötas av vården.

      Svenska kyrkan har en bra stöttande funktion när det gäller sorgearbete och det är tur att de finns fortfarande.

      Tack för din omtanke 🙂 Hoppas du får en fin jul!

    • Dold

      ROMANTISK-TJEJ:

      Nej, ingen kan bli hjälpt som inte vill det. Men det provocerande för många, var – tror jag – att Anette bad om hjälp när hon egentligen bara ville få sin egen övertygelse bekräftad. Det här är väl inte heller det bästa forumet för den som vill skriva av sig och älta, men det förekommer ju mer eller mindre hela tiden.

      Tack detsamma! 🙂

  18. tjej79

    Kan vi inte bara konstatera som jag skrivit längre tillbaka! Att alla vi som sitter härinne HAR olika erfarenheter!
    Det som jag ser blir fel i våra diskussioner gång på gång…fast jag ser det inte riktigt så. För jag kan inte ta åt mig av ngt som jag inte upplever ser ut så i mitt liv.
    Det är ju att Hasse, George, Peter, Love sitter ju inte och säger att vi är detta. Men, det blir lätt att tolka att de anser vi är likadana (det kanske de tänker med, strunt samma, de har ju ändå inte träffat oss och vi lär inte träffa dem heller)
    för att det används ord som män och kvinnor ÄR si eller så. Dvs att ALLA är och beter sig likadant. Det vet vi också att så är inte fallet just pga vi delar med oss av olika erfarenheter härinne. Somliga har mer gemensamma erfarenheter andra har det inte.

    Det handlar också som jag ser det att ALLA vi som driver i denna blogg. De personer som vi mött i vår egen omgivning då har de väl haft dessa beteenden då eller inte helt enkelt. Sedan svarar vi på varandras inlägg och då sker det krockar pga vi ser det på olika sätt.

    Det är ju alltid lättare för en person som är positiv att se det positivare jämfört med en person som är kanske mer kritisk ser kanske mest det negativa då. Allt är ju kopplat till egna upplevelser och erfarenheter. Ju fler positivare upplevelser desto bättre utfall såklart 🙂

    • tjej79

      inte ”driver” det blev helt fel haha menade skriver i denna blogg… nej, är inte språkpolis men, det hade blivit en helt annan betydelse…hahah

    • Elle_

      Fast jo, jag har blivit kallad nolla, psyksjuk, etc? (Misstänker också att en massa personangrepp blivit censurerade men det är förstås inget jag kan veta.) Men det är inte det som är grejen, grejen är kvinnoföraktet, rentav kvinnohatet som frodas. Jag har inget emot att få ta del av erfarenheter från div dejtare oavsett kön, det är slutsatserna som är helt uppåt väggarna. Och det är faktiskt destruktivt även för männen själva, detta att de sitter och inbillar sig att de har rätten att ställa tusen krav på kvinnor och samtidigt förakta kvinnor generellt, medan kvinnor ska vara tacksamma bara mannen inte är aktivt elak och i övrig ha i princip noll krav. Med den inställningen kommer de aldrig någonsin att kunna få en varaktig relation med en mogen, seriös och normalbegåvad kvinna.

    • tjej79

      Upplever mer att en viss äldre herre, tagit den rollen. Men, han är ett kapitel för sig.
      Men, som du skriver med Elle, de inläggen har plockas bort också.

      Det är överlag dålig stämning på bloggen. Men, vi bidrar alla på olika sätt med till det.
      Om en Man gått över till kvinnoförakt, finns liksom inte så mkt att göra åt det heller, faktiskt.
      Det jag finner mer intressant är att en del inlägg går igenom iaf. För det hjälper varken personen eller bloggen och det lockar inte heller nya personer till att vilja skriva i denna blogg.
      Men, återigen inte jag som skapat denna blogg.
      Jag har också skrivit inlägg som inte heller varit dem allra bästa.

    • Peter

      Nä inte alla. Förmodligen lika mycket som killar. Men här är ändå tre killar inloggade för varje tjej. Tjejerna har fler att välja på hur du än vrider och vänder på det. Seriösa och oseriösa. Trevliga som direkt oförskämda.

      Vad som händer med majoriteten av tjejerna när de går med är att de blir omöjliga att tillfredsställa. Vad du än erbjuder, är, vill och massa annat som man diskuterar i mail och på träff så duger inte det. Hon ska ha mer.

      Där är undantag. De är med i ett par veckor sen är de inte singel längre.

      Hade könsfördelning varit omvänd hade jag som mest behövt två månader att träffa någon som var beredd att ge det en chans så att vi inte hade behövt vara med på sidan längre.

    • tjej79

      Peter; För mig var det svårt att finna en man som inte ville bilda familj en vacker dag. Kvar blev de som frågade om Kik, sexträffar, gifta män, par och lesbiska etc min erfarenhet av hp, haha
      Japp, även jag tog kontakt..men, möttes av blockering, inget svar eller svar som sedan blev färre och färre dvs man anade att intresset dog ut. Men, jag chattade även med trevliga män fast vi sökte inte samma ändå.

    • Romantisk-tjej

      Jag håller med om att kvinnoföraktet tagit över och att många tar till storsläggan för att de blir dissade är kanske inte så sunt. Men samtidigt kan jag förstå dem som är ensamma, att de tröttnat efter att de gjort så många försök.

      Så jag håller med dig Tjej79, att det är tråkigt att det blir krockar när någon berättar om sin ensamhet. Man kanske kan fundera på om man istället kan svara ödmjukt istället för att alltid gå i polemik – om en person faktiskt har misslyckats mår den personen förmodligen väldigt dåligt.

      Jag tänkte på en tjej som skrev här i bloggen tidigare som jag tyckte blev mobbad av många här, trots att hon faktiskt mådde dåligt. Många menade att hon måste fixa sig själv innan hon träffar någon. Samtidigt fick hon höra att hon betedde sig illa, var pinsam o.s.v. Den enda här i bloggen som verkade förstå henne var jag. Kanske för att jag själv hört samma argument när jag hade kärlekssorg.

      För mig handlade det inte om att jag var sjuk och behövde hjälp, utan att det behövde gå tillräckligt lång tid innan jag får killen ur mitt känsloliv. Och ältandet hjälpte mig under tiden. Men i vår moderna tid är vi så fixerade vid praktiska lösningar, vissa saker finns det inga lösningar på, det måste ”värkas” ut helt enkelt. Älta kan vara en sådan sak, som funkar på vissa men inte på andra. Vi är olika vad gäller att kunna glömma och gå vidare.

      Jag skulle inte bli otroligt ledsen om någon sa att jag inte var kapabel till en relation bara för att jag sörjer en kille jag har kär…Dessutom störde jag mig på att alla skrev att hon måste gå i terapi, som om terapi är något som erbjuds när man har kärlekssorg. Jag fick inte ens hjälp (mer än medicin som jag inte tålde) när jag var sjukskriven från jobbet för ångest.

      Jag har bekanta som aldrig hittar rätt. De har också tröttnat på tjejer om gör slut. Det betyder inte att de ogillar kvinnor generellt, men att de inte förstår varför kvinnorna inte är nöjda. Och det har de väl rätt att diskutera. Men bara för det behöver man ju inte skriva att de ”måste låsas in i en skrubb” eller liknande. Man behöver inte vara elak.

      Jag har aldrig haft massor av goda vänner utan mest bekanta som jag träffat på en aktivitet och sedan åkt hem. Jag har suttit ensam i stort sett varje sommar och aldrig kunnat planera roliga semestrar så som alla som lever i relationer gör. Jag har aldrig kunnat bilda familj, som är ett måste för de allra flesta människor.

      Innan jag träffade min bästa vän hade jag aldrig någon som jag kunnat gråta ut hos eller någon som orkat lyssna i timmar när jag vill prata. Då har jag fått vända mig till vården, och de hade inte resurser för terapi, eller så var man inte tillräckligt sjuk. Det som erbjuds är kyrkan och hjälplinjer. Det måste ändå vara att befinna sig på botten, tänker jag…

      Men när jag träffade min pojkvän försvann mycket av mina problem. Jag kände mig för första gången älskad på riktigt och jag hade någon att prata med som inte försvann eller inte orkade ha med mig att göra. Han tyckte inte jag var jobbig, sorglig, klängig eller behövde hjälp. Däremot fick jag höra att jag förstår saker som ingen annan han träffat förstått.

      Senare sa han att jag var ovanligt attraktiv. Det såg han redan första gången, men viftade bort det eftersom vi skulle vara kompisar och han inte var redo för något mer. Att jag skiljer mig från mängden var mer plus än minus, vilket jag sällan får höra. Och det fick mig stärkt i min självkänsla. För även jag förstod mig inte på killar. (Precis som killarna här inte förstår sig på tjejer) Men jag behövde just det här undantaget, som min pojkvän är.

    • Elle_

      Det är ändå typiskt att vi automatiskt lägger det kravet på kvinnor/oss själva. Vi ska vara medkännande och överseende och stå ut med att männen kallar kvinnor för avskräden och spyr galla över alla som inte håller med dem.
      Jag svarar gärna mjukt, lyssnar och försöker råda, men jag vägrar klappa bitska, elaka män medhårs för att det är synd om dem. Jag är också ensam och har ingen att gråta ut hos, det skiter väl männen i liksom? Jag köper inte det. Jag pjåskar inte med vuxna, respektslösa män.

    • Love

      Det kanske beror på att i gen man är tillräckligt perfekt för dig Elle… Jag har aldrig klagat på tjejer, att de inte är värda att dejta och bli ihop med. Varför tror du annars att jag haft många förhållanden? Jo för jag har försökt. Men ändå är det enbart mitt fel att det tog slut, fast det är de som klagat på mig.
      Klart det var mitt fel, för män är ju hemska hela bunten…

    • Dold

      ROMANTISK TJEJ:

      Jag håller inte med om att du var den enda som förstod A, Virastina gjorde ju ett hästjobb med alla råd och förslag hon gav henne. Det som skapade frustration – i alla fall enligt min mening – var, att hon bad bloggen om hjälp men avfärdade alla svar hon fick, eftersom de inte passade med hennes egna drömmar och önskemål. Hon kände kärlek till en man som inte ville ha henne, och kunde inte förstå varför det inte var besvarat eller varför det inte var okej att stalka honom för att visa hur mycket hon brydde sig om honom. Av egoistiska skäl tog hon sig rätten att kränka en annan människas privatliv och för mig är det – och kommer alltid att vara – fullständigt oacceptabelt.

      När hjärtesorg tar sig sådana uttryck som den gjorde med A – tre månaders bekantskap ledde till ett årslångt ältande och lidande – så ligger det nära till hands att rekommendera terapi. Det handlar ju om att ge en person de rätta redskapen så att den kan hantera liknande situationer i framtiden, utan att hela tillvaron under så lång tid upptas av sorg och smärta. Att ta sig igenom, att gå vidare. Du har ju själv beskrivit hur du vankade och skrek (?) genom korridorerna på psyket, efter ett uppbrott, och för mig faller det sig helt naturligt att föreslå hjälp och vård för att någon ska slippa lida så igen. Men terapi hjälper inte alla, det håller jag med om. Och en del människor välkomnar lidandet, och vill stanna kvar i det, av olika anledningar. Det kan exempelvis vara det enda sättet att bli sedd och få uppmärksamhet från omgivningen.

      Jag känner igen mycket av A i det Peter och Love skriver. Bland annat ser jag en total avsaknad av kärlek och värme i deras beskrivningar. Martyrskap, depression och kompromisslöshet.
      ”Jag finns här och jag vill bli älskad för den jag är.” Så känner vi ju alla, men det är inte ett krav vi kan ställa och förvänta oss få uppfyllt, hur hett vi än önskar det.

  19. Willie

    Jag väljer istället att se mina svagheter och min dates styrkor som ett komplement.
    Således blir vi starkare tillsammans och ingen behöver skämmas.

    Jag hade för ett par veckor sedan en kaffe med en söt tös och blev nervös.
    Vilket hon tyckte var sött – det gav alltså pluspoäng! Trots att det ofta nämns som något negativt.

  20. What_A_Man

    Verkligen intressant diskussion!

    Där ligger mycket i männens inlägg – mycket mer än vad kvinnorna här kan erkänna (det är ju samma människor som alltid skriver här).

    Antalet inloggade här en vanlig kväll tror jag motsvarar en mindre svensk stad. Med kraftig snedfördelning mellan könen. Men utbudet är inte särskilt stort.

    En god del av de inloggade kvinnorna (vilket säkert gäller män med men de tittar inte jag på) är inte singlar för de lever i ett förhållande som håller på att krascha samman. Det lär ju inte bli bättre av att sitta inloggad här.

    En god del är nysinglar och vill ha lite kul. Det är just vad du tänkte på rent spontant.

    En del kvinnor är inte kvinnor för det är män med tjejprofil. Den brottas knappast kvinnorna med.

    En stor del är så fulla med komplex om sig själv, sin kropp, sin eventuella partner att de själv gör det omöjligt för sig att knyta an till någon.

    En god del dejtar någon på regelbunden basis och har liksom redan bestämt sig för vem de ska jobba på.

    En god del är inte singlar för de har redan träffat den nya förälskelsen, men det är kul att prata med sina vänner här.

    Återstår… En mycket liten andel kvinnor som är singlar, har funnit sig själv och är tillgängliga för träff och kan acceptera någon som inte är perfekt. Är beredd att träffas. Bara att hitta henne är en utmaning. Sen ska man kunna träffas rent praktiskt med barn- och arbetstider samt man ska känna sig lockade av varandra med. Den går ju lite hand i hand med varandra. Jag påstår att HP hade kunnat förenkla det där genom att ändra i förutsättningarna.

    Jag läste de artiklar som det hänvisas till. De förklarar nog en hel del av vad jag har råkat ut för. Hon gick inte på träff för att träffa mig. Hon gick på träff för att bli uppraggad och när jag inte ”erbjuder” raggning utan försöker vara kombinerat pojkväns- och älskarmaterial är jag inte intressant. Ajöken med mig, titta ner i de frysta ärtorna eller gör 90-gradersgir in i närmaste affär. Och nu kan jag lägga till militär exercis. Förra helgen var jag och handlade med min mycket ömma moder som jag brukar göra. Hjälper henne att lasta ner i vagnen, lasta in i bilen, bära in i hennes hem och sen klarar hon sig själv. Men i förbutiken på vägen ut så mötte jag en som jag har varit på träff med i sällskap med, hon kom tillsammans med en kille. Det var knappast hennes för mig okände bror. Det blev På stället! Helt om, marsch! Sen gick killen några steg innan han uppfattade att hon hade gått från honom. Komiskt att se, men egentligen tragiskt.

    Jag har fått frågor om min ”utrustning” av kvinnor här. Där är ett par stycken som har försökt locka in mig i telefonsex. Vi träffades förstås inte när jag tyckte det var fjantigt så hälften kunde räcka. Jag har blivit ombedd att ”hjälpa till” med att sätta in fönster i hennes kolonistuga och att backa släp åt henne. Jag har fått erbjudanden om att bjuda henne för att imponera.

    Vad killarna här skriver stämmer med mina erfarenheter av sidan med. Andelen kvinnor som är här för att bli förälskade utgör en kraftig minoritet.

    Cecilias förslag på aktiviteter på träff är också värda att ta in här. Det är bra förslag. Jag har föreslagit en hel del av vad hon tar upp när jag har försökt få någon att lämna datorn. Det bemöts nästan alltid med ett NÄ!!!

    Så gott om seriösa kvinnor som vill ha en händig, trogen familjeorienterad riktig man – sicket bullshit! Kvinnor som vill hitta ett ligg… Jag har stött på många sådana genom den här sidan.

    • K

      Lustigt. Din beskrivning av kvinnorna här är exakt hur jag upplever männen på sajten. Eller ja, på hp, andra dejtingsajter och -appar. Och i verkligheten.

      Och då anses jag av manliga vänner vara ”ett kap”.


Kommentera