1408034143_original

”En gång otrogen = alltid otrogen?”

Hej!

Jag är en tjej på 36 år som dejtar en kille som jag vet har varit otrogen mot en tidigare flickvän. Jag vet att det var mer än en gång, och det värsta är att han verkar inte ha dåligt samvete över det. Jag tycker om honom, men kan inte sluta att tänka på detta och det gör mig osäker. Jag har hört uttrycket ”en gång otrogen alltid otrogen”, vilket ekar i mitt huvud. Samtidigt försöker jag att inte döma honom på grund av det, och jag tänker att jag lika gärna inte kunde ha vetat. Kanske har han och jag inte samma syn på relationer? Borde jag dumpa honom?

Håkan svarar

Hej,

Min erfarenhet av otrohet när jag möter par i terapirummet är att det är en smärtsam process att ta sig igenom. Det är inte alltid upplevelsen av att ”du har haft sex med någon annan” som är det svåraste, utan lögnen. Kan jag någonsin lite på dig (någon) igen. Ibland har otroheten skett någon enstaka gång och ibland har det pågått länge. Oavsett vad gröper det stora hål i relationen och skapar tillitsbrist. Allt det som är relationen faller ihop och blir till ingenting. En del beskriver det som att förlora fotfästet, ja, nästintill känslan av att dö emotionellt. Sveket gör också att många känslor är i omlopp, frustration, ilska, sorg. Frågor om varför, ekar i huvudet och ibland också ett ifrågasättande om sig själv som person. Duger inte jag, är jag inte tillräckligt bra i sängen, inte tillräckligt sexig, värd att älska o.s.v. Självförtroendet och självkänslan får sig en knäck och livet skakas om. Otrohet handlar många gånger om upplevelsen av att du inte finns där för mig. Kanske blir vi upptagna med vår karriär, intressen eller av andra saker som gör att den intima parrelationen övergår till att istället bli att vi lever parallella liv. Det smyger sig in ett avstånd. Ett avstånd som med tiden kan göra det syrefattigt. Känslan av liv upphör. Istället tar vi till flyktvägar för att kompensera bristen av liv. Exempelvis genom att börja umgås mer med egna vänner, träna mer, arbeta mer. o.s.v. En annan flyktväg är skilsmässan, uppgivenheten tar över, eller att vi bestämmer oss för det vita äktenskapet där vi delar allt förutom sexualiteten. Ytterligare en flyktväg är otroheten, att söka hos någon annan det jag saknar i den egna relationen och som jag inte har förmågan eller modet att tala om. Utifrån det perspektivet kan man se det som att det är två offer kopplat till otroheten. Den som blir utsatt, men också förövaren. Det är många gånger svårt också för den som har varit otrogen att se sin älskades lidande av sin handling, det väcker skuld och skam. Men också oförmågan och/eller rädslan för att tala om det som är viktigt i sin relation, är ett sätt att bli ett offer inför sig själv.

En gång otrogen alltid otrogen är att generalisera. Däremot behöver man förstå varför det sker. Vad är temperaturen i relationen och vad bär vi med oss i livet för erfarenheter. Där kan man ibland finna svar till varför otrohet är en flyktväg att gå till. Med ökad medvetenhet om sig själv är det lättare att förstå och lättare att förändra.

Det är lätt att gå in i en föreställningsvärld och anta hur andra människor tänker och känner, sällan är det förenat med någon slags verklighet. Vi är snabba på att döma utan att ha tillgång till helheten. När vi fantiserar och tror att någon är otrogen, kan det istället handla om ett moget beslut i en relation till att leva ”öppet sexuellt”. Du skriver, ”det värsta är att han inte verkar ha dåligt samvete”. Jag undrar, hur vet du det? Jag tolkar utifrån det du skriver att han inte vet att du vet att han har varit otrogen i sin tidigare relation. Hur ska han då i relation till dig visa sitt dåliga samvete och varför är det isåfall viktigt för dig? Jag antar att det kan väcka en osäkerhet hos dig. Kommer detta även drabba mig? Det är förståeligt. Av det skälet är det viktigt i en relation att kommunicera. Hur ser vi på otrohet, vad är det för dig och vad är det för mig. För vissa är den emotionella otroheten svårare än det fysiska samlaget och för andra vice versa. Det är viktigt att också tillsammans utforska sexualiteten, ex genom frågor som; Var, när, hur och med vem. På så sätt kan vi komma ut inför varandra sexuellt. Att tillsammans nyfiket utforska sexualiteten tänker jag är ett sätt att skapa den sexuella relation man längtar till och minska risken för en eventuell otrohet.

Mvh,
Håkan

dating


Det finns 29 reaktioner.

Lämna kommentar
  1. Magnus

    Jag håller förvisso med Håkan i sitt resonemang till stora delar, han har täckt in det mesta i sitt svar och jag vill bara ge mina egna åsikter.

    Av egen erfarenhet så väljer jag att spela på sannolikheter om jag varit i en liknande situation som frågeställaren. Sannolikheten är stor att beteende som uppvisats historiskt inte bara försvinner av sig självt. Oavsett utlösande faktor. Sen får man avgöra själv, baserat på sina egna värderingar i livet, om otrohet kan anses vara en acceptabel lösning på ett relationsproblem under givna förutsättningar.

    Många väljer nog att se sig som offer för omständigheterna istället för att ta ett eget ansvar. Här går väl mina åsikter isär från Håkan om jag tolkar honom rätt – man kan inte se sig som offer, oavsett om man blivit utsatt för otrohet eller varit den som är otrogen. Vill man ändra på sig för att undvika dessa olyckliga situationer så måste man gå djupare än så och se vilket beteende hos en själv + den man varit i relation med som lett till situationen i fråga. Och ta ansvar för att genomföra en förändring i ens eget beteende och agerande i förhållande. Annars kommer det sannolikt att upprepas.

    Det finns som sagt olika sätt att hantera förhållanden, bäst är väl att vara så medveten att man ser problemet och pratar med sin partner om det innan det blir ett problem på riktigt. Det hade varit mitt råd – snacka med killen och hör hans version. Bilda dig sen din egen uppfattning och avgör om risken är värd belöningen.

  2. Lavransdotte

    Hej! Visst kan Håkan ha rätt i att en dålig relation kan leda till otrohet, en gång är ingen gång och att den otrogne lär av sina misstag.

    Men så finns det personer som är otrogna i flera relationer. Det sitter i dem – inte i relationen. De kan/vill inte leva monogama och begår samma misstag om och om igen. Var försiktig… Allra helst om han inte visar någon ånger….

  3. Hans

    ”En gång otrogen alltid otrogen” ”och en gång är ingen gång” vill jag nog skriva under på även om jag personligen vet att det inte stämmer hundraprocentigt, men som generell utgångspunkt funkar det bra. Till detta vill jag lägga till ”kvinnlig intuition” och ”manligt behov att sprida xxx”

    Temat otrohet är extremt stort och variationen oändlig men
    I detta fall har personen pratat om sin tidigare otrohet, kan tolkas på två sätt:
    1. Mannen i fråga är otroligt NAIV som tror att hon inte skall reagera/komma ihåg/analysera/ kasta det i ansiktet på honom vid första bästa tillfälle.
    2. Han vill VERKLIGEN bryta sitt tidigare beteende, han vill lätta på sitt hjärtat, finns inget bättre än öppen diskussion om man nu vill skapa en riktig relation, om så är fallet bör hon även öppna upp och delge sina ”misstag”, kan bli riktigt bra!

    Kör ba!
    Cyklon

  4. Yoron

    Var försiktig. Frågan du bär ställa dig ör hur du skulle må om han var det med dig med, kan du ta det och fortsätta om han tror att du inte vet? Eller tänker du konfrontera honom med det 🙂 Lite sent tror jag, han är gammal nog att veta vad han håller på med i så fall.

  5. Fragarica

    Tack för alla synpunkter, och tack för svaret Håkan! Killen vet om att jag vet att han tidigare varit otrogen, eftersom det är han som har berättat det för mig. Och jag vet också att de inte hade en öppen relation, eftersom hon inte ville det. Det som också sticker som en tagg i mig, är att när jag konfronterar honom med den tidigare otroheten, så får han mig att känna mig som en moraltant. Men min syn på otrohet är att det är något man ska undvika. Men vi verkar ha olika syn på det. Om han hade visat ånger, så hade jag i alla fall kunnat känna att vi har samma syn på det hela. Han verkar snarare tycka att ”det man inte vet det har man inte ont av”.

  6. Erik

    Den intressanta följdfrågan i detta resonemang, såsom jag ser det, är: ”vad är det som är så spännande med otrohet?”.

    Varför jag frågar är för att det tycks vara ett stående faktum bakom många otrohetssituationer att söka spänningen i något lite tabu.
    Men till skillnad från andra spänningskittlande situationer – allt möjligt från att köra bil lite för fort eller mot rött ljus mitt i natten när inga bilar finns runtomkring, palla äpplen från grannens trädgård eller kanske ta ett ”smakprov” av en lösgodis i affären – så torde otrohet knappast kunna sägas vara bara harmlöst eller dumdristigt…eller`?

  7. Mathias

    bra inlägg en gång otrogen alltid otrogen jag tog upp det med en kompis eller flera förut då jag varit utsatt för det med väldigt svåra konsekvenser där otroheten mer bestod i utav att jag bara behandlades som en leksak att leka runt med ifrån två tjejer som hade partners .. jag ställde frågan ”vad är eller kan vara orsak till att man är otrogen?” som svar fick jag man kan ha glidit isär ifrån varann glöden försvunnit det finns ingen intim eller erotisk attraktion kärlekslivet sexlivet har slocknat man kanske också har en partner som inte är intresserad utav det intima i ett förhållande .. dock så är det ändå en sak man måste våga stå upp för att kunna prata om med sin partner för det är ju den som blir mest besviken och andra runt omkring

  8. HoppfullSkeptiker

    Att säga att ”en gång otrogen = alltid otrogen” är väl en trygg förenkling för vissa, som gör hela denna svåra fråga lättare att förhålla sig till. Men så enkelt är det faktiskt inte alltid i verkligheten.

    En gång för en massa, massa år sedan var jag själv den som någon var otrogen med, och jag kände dessutom hennes kille. Fastän det var så himla länge sen så skäms jag fortfarande verkligen för detta och anser det vara ett av mitt livs absolut största misstag. Jag ångrar djupt det som hände och kommer absolut aldrig göra om det, speciellt eftersom jag nu verkligen vet vilken fruktansvärd upplevelse det blev för alla inblandade.

    Men ”en gång otrogen = alltid otrogen” säger en del av er, och isåfall skulle jag vara diskvalificerad för resten av livet. Det känns verkligen inte rättvist.

    Däremot, om man som det beskrivs i inlägget inte ens har dåligt samvete över att ha varit otrogen, då är det ju en HELT annan sak!

    Det jag vill komma fram till är: hur personen faktiskt känner inför det hela och ser på det hela är avgörande i slutändan. Människor är individer och väldigt väldigt olika och det går inte att döma ALLA efter en käck liten regel.

    En person som varit otrogen flera gånger, inte ser nåt ”fel” i det och inte har dåligt samvete över det kommer med stor sannolikhet att göra det igen.

    En person som skäms ihjäl sig över att ha varit otrogen en gång och mår dåligt bara av tanken på att nånsin göra det igen kommer med stor sannolikhet aldrig att göra det igen.

  9. Ennui

    Nej, en gång otrogen = alltid otrogen är, som ovannämnt, en grov förenkling. Jag har varit otrogen, många gånger mot många personer och med många personer. Faktum är att jag har gjort det av många olika anledningar. Dessutom har jag aldrig behövt hantera några konsekvenser av det och jag har helt enkelt förutsatt att mina respektive ska komma över det varje gång det har hänt.

    Men sedan senaste gången jag var otrogen har jag arbetat igenom en hel del rationella felslut i min inställning till otrohet. Jag har förstått att det inte är okej och att det bara komplicerar saker. Relationer är fina när de väl finns. Jag har kommit fram till det och bearbetat det ordentligt och jag ser inte mig själv någonsin vara otrogen igen.

    På det sättet känner jag att jag är mer osannolik att vara otrogen i en relation nu, än någon som aldrig har varit otrogen alls. Jag vet vad som väntar på andra sidan, det gör inte någon som inte har varit där.

    I grund och botten kan du aldrig göra mer än att lita på den du är tillsammans med. Det är lätt att ljuga och det är lätt att bedra och utnyttja och manipulera. Bara se till att du aldrig ger mer än du tar så löser det sig alltid.

  10. Nina

    Jätte bra och kloka ord.
    I svaret.
    Finns nog olika otrohet.
    Dem som är det en gång pga diverse skäl.
    Dem som missbrukar det sv olika skäl.
    Ofta är otrohet (enligt mig) en av alla ingredienser i att det ens skett.
    Både i relationen till sin partner.
    Men även till personen själv som är det.
    Och kanske till livet självt..
    I en relation bör man se över vad som gäller.
    Och ev oxå hur man ska agera om något sker dom inte är okej.
    Alla vill ju ej veta.
    Utan är glada om relationen blir starkare av att partnern insett vem hon/han vill ha.
    Prata och kommunicera är a och i.
    Och otrohet kan leda till bra saker om man bearbetar det.
    Utifrån att båda är sanna mot sig själva och gentemot den andre.
    Våga lita på!
    Tro gott.
    Strunta i gammalt.
    Gå på det din partner visar DIG.
    Var i eran relation.
    <3

  11. Miss Z

    De killar man pratat med på diverse dejtingsajter som är i förhållande använder bristen av sex/intimitet i det förhållande som de redan befinner sig i, som ett skäl till att de raggar på andra, letar efter det som de inte får där. En del anser det även vara legitimt att göra det om tjejen inte vill lika ofta, De verkar ha ett enormt bekräftelse, så tror att den gruppen kommer vara otrogna oavsett. Haft killkompisar son varit såna, de har trotts de varit förälskade legat runt med andra.

  12. maiden

    Om en man eller kvinna ”ständigt” är otrogen och detta gäller den sexuella biten och inte den känslomässiga så torde svaret på deras problem ligga i att synen på monogami är avvikande från den norm som generellt finns idag. Dock är vi alla fria människor och har rätten att välja en partner som har samma värderingar. En del anser att monogami är det säkra tecknet på riktig kärlek medan andra menar på att sex är en drift som inte behöver vara riktad mot bara en partner men att hjärtat kan vara det. Alla är vi olika men alla borde kanske tänka ett steg längre och försöka förstå att en notoriskt ”otrogen” person inte alltid behöver vara en dålig människa, bara en person som har en annan syn på tvåsamhet.

    Av alla mail jag får är en del från killar i öppna förhållanden där han säger att flickvännen eller frun också är medlem på HP. Det kan vara lögn naturligtvis. det kan jag inte veta men jag börjar se en vändande trend eller norm i syn på förhållanden. Endast en gång har jag fått en invit från en gift familjeman som ville ha en fast ”andra kvinna”.

    • Fragarica

      Maiden, jag delar dina synpunkter, jag tycker det är helt ok att ha ett öppet förhållande såvida båda är med på det, problemet uppstår när vi har olika gränsdragningar. Om en av parterna vill ha ett öppet förhållande och den andre inte vill, vem ska man då rätta sig efter? Det är inte alltid så lätt att bara göra slut och hitta en annan, när det är starka känslor inblandade (och starka drifter). Enligt min mening så måste man då dra gränsen för den som inte vill dela, eftersom jag inbillar mig att den personen kommer att må sämre i ett öppet förhållande än den som tvingas ta valet att inte leva öppet om det blir så istället (men det kan också bero på att jag utgår från mig själv att jag har denna synen på det).

      Det är ungefär samma frågeställning (elle nja, inte riktigt kanske) som när en person absolut vill att disken alltid ska vara undanplockad men den andre tycker det är ok att den står framme. Vem ska man då rätta sig efter?? Vem mår sämst av kompromissen? Det är jättesvårt, båda vill ju att båda ska må bra, men på något sätt måste man ju kompromissa i en relation, eller göra slut om man inte klarar att kompromissa. Men att någon går bakom ryggen på en, det tycker jag aldrig är ok, och dessutom är öppna förhållanden även förenade med viss risk för könsjukdomar, och kondom skyddar faktiskt inte alltid mot allt. Så det är ytterligare en aspekt på det hela, som kan vara oerhört viktig för någon. Själv känner jag till exempel att jag inte vill råka ut för något som göra att jag ovetandes kanske inte kan få barn i framtiden. Vi måste kunna lita på varandra, det tror jag är det allra viktigaste.

    • maiden

      Jo, jag förstår ju det – att det finns så många starka känslor, jag vill alls förminska dina känslor. För mig är din situation enkel, antagligen för att jag inte är i den själv; du kommer antagligen inte bli lycklig i ett förhållande med den man du älskar idag. I det här fallet tycker jag det är fel att prata om gränsdragning. Det handlar om två olika förhållningssätt som man inte kan kompromissa om och samtidigt få båda att må bra. Jag kan inte påstå att jag förstår hur känslorna fungerar i ett öppet förhållande, men jag kan tänka mig att det inte har med kärlek att göra, utan bara den sexuella dragningen till någon annan. Din pojkvän kommer antagligen ligga med andra för att det är så han ser på sex. Du vill ha honom för dig själv, vilket inte är fel alls, bara lite synd eftersom han inte kommer att kunna rätta sig efter det i långa loppet.
      Du vet nu att han är polyamorös. Vill du skydda dig själv från framtida trasiga känslor och bruten tillit bör du fråga dig själv om du är redo för en sådan man. Du längtar kanske efter barn – men är han verkligen den rätte mannen för dig? Vill du att han ska vara pappa till dina barn? Han kan komma att såra dig fördärvad om det vill sig illa och har ni barn ihop kommer det att bli tufft då du inte kan slippa honom.
      Alla har vi varit med om brustna förhållanden; alla känner att det inte kommer mer kärlek men vi vet alla att det inte är så.

      Men du ska veta att jag hoppas på dig, raring. Du är vettig och du förtjänar precis allt du vill ha och det utan att göra avkall på något annat. Kram på dig.

    • Camilla

      Enorm skillnad, ett öppet förhållande ger ju inte otrohet automatiskt. Om man inte vill leva monogamiskt är det rimligt att vara öppen med det. Ge man sig in i ett stängt förhållande och är otrogen är man tyvärr lika mycket svin som andra

    • maiden

      Tjejen i fråga ovan, vars kille varit otrogen flertalet gånger, är inte den som jag skulle kallat ”lika mycket svin som andra”. Uppenbarligen är han den öppet-förhållande-typen, om jag läser och förstår det rätt, men att ex-flickvännen inte ville ha en sådan relation. Killen kunde ha backat ur, visst, men känslorna fanns säkert där och den goda viljan. Men alla är inte skapta för monogami och det bör den potentiella flickvännen i detta fall starkt ha i åtanke. Om man ska fortsätta ‘visa ord’ som ”en gång otrogen – alltid otrogen” så kommer här något jag anser väldigt passande: ”ränderna går aldrig ur en tiger”. Det är naivt att tro att man kan göra om någon. Men det gäller banne mig att vara ärlig och det verkar överlag vara svårare än att vara trogen.

  13. Ärlig....Hm..

    Mycket skriverier om en enkel sak: Om inte man älskar någon så bryr man sig inte på samma sätt. Vissa förbrukar andra människor på olika sätt, som lek, nöje, energi osv.
    Ha inte så bråttom att göra saker med andra, vänta o se själv hur personen är.
    Titta på vad personen gör, och lyssna mindre på honom/ henne. Det finns alltid sätt att lista ut folk på, hur de tänker. Var lite smart.
    Ärlighet idag får man leta efter.
    PLus den Gonorré som läkarna inte säger sig kan bota, och som är på ingång..

  14. fredrik

    Tror inte på din teori om samhälleliga värderingar. För om någon är otrogen..då lever man i ett förhållande med en person och har lovat den personentrohet. Om någon är notoriskt otrogen så lider förmodligen denna av en empatistörning…eftersom den andra halvan i förhållandet påverkas så brutalt känslomässigt av otrohet. Om det uppdagas vill säga..och det gör det ju ofta. Om ens värderingar inte rimmar med tvåsamhet..då söker man ett öppet förhållande.för då kan man ha sex med andra utan att det är otrohet. Man är inte i ett monogamt förhållande och har sex med andra frekvent..för då bör man undersöka sin hjärna.

    • maiden

      Menar du min ”teori”? Det är ingen teori alls, bara något jag har funderat över under min senaste tid här på HP. Du pratar om notoriskt otrogen, jag menar på att det är att starta i fel ände. Har man att hålla sig på mattan tillsammans med sin partner, så kan det kanske vara som du tycker en empatistörning, men sannolikheten är större att denne har en annan syn på förhållande.
      Jag vet inte vad det är som du inte tror på här, vi tycker precis samma sak. Du kanske bara måste säga emot andra för att göra din röst hörd.
      Är man en person som vill ha öppna förhållanden så ska man söka sig till likasinnade. Blir man intresserad av någon som inte tror på det så bör man respektera detta och inte ingå ett förhållande med denna person.

      För att ge dig/er annat att säga emot så vill jag också poängtera en annan sak. Du kan ALDRIG göra om någon annan och du ensam är ansvarig för din egen lycka och trygghet. Att stanna kvar i ett förhållande där den andra parten konstant ligger runt är ens eget val. Kärleken finns där, absolut, men istället för att skylla din olycka på andra så gör något åt det; lämna, innan du går under. Otrohet är så emotionellt knäckande och det är att lämna någon man älskar också. Valet är ens eget, vad vinner man i längden?

  15. Peter

    Hur trogna är tjejerna här? Jag har inte stött på någon som inte har dejtat andra, fast det heter ju att de är hos syrran eller något ditåt. Man får problem med tilliten till andra av att vara med här.

  16. E Hilter

    Problemet är, som jag ser det, att monogami är normen och att många lovar det i utbyte mot förmånen att få vara med någon. Men eftersom människan inte är monogam av naturen så blir det drama när otroheten väl infinner sig.
    Lösningen: Lova inte monogami, förvänta er inte monogami. Man kan mycket väl älska en människa och ha sex med en annan människa. Finns det inget löfte att bryta finns det inga känslor att såra.

  17. Sussi

    Peter jag tror vi är barn av vår tid.Dvs de som väl hamnat på nätet har svårt att släppa.

    Jag personligen har pausat mitt medlemsskap ganska omgående de gånger jag träffat en kille några gånger men förstått ganska snart det inte är självklart för alla.

    Har flera kompisar som också råkat ut för det.Är nog bra ha det i bakhuvudet även om det känns absurt folk beter sig så.

  18. Per Stent

    Ibland undrar jag om jag är riktigt klok…är en man mogen, lever med en mkt vacker underbar kvinna,
    Har haft många ”affärer” under åren, har okey skön sex med henne. men…söker utmaningar och ”kickar”, är som att ”fiska” få napp.
    Verkar tokigt för en vanlig människa och så är det säkert.
    Har senare år fått en förklaring, ingen ursäkt, skriver dessa rader för ge andra i liknande situation
    en vink om varför jag med vissa andra är så udda.
    Har fått diagnos svår adhd med bipolär 2 och detta påverkar tydligen beteendet med att söka
    utmaningar och spänning plus ofta stark sexdrift.
    Känns ofta för jävligt, jämförbart med beroende av ex droger. (är helt fri från all form av alkohol, droger tobak m.m.)
    Sex är en stor del av mitt liv…
    Konstiga är att jag haft samma kvinna i många många år….
    Någon som är i liknande mardrömssituation?
    Moraltanter och gubbar behöver inte skriva och vara kloka och fördömande..det är för billigt och
    på för låg nivå..förstår du inte detta skriv då inte med kommentar.

    • Fragarica

      Ok att du pga av diagnos har både stark drift och behov av att söka kickar. Men, hindrar din diagnos dig också från att vara ärlig mot den kvinnan du lever med?? Hon bör ha rätt att få välja om hon vill leva med dig inklusive din upprepade otrohet. Går du bakom ryggen på henne så är du falsk, och det förtjänar ingen, varken du eller någon annan.


Kommentera