mellanspel

Det svåra mellanspelet

Inom musikteorin är ett mellanspel ett musikstycke som brukar komma efter refrängen, eller direkt efter introt. Ett mellanspel inom dejtingen infinner sig mellan träffarna. Två vitt skilda områden alltså, men med likheten att något vackert kan förstöras om det trycks på fel tangenter.

Det är faktiskt få saker som slår de där första timmarna efter riktigt lyckad dejt. Ni vet det där ruset som skänker hopp om att han eller hon kan vara den rätta. Men ganska snabbt återvänder i alla fall jag till verkligheten. Då kan jag börja fundera på vad som ska hända. Hur ska vår kontakt nu se ut? Hur ska vi ta nästa steg, så att båda känner sig bekväma?

Ja, här är vi dejtare, och individer, fruktansvärt olika. För någon är det helt naturligt att skicka hjärtan och skriva ”puss” redan nästa dag. Andra behöver flera dagar på sig att ”landa” och smälta alla intryck.

Och det är inte så lätt att direkt förstå hur en för en främmande människa fungerar. Till exempel kan en introvert person ”kraftsamla” och under en dejt uppfattas som väldigt social. Så social att hen säkert vill ses igen redan om någon dag, tänker den andre. Men när denne kommer med ett förslag kan den nya träffen förhalas, eller så säger den introverta nej för gott. Det här gick helt enkelt alldeles för fort, något den andra parten har svårt att fatta. Ni ser, det är bäddat för missförstånd under mellanspelet.

Vad är då lösningen? Jag tror att de flesta som seriöst letar efter en partner är beredda att kompromissa. Om man gillar någon riktigt mycket måste allt inte gå till på ett visst sätt och i en viss takt, utan det viktigaste är att kontakten fortsätter och utvecklas. Därför tror jag att vi måste bli bättre på att i ord berätta hur vi tänker och känner. Kanske kysste jag dig fastän du inte kände dig redo. Ok, då läste jag dig och situationen fel. Sorry, vi kanske kan börja om?

Kanske hajade du till över något som jag sa, som du sedan gått och tänkt på. Fråga mig då, så reder vi ut det. Kanske uttryckte jag mig bara slarvigt, eller så sa jag faktiskt något som du inte kan acceptera. I det senare fallet blir ett adjö logiskt. Men det skulle vara otroligt synd om ett missförstånd ledde till avsked. Har ni några tips på hur man undviker att potentiellt bra dejter bara rinner ut i sanden? Vilka är era erfarenheter?


/Har du tankar om inlägget, bloggen, förslag på ämnen eller annat? Skriv gärna en kommentar. Eller mejla mig! Jag heter Chris1980 här på HappyPancake.

dating


There are 169 comments

Add yours
  1. ViraStina

    Det bästa (i princip det enda) sättet som kvinna, är att ligga lågt.

    Driver man på för mycket, slutar det alltid på något av följande sätt:
    1) Man blir kompis eller ett booty call.
    2) Man skrämmer bort killen.

    Män klagar gärna över att kvinnor inte tar initiativ, men det är oftast bara ett uttryck för att de inte blir ONS-uppraggade så ofta som de skulle önska.

    Initiativ till en riktig relation med allt tätare träffar, är däremot sällan populärt. Det uppfattas väldigt lätt som klängigt och desperat. Samma sak om man som tjej initierar telefonkontakt, sms-konversationer och liknande. Den nivå som för tjejen känns som ett minimum, känns ofta påträngande för killen.

    Nio gånger av tio är det alltså effektivast att låta killen höra av sig och ta initiativ till att prata och ses under de första veckorna. Särskilt efter en bra dejt. Ligg lågt, kvinna! Är han intresserad, kommer han höra av sig, särskilt om du har hintat under dejten att det vore kul att ses igen.

    Och är han inte tillräckligt intresserad för att höra av sig igen, kommer han inte bli det bara för att du kontaktar honom. Tvärtom.

    • Nadine

      Att ligga lågt o inte skriva eller ringa är det absolut lättaste sättet att få en date att återkomma. Dom enda som vill att man ringer och messar är dom som Bara vill ja sex. Så är det,,, riktigt trist men sant 😓med senaste daten var det precis så,😥😣😪

    • Hasse

      Det är delvis ert eget beteende som gör att ni hamnar i den situationen. Ni kanske skulle sluta upp med att se vilket bilmärke och jobb snubben har?

    • Mini

      Det är så klockrent det du skriver Virastina.

      Det tog tyvärr några år innan jag lärde mig det sk spelet i inledningsskedet när man dejtar,vilket är allt annat än lätt.

      En annan aspekt som tyvärr är väldigt vanligt är att killar och män i många fall tenderar att bli ganska så bekväma när de väl är i en relation.
      Har de fått kämpa lite i början så kanske de även fortsätter på det spåret när de väl träffat rätt.Något alla vinner på i slutändan.

      Personligen hade jag mer än gärna mailat och messat varje dag och bestämt träff på en gång igen när jag träffar någon jag gillar.Men då förblir jag också singel resten av livet.

    • ViraStina

      Nadine:
      Ja, det är min erfarenhet också. Tar man tydliga initiativ som kvinna, är det männen som söker ONS som nappar.

      Men att försöka få en kille seriöst intresserad genom att driva på, ringa, sms:a och komma med olika förslag – det fungerar däremot nästan aldrig.

      Då får man desperat-stämpeln i pannan direkt.

    • ViraStina

      Hasse:
      Eftersom jag har dejtat allt från lastbilsförare och egenföretagare till sjukskrivna och personalchefer, låter detta väldigt spännande. Är det alltså så enkelt att t ex brevbärare gillar kvinnliga initiativ, medan rörmokare inte gör det? Jag missade verkligen det under min dejtingperiod!

      Kanske var det bilmärkena som avgjorde, men jag frågade å andra sidan aldrig om vad de körde för märke… Det borde jag kanske ha gjort. Finns det något särskilt du kan rekommendera, alternativt varna för? 🙂

      Då kan vi sätta upp en matris med yrken och bilmodeller, för att sedan enkelt avläsa hur mycket initiativ det är lämpligt att ta när vi dejtar en viss kombination.

    • Nadine

      Ingen av dom jag träffade senast hade bil. Den senaste inget körkort heller. Men dom svek ändå. Ingen logik i det Hasse skriver,,,,sorry😴

    • Olsson

      Jag känner INGA killar vem säger att de blev bortskrämda av aktiva tjejer eller att de INTE tycker om aktiva tjejer.

    • ViraStina

      Olsson:
      Nej, det är ytterst få som säger det.

      Men det är desto fler som upplever att en tjej är lite för desperat, lite för klängig, lite för intensiv, lite för efterhängsen, lite för snabb…

      Sällan när det gäller tillfälligt sex. Där vill de flesta män ha fler kvinnliga initiativ! Men när det gäller att försöka bygga en långvarig relation ser det helt annorlunda ut.

      De flesta killar har nog sagt till en tjej när hon undrar hur han känner eller vart förhållandet är på väg att “måste vi bestämma det nu, vi har det väl bra som vi har det?”

      Och när hon ändå driver på och insisterar på att hon vill ha besked – då tröttnar han, för hon börjar kännas tjatig och krävande.

  2. Crazy8000

    Ligga lågt efter en första träff som tjej förblir man singel.
    Har struntat i tjejer som gör som VIRRASTINA sa, det största tecknet på passiv person man måste styra och dra i hela tiden (väldigt energi krävande individ) lika väl som ointresserad person.

    Våga stå för den du är, är mitt råd.
    Typ va rak och tydlig vad du tänker tycker och känner, ha lite tålamod med att träffen inte gav wow eller fjärilar första gångerna. Sådant kommer efter ett tag när båda har blivit bekväma med varandra.
    Vill man träffas mer säg det, säg en trevlig anledning som stämmer varför du vill, typ “jag fick bra känsla att det verkar vara något att bygga på”.

    En annan sak är att bjuda med till något man ska göra om man har svårt med att lätta på det inre. Desto fler olika situationer ni sätter er båda i tillsammans desto bättre slutresultat brukar det bli för det är det som bygger känslor och samhörighet om ni båda agera som ett vi istället för 2 separata personer utan samhörighet.
    (Försök att undvik att bjuda hem till Netflix kväll i början om ni båda inte är Netflix nördar, det är ett annat indirekt namn för sex träff)

    Desto mer man gör handling desto mer lyckat blir det om du inte råkar vara helt off för den andre från första början. (Många bestämmer sig redan innan träff och det brukar bli där efter då)

    • ViraStina

      Ja, det är vad alla män säger. Och ändå, när jag har varit drivande, just för att inte framstå som passiv och ointresserad – då har männen backat.

      Medan en mer avvaktande attityd från mig har gjort att männen fortsätter söka kontakt.

      Märk väl att jag absolut inte har försökt framstå som avvisande eller spela svår! Sånt funkar bara kortsiktigt. Det är inte det jag menar med att ligga lågt.

      Nej, om jag är intresserad så visar jag det genom att vara glad och tillmötesgående till hans förslag. Men jag vet numera att det är större sannolikhet att en man fortsätter hålla kontakten om jag låter honom stå för initiativet första tiden.

    • Crazy8000

      Intresant att du ser det på det viset. Synd att det har sina bakdrag.

      Frågan är om du vill att någon ska vara intreserad av dig för att du visar ointresse (negligera) eller om du vill att hen är intresserad av dig för vem du är 😉

      Den ena lyser desperation för samhörighet på båda håll om man önskar den effekten när man kör det spelet.
      Väldigt vanligt beteende.

      Valet är var och ens.
      Men gnäll inte att den andre ska tycka om en för den du är för det blir sällan.

    • george

      Virastina

      åter igen. Din ålder är problemet..

      Det du beskriver gör medelålders kvinnor. Inget annat än desperation. Unga tjejer är inte hälften så klängiga som medelålders kvinnor. Ni vet att ni inte längre är så intressanta o då kommer desperationen. Varför är det så hög procent medelålders kvinnor på dejtingsajter och låg procent unga tjejer?

    • ViraStina

      Tänk att jag måste upprepa mig långt bortom förnuftets gräns i denna fråga, George!

      Nej, det är inte min ålder som är problemet. I så fall hade det inte gjort någon skillnad hur jag själv beter mig. Då hade alla tyckt att jag vore för gammal oavsett om jag var aktiv eller passiv.

      Men så är det inte. Män tog nämligen kontakt med mig, väl medvetna om min ålder. Det var när jag började ta initiativ som de backade. Och naturligtvis skrev jag heller aldrig själv till någon som sökte kvinnor under 40.

      Försök förstå att det finns massor av män som inte lider av din ålderspanik.

    • Nadine

      Fast det är inte sant George,,,jag pratar med killar som jag tycker är intressanta. Alltid gjort det,,,i tonåren också. Jag är inte rädd för att flirta, mejla eller gå på date. Om jag ser en fräsch kille är det inte säkert att han ser mig just då,,👨🙈Därför tar jag kontakt. Alla mina kompisar gör samma.Hur låter man bli liksom ??? Men man måste alltid hejda sig o inte mejla för snabbt, för mycket o absolut inte ringa o föreslå date först,,,,,,😝☎för det är ingen kille som gillar ‘gå på iga’ tjejer 👧👱alltså tjejer som vill bli ihop eller är kära 😍i killen😳😢 Dom vill att man ska va cool. Annars kan man glömma att det blir fler dates,,,trist förstås. Men så är det. Det enda undantaget är alltså när dom vill ha sex.🛌🙎Killar som skriver här verkar oxå vara undantag.🤓

    • Crazy8000

      NADINE
      Personer på nätet brukar vara undantaget.
      Det brukar vara mest ut av de som har inre problem. I dagens samhälle har det blivit dramatiskt hög ökning på personer med mentala problem.

      Alla män jag har hört något ifrån i alla möjliga åldrar genom åren gillar inte det beteendet ifrån tjejer och går vidare när de visar den sidan för det ger en vink om hur en relation kommer se ut med dessa personer.

      Tänk själv!
      Skulle du gå vidare med en som kör det spelet som du och virastina skriver?

    • Nadine

      På vilket sätt då skulle det vara ett spel crazy ??🎭😤 Killar gillar inte tjejer som vet vad dom vill. Killarna ser till att dom får det dom vill, dom kan börja jaga tom stalka ! 🏃🚪💌Och bryr inte om ifall tjejen inte är intresserad. För dom ser tjejen som deras byte. Dom blir förvirrade när tjejer jagar. Det betyder att hon är knasig, 😨desperat, har svårt att få killar,,,,🙆tom att hon har psykiska problem !!! 😈🤒Att hon är passiv betyder för en kille att hon är cool har fötter på jorden osv👧 därför vinner alltid dom tjejerna i längden. 💑 ( Dom som inte jagar och visar intresse.) Håller med tjej 79 om att sex ofta är dåligt i början o bättre när man känt killen o älskar honom. Därför är det dumt att börja med att ligga. 🛏Det är mest oseriösa killar som gör det. Dom har sex med en ny tjej snart igen,,,😫😭går ej ej att lita på såna.

    • Nadine

      Killar kan göra tokiga saker hela tiden men döms inte som psyksjuka eller udda o konstiga,,,tjejer måste hela tiden vara korrekta o tysta,,,lätt&Lagom,,,👸👼ibland vill jag bara ringa o säga hur mkt jag längtar osv💖💘❣ men finns i inget ‘utrymme’ för leva ut +vara impulsiv,, speciellt inte i början med en date jag gillar mkt. Du crazy är en av dom killar som då o då nämner tjejer som ADHD iga och mentalt störda,,,,, 💤🕵🙎🙀men ofta handlar det bara om olika sorters personer. Alla är inte stöpta samma:👧👧👧Alla är inte ‘coola’ på rätt sätt,,,,,⚖❄⛄,lugna osv men bara för det är dom inte psykfall eller har ångest sjukdomar eller adhd !! Du dömer folk !

    • Crazy8000

      Det med mental ohälsa och särskilt inom NPF som har mycket problematik behöver vi inte gå in på i detalj för det gagnar ingen i detta inlägg. Kan bara avråda att försöka skapa en partner relation där det är till största del mentalt dåliga.

      Bli mer trygg i er själva kommer saker och ting flyta på bättre lika väl komma när man minst anar det. Slösa inte tid på att försöka övertyga personer som egentligen inte är intresserade i samma agenda när det gäller detta ni söker. Bara slöseri på energi och tid. Adeles för många försöker få ihop, få ut något ur något som egentligen inte är, som typ få någon att tycka om en, vilja dela livet med en.

      Det med att köra det ni säger är ett spel hur det än vrids och vänds på det.

      Det flera miljoner till på denna planet, det gör inget om några miljoner är återvändsgränd, det var inte menat att ni skulle. släpp taget. ni är inte värdelösa om den andre flyr. Det var bara en vägbula på färden.
      Båda måste vilja oavsett hur ni tycker det borde. Tvinga eller manipulera oavsett teknik/sätt är ej omtyckt oavsett kön.

      Hur skulle ni tjejer egentligen tycka om att den där äckliga olämpliga mannen som alla ni har råkat ut för manipulerar er till en relation med kärlek!
      (samma sak till er gnälliga män fast tvärt om)

      Alla kan få alla att få till en viss grad kärleks känslor, frågan är om det funkar och de sista kan bli fast många går efter ytlighet och får känslor baserat på det i dagens samhälle (låt de leka för sig själva).

    • ViraStina

      Crazy:

      Att hålla låg profil och låta den andra få chansen att utveckla känslor i lugn och ro är inte manipulation. Raka motsatsen, faktiskt.

      Att däremot bli påflugen och väldigt intensiv i känslorna, och överösa någon med kärleksbevis snabbt och starkt – det är en metod som medvetna manipulatörer använder.

  3. george

    Ni skulle inte vara så prydda när ni var 15år utan hoppat runt i sängen när killarna ville ha er. Nu blir ni sura när ni är gamla för att männen inte vill ha er längre…

    • tjej79

      Jag blev av med oskulden rätt sent i åldern. Så, vad sex var hade jag ingen aning om vid 15 hahah också uppväxt på landet, kanske en annan mentalitet där. Vad vet jag?! Å andra sidan var jag aldrig ngt alternativ för killar i skolan, de sökte alltid sig till de populära tjejerna. Inte blev jag bitter för det.
      Jag vet de ggr jag gillade ngn kille, han var det aldrig tillbaka…inget att göra åt.
      Det tog jag igen när jag blev äldre…dock haft få relationer för de flesta är ändå bara ute efter sex både när jag var yngre och nu när jag är äldre. Gjort den erfarenheten en gång, aldrig mer. Män som inte står för vem de är och vad de söker från början är inget att ha. Trött på mentaliteten som består i hur en kvinna ska vara. Lite förenklat som en komiker nämnde på Netflix: Vad alla män gillar:
      1. Mat
      2. Sex
      3. En kvinna som håller tyst
      Så, Virastina har fullständigt rätt i att som kvinna så, får man fanimej inte ta intiativ. Eller ens kommunicera mer än 1-2 rader åt gången.
      Varför kan inte detta få vara våra erfarenheter?? NI har ju era egna! De yttrar ju ni vitt och brett om. Eller ska vi klassa er som män-maffian? Löjlig nivå isf då.

    • Crazy8000

      Nja.
      De du beskriver är minoriteten av det manliga könet i dags läget, ser bara mer och mer tjejer som funkar på det viset som brukade symbolisera män för typ 40 år sen.

      I tonåren är kanske hälften av båda könen som är intresserade av stadigt och kärlek, väldigt få i den åldern är ens partner material.

      Kvinnor blir oattraktiva om de inte talar för sig själv lika väl som har knappt något innanför så de sluddrar nonsens typ skvaller prata skit om andra styr och ställer hur andra ska vara göra spyr ut negativitet, eller de som är tysta när de har något att säga bara för att de tror att tjejer bör hålla tyst.

      Maten gör jag helst själv. Adeles för kräsen och snäv vad som äts.

      Sex utan känslor på båda håll. Gu va tråkigt mekaniskt och oinspirerande. Får ut mer ut av att dra framför ett klipp på nätet. Vill inte röra eller stoppa in något i någon bara för att något.

      Ligger lite i vad GEORGE säger. Många tjejer som passerat 30 börjar pocka efter uppmärksamhet för olika agendor för det blir sällan per automatik att män gör det med de som ser ut att vara efter den åldern. Har studerat fenomenet i 2 år nu i en storstad, är lite lika dant på små ort också har jag märkt.
      För män brukar det vara på motsatt vis.
      Tjejer brukar ge mer uppmärksamhet till de som ser ut att vara efter 30 för de ses som mer attraktiva på olika vis.

      Finns mest troligen en hel del forskning i det om man söker via rätt google sök verktyg.

      Nu är svenskar lite udda i jämförelse till resten av världen och är kända för det på dessa fronter.

    • Elle_

      Jag är inte sur på en endaste man som inte vill ha mig. Förstår inte ens hur man kan tänka så? Jag känner inte att jag har något slags laglig eller moralisk rätt till att män ska attraheras av eller bli kär i mig. Rätt avslöjande replik av dig, George… Som man känner sig själv känner man andra.
      Btw har jag aldrig varit pryd, men jag har heller aldrig “hoppat runt i sängen” (antar att du menar “legat runt”) eftersom det inte passar mig. Inte för att jag tycker att det vore fult eller fel. Det finns fler sorters kvinnor här i världen än horor och madonnor, you see. Vi är människor precis som du.

  4. Peter

    Som vanligt är Virastina nästan rätt på det. Bara nästan.

    Man ska inte vara klängig. Men får man bara reaktioner från tjejen tyder det på att intresse saknas. Förr eller senare kommer man som kille att göra något som hon slår ner på.

    Det hade varit mycket bättre för alla om tjejen stod för initiativet när här sitter tre killar inloggade för varje tjej.

    • tjej79

      Då innebär det att fler kvinnor ingår i relationer för de inte befinner sig på en dejtingsida som män gör..då kan vi diskutera vad är det som gör att det är fler män som befinner sig på en dejtingsida jämfört med kvinnor?

      1. Kvinnan tar inte intiativ till att skriva till just den mannen som aldrig får mail
      – detta har du och fler yttrat er om, er erfarenhet

      Vad är de övriga svaren på varför resten av männen är singlar härinne??

    • ViraStina

      Rent matematiskt hade det kanske varit bättre. Men dejting är inte matematik eller statistik. Det är känslor.

      Och ni män får väldigt sällan känslor för kvinnor som driver på (Om det inte bara gäller för en enda natt, förstås…). Ni tycker att vi är jobbiga och påflugna.

      Tro det eller ej – jag kan förstå den känslan. Jag blir nämligen själv inte ett dugg intresserad av en man som driver på för hårt, eller tjatar. Snarare tappar jag snabbt intresset om han visar sig vara alltför gåpåig. Jag gissar att det gäller de allra flesta, oavsett vilket kön vi har.

      Problemet är dels balansen, dels tajmingen. Hur mycket initiativ man kan och bör ta, beror väldigt mycket på hur långt man har hunnit i lära-känna-fasen. Och här är män och kvinnor ofta hopplöst osynkade. Vilket leder till att någon av dem tappar intresset, för att den andra går ut för hårt vid fel tillfälle.

      Om jag ska generalisera, tappar kvinnor ofta intresset i det tidiga stadiet, om killen fokuserar på sex innan hon tycker att hon känner honom.

      Medan männen snarare tappar intresset senare, när kvinnan börjar kännas krävande och antyder att de är ett par på riktigt, innan han ens har funderat över om han vill ha något allvarligt.

    • Peter

      Jag har ingen bra formulering till svar just nu. Men ämnet vad som skapar obalans är ju utmärkt för Christian att skriva om.

      Svarar mer när jag har formulerat mig och har tid.

    • Crazy8000

      Har ni funderat på att det kanske handlar om att testa om ni funkar sexuellt innan det kan bli något seriöst.
      Skulle själv inte binda mig om inte sex delen också funkar fullt ut.

      Det kan vara så att de som har råkat ut för det hade inte vad som krävdes på mer än bara sex fronten eller som partner på andra fronter. sedan att de inte är ärliga är en annan sak, de brukar bemöta tjejer som tjejer brukar bemöta dem med bomulls lindande. (Brukar sellan vara poppis att bli bemött på samma vis i liknande situationer)

      Sedan kan det vara på det viset att dessa inte var öppna för känslor eller något lika väl som att tjejen inte egentligen är redo för något men tror de är.
      (Det är social standard att dra vita lögner oavsett situation)

      Ytterligare en annan anledning.
      Kanske det har sökts till de som bara är öppna för att leka.

      Om äkta attraktion finns på tillräckligt många fronter kvittar det. Det finns inget som är för mycket men där emot för lite engagemang och signaler att Du är den för mig! Du är den enda!
      Kärlek är klumpig oprecis abstrakt för de som inte förstår sig på känslomässig logik.

      Hur hade ni själva reagerat om någon är som ni säger man ska göra som tjej?

    • Crazy8000

      En man utan mentala problem sattsar när de är speciella utvald, den ända för henne när du har vad som krävs för att han ska få känslor. Detta måste hon visa, inte bara tänka, bara säga eller visa tvärt om.

      Action är nyckeln oavsett kön.

    • Tjej79

      Ja, Crazy jag är fullt medveten om att det handlar om att bli testad om sexdelen fungerar. Men, säg mig varför ska den föreslås redan på dejt 1,2,3,4 etc? Eller t om i första mailet. Det anser även jag att detta ska funka. Men, vem tusan gör det “bra”första gången med ngn okänd? Och vad nu bra står för. Och så ska man bedömas på det? Utifrån en annan persons sexuella preferenser. Givetvis kanske en person som har sex ofta gör det bättre jämfört med någon som gör det för sällan, fast det kan lika gärna vara en person som kör samma alltid och inte insett att det som funkar för någon annan inte funkar för nästa person han/hon möter. Som det dessutom inte finns känslor inblandade i? Jag vet män kan ha detta. Men, jag kan det inte. Jag anser också sex utvecklas i en relation. Det ÄR bådas ansvar.

      Vi sitter och pratar i olika inlägg om hur olika vi alla är. Kvinnor väljs också bort som vill vänta med den delen. Ja, upp till den mannen. Men, möten som bara handlar om ytliga ting, vad jobbar du med? Vad har du för intressen? Ja, nu kör vi. Ärligt? Finns ju sällan människor idag man möter som vill lära känna en person på djupet.
      Och jag är inte heller en person som rusar in i något. Jag är också allt för lugn. Hade jag varit mer som hon i klippet hade män konstigt nog dragits till detta. Sen vill jag inte ha barn så, redan här klassas jag som enbart ett sexobjekt för det är ju tydligen enbart det jag kan tänka mig enligt män på nätet 😆

    • Peter

      Det stämmer så väl att tjejer blir så uppmärksammade här att de tror de är attraktiva utan ett uns av egen ansträngning. Killar blir nertryckta genom den här sidan. Hade initiativet legat på tjejen hade det nog jämnat ut sig rätt bra.

    • ViraStina

      Crazy:
      Du utgår från att det redan finns en etablerad, jämbördig attraktion från båda håll.

      Om båda har spanat in varandra stenhårt och befinner sig på samma plan, ja, då har du rätt i att ingenting stoppar intresset. Då skrämmer man inte bort den andra, och då kan man förstås tuta och köra.

      Men så ser det sällan ut i dejting. Oftast är den ena parten lite mer intresserad. Har hunnit lite längre i processen. Och då funkar det absolut inte att överösa den andra personen med engagerade kärleksbetygelser om att hen är den enda! Det är snarare ett tvärsäkert sätt att marknadsföra sig själv som galen stalker.

      Och här gäller det alltså att ligga lågt om man vill ge den andra personen en chans att faktiskt kunna bli intresserad. Det är inget “spel”, som du skriver längre upp, utan normal hänsyn i umgänget.

      Dessutom verkar det som att du blandar ihop intresse med initiativ. Jag tror du ser framför dig hur jag låtsas vara sval, nedlåtande och oåtkomlig, trots att jag egentligen är intresserad. Det är därför du säger att det är ett spel, och att sådana kvinnor förblir singlar. Men det är alltså inte alls något sådant jag menar. (Även om det faktiskt fungerar något bättre än att vara för “på”…)

      Män tröttnar naturligtvis på en kvinna som inte ger gensvar och inte visar något som helst intresse. De flesta, åtminstone. Det finns alltid självplågare som gillar att stånga pannan blodig mot hopplösa fall.

      Men jag garanterar att majoriteten inte tröttnar bara för att kvinnan inte driver på och tar initiativ. Så länge hon visar att hon uppskattar honom, trivs i hans sällskap och är intresserad av att ses igen, då kommer han höra av sig igen.

      De flesta män föredrar alltså den bekräftande men passiva metoden, framför att kvinnan börjar höra av sig dagligen, skicka sms och leverera planer till helgen. Vare sig de är medvetna om det eller inte. När jag begrep det, vände min dejtingframgång på en femöring.

    • Mats

      Jag känner igen det med att tjejerna inte anstränger sig. De två jag kom att träffa när jag var med bemötte mig med totalt ointresse. För att inte snacka om alla de jag skrev till som över huvud taget inte ens brydde sig om att svara på mina brev.

      Sen som låtsastjej, på en månad fler mejl än vad jag hade lyckats få besökare under ett helt års slit. Snacka om att nätdating är tjejens marknad.

    • tjej79

      Japp, det är säkert så att som tjej får man mail, flirtar etc
      Men, ta och kolla vad det är för män som väljer att ta kontakt! Jo, män som endast söker efter EN sak! Tycker du det är bra?

    • ViraStina

      Tjej79:
      Jag är inte så säker på att männen här förstår problemet med att enbart få en massa sexförfrågningar. För dem låter det antagligen som himmelriket. Och därför tycker de att kvinnorna är bortskämda som inte jublar över möjligheterna..!

    • Peter

      Jo men hur presenterar ni er då när det alltid verkar sluta med sexerbjudanden? Tjejerna kan ha, eller mer brukar ha, ett riktigt drygt sätt när man försöker prata med dem. Som för ett tag sen när jag skrev till en och berättade om en bok som passade in till hennes presentation. Intresseklubben noterar var hennes svar. Man kanske ska gå rätt på det intima i stället för att fånga tjejernas intresse? Bara en hake där, det är liksom inte den jag är.

    • ViraStina

      Peter:
      Hur jag presenterade mig? Ja, inte som att jag sökte tillfälligt sex i alla fall.

      Snarare som en småtråkig, halvpräktig ensamstående mor med ganska intellektuella intressen. En klassisk plugghäst, helt enkelt. Jag hade en lång, innehållsrik text, för jag inbillade mig att det skulle sålla bort dem som inte iddes läsa alltihop. Men det knepet funkade ju inte alls.

      Min bild var tämligen intetsägande. Lite dold, för jag är så pass officiell både på grund av mitt yrke och mitt musicerande att jag inte ville skylta med ett jättetydligt foto. Men det framgick ändå ganska tydligt att jag inte är någon femme fatale, utan mer jordnära.

      Nån snubbe skrev och frågade om jag var lika PK som jag såg ut. Och tja – det är jag nog. 🙂

      Så min slutsats är att det absolut inte går att undvika sexförfrågningar genom att ha en oförarglig PK-profil. De som skickar den sortens förslag, läser antagligen inte ens profilen. De bara bombar ut sina massmail till alla.

  5. Anette81

    Virastina :

    Denna killen jag är tillsammans med nu försvann inte trots att jag inte låg lågt. Vi skrev till varandra väldigt intensivt och efter 1 vecka träffades vi.
    Och sen dess har det varit vi.
    Firar 2 månader tillsammans om 2 veckor.

    • ViraStina

      Anette:
      Och då var ni antagligen på samma nivå. Ni var lika intresserade. Som du minns från förra gången, funkar det inte alls att driva på och försöka föreslå saker, om killen inte känner “det” än.

      Som kvinna kan man aldrig få honom att bli mer intresserad genom att ta initiativ. Vare sig det handlar om telefonsamtal, sms eller om att föreslå olika saker att göra. Det skapar bara obehagskänslor hos honom. “Men vad hon tjatar!” typ.

      I det läget är det mycket bättre att backa själv, sluta kontakta honom och låta honom återkomma. Att ligga lågt, helt enkelt.

      Crazy skriver att man kan vinna någons intresse genom att visa sitt eget intresse, tydligt och översvallande. Men det är helt fel. Det ger snarare motsatt effekt, som du vet.

      Jag firade nyligen två år med min nya kärlek – som jag lät sköta alla initiativ första tiden! 🙂 Han tröttnade absolut inte, trots att det var han som fick driva. Han trivdes med det, för då fick han bestämma tempot.

    • Crazy8000

      Man får inte ge upp vid första motstånd som de flesta tjejer brukar göra när ni försöker få någon man bara för att det inte blev som ni ville just i ögonblicket.
      Tjejer brukar klanka ner på män att de gör det att de inte har vad som krävs för att visa att de inte ger upp vid svårighet och bla bla bla, det är samma sak på motsatta hållet.
      Har jättemånga tjejer som hela tiden faller på den punkten lite överallt i livet. sist var det kassörskan på stadium.

      Våga stå för era känslor och visa det. Säg vad ni vill, är raka, de som faller bort är de som gör en förlust inte du.

    • Crazy8000

      Har sett jättemånga tjejer bli dissade på grund ut av passivitet och avvakta spelet lika väl som att inte vara rakt på sak.

      Det är jättestor skillnad på att uppfattas som desperat och visa engagemang. Sluta tolka in saker som egentligen inte är, för de flesta tjejer tolkar fel har det visat sig. Lär er, utvecklas, inget kön är överlägset per automatik på något mer än typ att kunna och inte kunna föda barn. Desto mer ni släpper fördomar som är baserade på antaganden desto bättre kommer det vara att förstå hur/vad/varför.

      Meningen är inte att försöka vända sig själv ut och in för att passa in, passa in gör man automatiskt när man hamnar i rätt sällskap, alla andra är oväsentliga. Vissa människor kan passa in på de flesta ställen medans resten bara passa in på få ställen. allt har att göra med hur välutvecklad man är mentalt.

      Tar ansvar för ert egna sluta försöka förändra andra.

    • Tjej79

      Man får inte ge upp vid första motstånd? Vad betyder det?
      Ett nej är väl ett nej! Ett nej ska man väl inte jobba för att det ska bli ett ja? Eller det anser du Crazy8000?

    • Crazy8000

      Skilj på att en person säger “NEJ!” och att tyda fram ett nej som många tjejer brukar göra, män brukar inte kommunalisera på samma vis som tjejer för de har fått lära sig det i uppväxten. Sedan kan ett nej vara temporärt för stunden (inte nu), alltså det kan bli ett längre fram om personen inte är glasklar med det typ “Du och jag kommer aldrig….” kvinnliga könet brukar vara väldigt otydlig och ospecifik på denna fronten.
      Lär er att det lärs redan från när man poppar ut ur livmodern att tjejer ska på ett vis och män på ett annat.
      Till exempel.
      När en tjej säger hon sa/var tydlig med …. betyder många gånger att det var indirekt icke verbalt lika väl som indirekt verbalt som kan tolkas lite som vad som lika väl som inte uppfattas alls.

      När en man säger han sa/var tydlig med något, sa han verbalt och visade det på ett vis som brukar uppfattas som överdrivet för tjejer.

      Detta är grundläggande social kompetens för de som har lite mer social kompetens att förstå att det brukar vara på detta viset mellan könen. (har inget med att man är olika kön rent biologiskt utan att man råkar tillhöra en grupp)

      Det ges upp alldeles för snabbt för minsta litet motgång att det inte blev som förväntat/visualiserat ifrån många tjejer och hon tror att han var tydlig att han inte…. även om han inte egentligen var det, på andra hållet blir det att mannen fortsätter även om tjejen tror hon var tydlig på grund ut av att hon var otydlig kommunicerade på ett vis han inte förstår lika väl som att det var otydligt på grund av olika kommunikations sätt.
      En som bara kommunicerar direkt brukar vara okapabla att förstå indirekt språk medans de som kommunicerar indirekt största delen har fördelen att kunna kommunicera direkt.

    • ViraStina

      Och jag undrar vad du menar med att vi ska “sluta försöka förändra andra”, Crazy.

      När jag bestämde mig för att dämpa min egen förmåga att ta initiativ och driva på, då var det inte någon annan jag förändrade. Det var mig själv. Det var för att jag insåg att jag inte kan göra om männen.

      Män påstår visserligen att de gillar kvinnliga initiativ, men det är sällan på den aktiva nivå som kvinnor gärna tolkar in. Tänk dig själv: Om en tjej kliver fram och säger “Hej, jag gillar dig, så nu ska jag sätta mig här så att vi kan lära känna varandra ordentligt! Kul va?!”, skulle de flesta killar tycka att hon vore helt bisarr. Hon skulle behöva vara rejält snygg för att komma undan med det beteendet. Och det skulle ändå inte bli något långvarigt av det.

      Önskan om kvinnliga initiativ handlar snarare om att männen vill ha uppmuntran och bekräftelse på att en tjej gillar dem, så att de kan närma sig henne riskfritt. Sedan vill de gärna ta saker och ting i sitt eget tempo ändå.

      De vill absolut inte få känslan av att de blir kommenderade av en kvinna som skickar förslag på när man ska träffas, och vad man ska göra. Och upplever de dessutom att hon liksom styr dem vänligt men bestämt mot parbildning, om hon antyder det minsta att “nu är det du och jag” – då springer i princip varenda man till skogs.

      Kort sagt tolkar män väldigt lätt kvinnors initiativ som befallningar, och hennes förslag som tjat. Och jag kan inte riktigt se vitsen med att försöka få dem att ändra sig på den punkten. Det är betydligt enklare att ändra sig själv och sitt eget beteende.

      Jag har aldrig lyckats få en man intresserad genom att säga rent ut att jag själv är intresserad. Inte en enda gång. Det som funkar, är att ge hintar. Visa lite diskret. Om en kille misstänker att jag är intresserad – då blir han själv som mest nyfiken. Och då kommer han ta initiativet.

      Man ska inte spela svår. Det är både barnsligt och kontraproduktivt. Men det är enkelt att visa att man är intresserad, utan att ta några direkta initiativ. Och det är fasen så mycket mer effektivt.

    • Nadine

      Fast hur länge har du känt kassörskan på Stadium 😝🙅⛹🏋🏀💱så du redan visste att hon var en sån typ av tjej som testade bla bla bla,,,,du kanske själv dömer för snabbt ??

    • Peter

      Virastina, tjejer blir lika rädda om man försöker närma sig. De jag har träffat i verkligheten har det alltid varit att vi har varit på samma ställe av tillfället. Skolans rasthall var bäst. Men en del kurser och liknande har samma potential. I utelivet är det helt kört. Tittar man mer än en gång på någon blir man dömd som potentiell våldtäktsman.

    • ViraStina

      Peter:
      Jo, det är inte alltid lyckat att gå fram till någon och bara börja prata, helt oannonserat. Somliga hakar på, men många kan inte riktigt hantera den typen av kontakt. Det blir för stort steg att släppa en total främling inpå sig från ingenstans. Både för män och kvinnor.

      Det funkar ofta bättre att lansera sig själv lite långsammare. I små portioner. Först bara ögonkontakt och kanske ett leende.
      Lite senare (antingen vid samma tillfälle, eller också en helt annan dag) kan man hälsa med glatt hej, men inte mer än så. Ytterligare lite längre fram testar man en neutral isbrytare, bara för att kolla läget.
      “Hej, vad har du i glaset? Åh, en lokal IPA? Rekommenderar du den? Kul, då testar jag den också! Hörs!”

      Och så försvinner man igen. Då har man presenterat sig som lättsam och öppen, utan att vara påflugen. Vid ytterligare nästa tillfälle när man springer ihop, kommer personen tycka att man känns ganska hemtam och bekant. Då har man ju redan växlat några ord. Då kan man säga hej igen och kolla vilken reaktion man får.

      Den inledningstaktiken funkar bra för dig som kille också. För mig som tjej går gränsen här. Mer initiativ än så funkar inte. Det är totalt lönlöst att försöka driva på längre, som att dra igång nya samtalsämnen, föreslå något eller börja prata om att han verkar trevlig och intressant och att vi borde ses. Hur positiv respons jag än har fått hittills.

      Om jag inte bromsar här, och låter honom ta över, är risken överhängande att jag totalsabbar hans begynnande intresse/nyfikenhet. Och om han inte tar över initiativet i det läget, t ex genom att presentera sig själv och fråga vad jag heter, är han inte tillräckligt intresserad.

      Och då kommer han heller inte bli det, oavsett vilka krumbukter jag ägnar mig åt.

    • tjej79

      Ett nej kan vara temporärt för stunden? Jaha? Kan du ge ett exempel? Typ det klassiska..en man är lite intresserad, sedan försvinner intresset och sedan blir han intresserad igen, t ex flera månder senare och hör av sig? Den typen av människa?? För det är ju jätteroligt att en sådan man ska ha en chans? Knappast! Jag struntar fullständigt om ett nej är temporärt för jag är inget andra hands val..det är ju därför “nejet” är temporärt..för han vill se om det finns andra tjejer 😉

    • Apan

      Virastina: Jag har varit med om att en snygg och trevlig tjej bara kom fram och började prata och tyckte vi skulle gå tillsammans (tror ursäkten var att vi båda gått fel i tunnelbanan). Det var på andra sidan jorden och hon var förstås inte svensk. Tyvärr var jag för blyg på den tiden för att fråga om hennes kontaktuppgifter, försökte till och med hitta henne senare men det gjorde jag aldrig…

    • ViraStina

      Apan:
      Åtminstone jag brukar märka skillnad på om ett bristande gensvar beror på blyghet eller på att killen ifråga är ointresserad. Blyga killar kanske inte konverserar helt obehindrat, men de brukar ändå försöka fortsätta samtalet/närheten/kontakten på något sätt. Blyga killar är sällan bra på att dölja sitt intresse! 🙂

      Somliga tjejer vill dock inte ha en blyg kille. Och då kan hon förstås dra sig tillbaka om hon märker att han är för blyg och försiktig för henne. Vilket kanske var vad som hände dig.

      Min kille är relativt blyg. Han kan visserligen prata med vem som helst i neutrala sammanhang, men är han det minsta intresserad, blir han plötsligt betydligt mer tillbakadragen. Då blir han ju rädd att göra bort sig!

      Det hindrade dock honom inte från att signalera väldigt tydligt att han ville vara i min närhet. Tydligare än vad han själv var medveten om, faktiskt.

      Så jag backar inte för att någon är lite blyg. Jag tittar efter om han verkar ha ett generellt intresse att vilja vara med mig. Inte enbart efter hur lättpratad han är. Men om någon får total tunghäfta, är han med stor sannolikhet alldeles för blyg för mig. Jag behöver någon som faktiskt vågar prata med mig.

  6. Micke

    Som en lite blyg och tillbakadragen kille hade det varit rena drömmen att träffa en tjej som är framåt och tar initiativ. Det är väldigt tröttsamt i längden när man måste styra skutan enda från det första meddelandet man skriver tills eventuellt dejtande och förhållande.

  7. Nadine

    Ja det med 🍺 glaset med ipa är bra vira stina om både jag o killen jag spanar in är stammis på ett o samma ställe. men det är sällan det är så. Därför måste jag fråga mer för annars glider han ur greppet lixom,,,Svårt med balansgången. För precis som du menar är det inte okay for en tjej att fråga för mkt,,🗣,trist men sant. Killen blir hotad av för mkt intresse o frågor. Om man har en el två chanser samma kväll är det svårt. Killen kommer tro att man bara ute efter sex.,😰🛌o då är det lätt att man blir utnyttjad fast man Bara vill lära känna personen på seriösare plan. Då får man hoppas han är där om några veckor o känner igen mig Och då kan fortsätta.det är super svårt att lära känna en kille. 😖😩Killar har d mkt lättare det är mer tillåtande att vara intresserad o flirta på en o samma dag eller kväll

    • george

      Nadine

      oja, det är skitlätt att vara kille och vilja träffa en tjej. Det är bara å knäppa med fingrarna så ställer sig tjejerna på rad…

    • Nadine

      Var inte så jag menade. Är man på krogen ser man killar hela tiden som pratar med främmande tjejer men dom anser tjejer som knasiga eller asfulla för att dom kommer o pratar,,,,. Hur påflugen får man vara ungefär ,,,,det är den stämpeln man får som tjej. Desperat när man tar initiativ till kontakt.ingen kille tycker det är charmigt o kul,,,som man önskar att dom ska tycka. Isåf utnyttjas man bara till sex. samma natt. För killen skulle aldrig orka ringa senare ( ses i veckan eller så),,,och vänta med sexet tills han lärt känna tjejen. Den biten orkar dom inte.

    • tjej79

      Fast å andra sidan, att träffas på krogen? Hur ofta leder det till en riktig relation? Har men den tron, där alkohol, oftast finns inblandat får man nog tänka en gång till. Vill man bara träffas för sex..ja, då är väl krogen ett bra ställe helt enkelt.
      Krogen för mig är som Tinder! Jag gör inte något av det haha

    • Nadine

      Ok krogen är som det är. Men jag har varit ihop med killar jag träffat där. Alla är inte dåliga. Just dom killarna kände folk jag kände osv Men svårt att som tjej ta initiativ, det är det överallt. Man ses alltid som desperat. Dom ser alltid frågande ut ungefär : vad vill du då,,😔

    • Crazy8000

      Snick snack hjärnspöken.

      Sedan när blev “Vad vill du då” att du är desperat?
      De som ställer den frågan brukar vara de som är rakt på sak personer och de ser att du har helt annan agenda än de raggnings replikerna och snacket är. Han hade lika väl kunnat säga “Sluta köra det spelet! Kom till sak!”
      Brukar fråga samma sak när någon kör indirekta spel (fasader) för att de inte vågar vara rakt på sak, även “kom till sak” “Vad vill du egentligen”.
      Dessa tjejer som försöker fortsätta att kör spelet med typ ” tror du jag var intresserad” “Du har höga förväntningar” “tror inget….” och så vidare, blir väldigt snabbt blown off.

      Är du intresserad säg det. Lägg till en anledning eller delvis komplimang men tänk på vad du ger komplimang på. Precis som många tjejer som raggade på blir även män lite trötta på ytliga komplimanger som typ ” gu vad sexig…” “Du var mig en läckerbit…” “Du måste ha…” “Kommer du….” men ge inte komplimanger på typ sådant tjejer brukar gilla som typ håret smink och dylikt, kläder och skor kan falla i samma kategori för många män.

      Säg att du är attraherad av han / intresserad att lära känna han utanför detta en annan dag och utbyt kontakt info, kanske ber han hänga på eller häng på hans kväll.

      Det bästa är om du börjar ha fysisk kroppskontakt typ handen på hans arm axel hand. desto mer fysisk kontakt täthet och längd du har desto större blir chansen att det blir något mer än bara den träffen. Skakar ni hand håll kvar handen i hans hand tills han tar tillbaka sin. Även om han tar bort handen betyder det inte att han inte är intresserad utan det betyder inte nu. Det bästa är att ta bort handen innan han hinner göra det när du märker han ska göra det. Det bästa är om du tar bort hans hand och är lite skämtsam om det.
      Är du ute efter sex är det bara att lägga handen på ovansidan av låret halvvägs ner till knäet till börja med, men gör det när han typ sitter ner annars blir det lustigt.

      Sluta att göra er själva extra tillgängliga utan att initiera verbal kontakt, de som bara gör sig extra tillgängliga brukar förbli ensamma, precis som de flesta män. Ingen sida brukar nappa på sådant blygt längre. Vill du ha valmöjligheterna släpp antagande hjärnspöken och ta initiativ. Ni kan inte bli mer än dissade, efter det är det bara att försöka med nästa som dyker upp som är intressant. Man växer som person om man tar sig över den ångest muren. Sluta leta anledningar att inte. Det finns ännu fler anledningar att göra.
      Sedan har du lite andra psykologiska fördelar om du som tjej är den som tar initiativ tills det blir något emellan. Han fastnar hårdare känslomässigt än om han ska.
      Även om det verkar hopplöst brukar det sällan vara det för det handlar om att lämna spår, känslomässiga, desto fler olika desto bättre oavsett om det är positiva eller negativa.

    • ViraStina

      Crazy:
      Du skriver bland annat:
      “…typ handen på hans arm axel hand…”
      “…desto mer fysisk kontakt täthet och längd du har desto större blir chansen att det blir något mer…”
      “Det bästa är att ta bort handen innan han hinner göra det…och är lite skämtsam om det”

      Vad är allt detta, om inte “spel”, som du säger dig inte gilla? Och för mig låter det för övrigt ganska likt det jag själv förespråkar. Det är ju flirtiga antydningar du ger exempel på. Hintar. Sådant som ger honom möjlighet att ta över.

      Vill man ha en seriös relation, måste man dock vara väldigt sparsam med den här sortens fysiska hintar. Någon enstaka räcker, för att fånga hans uppmärksamhet. Sedan måste man hålla igen. Kör man alla dina exempel samma kväll, kommer snubben utgå från att man är både patetisk och desperat.

      “Sedan har du lite andra psykologiska fördelar om du som tjej är den som tar initiativ tills det blir något emellan. Han fastnar hårdare känslomässigt än om han ska.”

      Nej, tvärtom. De flesta killar blir mer känslomässigt anknutna om de känner att de tog initiativet, om de upplever att de fick anstränga sig för att få tjejen. Men om de har känslan av att de blev haffade av henne, utan egen kontroll och vilja så att säga, kommer de inte värdera henne lika högt. De blir förstås smickrade – men det är en helt annan sak än att bli emotionellt involverad.

    • tjej79

      Fast det är ju just det…jag vill ju inte ens ge en kram när jag träffar någon för första gången för mig känns det märkligt att då plötsligt lägga en hand på hans axel..jag är urdålig på att flirta.
      Men, jag har inte dejtat på extremt länge heller och ju längre man varit singel ju mer udda anses man också…och jag har kört öppna kort med det och då dissas jag pga det utöver att jag inte vill ha barn..så, jag vet inte Crazy8000 så, himla lätt är det inte att bara rycka på axlarna åt det och prova nästa…för om ingen är intresserad av en tappar man det tillsist och det enda jag erbjuds numera är personer som enbart söker efter sex. Det är liksom vad som finns på marknaden idag haha. Jag har slutat ta egna intiativ för tydligen kan jag inte välja ut rätt personer på nätet heller. Frågade en som enbart sökte efter sex om min profil sände ut ngr sådana signaler. Men, det tyckte han inte. Och ändå är det såna personer som skriver till mig. Ja, jag skrev också men då blev man blockerad, ghostad, eller korta svar eller sexförslag i nästa. Skrev till personer med bild, utan bild, lång text, ingen text, de som beskrev de letade efter kärleken..men sedan hette det också letar också efter något tillfälligt. Jaha då var det bara och tacka för sig och gå vidare.
      Någon förklaring till detta? Mr know it all härinne?

    • tjej79

      Och hur trevlig på en skala låter en person som pratar såhär?
      “kom till sak” “Vad vill du egentligen”. Där hade jag gått direkt. Det låter direkt aggressivt. En annan sak om man redan lärt känna varandra. Men, en person man inte känner från början, det är rätt svårt att avgöra om personen anser man är jobbig eller det är en person som bara ställer en rak fråga. Oavsett så funkar inte sådant direkt sätt heller tror jag bland de flesta människor.

    • Nadine

      Tack för tipsen crazy !! ,😋Jag har inga hjärnspöken, dom som sagt -vad vill du-har ofta varit otrevliga. Alltså inte skojar och eller varit charmiga eller så,,utan helst velat fortsätta prata med sina vänner Utan mig,,,haha nej man kan inte lägga handen på axeln eller annan kroppskontakt med en ny kille shiiit då tror han man vill gå ända till säng kammaren !!!🙊 Det blir too much ! Det skulle jag själv tycka. Funkar mest om man redan setts ett par ggr o han vet att jag är ‘safe’, Jag tycker många redan tycker det är för mkt att man gått fram,satt sig bredvid osv. Det signalerar för killar att man är desperat. Många killar undrar varför man valde dom. Och då måste man säga rätt saker,,,snygging går sällan säga o komma undan med seriöst. Men om man är ärlig vill man säga att det är för
      att han ser bra ut. ( Då kör man inga spel. )Alltså, om man inte spelar,då kan det vara kört,,,svårt!!! annars ses man på flugen o oseriös.

    • Nadine

      Tjej 79 : jag har exakt samma upplevelse. Dom flesta på date sidor vill ofta bara ha tillfälligtsex. Tror många killar faktiskt ‘triggas’ av en seriös text,, dom vill lixom testa om dom kan få den seriösa i säng ändå,,,hoppas du inte tar illa upp men jag tror att det är roligare för killen att jaga då,,, en som kör hela sexgrejen är inte lika intressant.👿☠👯👄💣👠👙 Och en del är rädda för tjejer som söker enbart säng aktiviter.Dom är rädda för att det är killar bakom namnet o lurar dom.eller att tjejen ses som hotfull ‘skadad’ eller ngt annat knas.Blir mer safe med en blyg o vanlig tjej. 🙏👼Otroligt irriterande, jag vet. Jag skriver att jag vill ha långt förhållande trogen osv o får ändå spam
      o sexmejl 😑😢😈😱😤

    • Tjej79

      Nadine; Nä, jag vet. Det är en trigger för många som vill omvända ens sätt att tänka. Det lustiga är att det alltid är jag som ska tänka om och jag konstaterar bara att vi söker olika när de ska hålla på med sina “övertygelser”. Jag har iaf gett upp nu 😂 pausat min profil, det ger inget

    • Crazy8000

      TJEJ79

      Beror på hur man säger det man säger hur personen uppfattar orden.
      Men har du svårt för att särskilja hur personer säger det de säger blir det svårt. i sådant fall kan jag bara rekommendera att läsa på lite i ämnet där det finns videos med ljud till.

      Angående know it all som du undrade.
      Personer som beter sig som du beskriver är de du bör hålla dig borta ifrån. De mår inte bra. De gör vad som behövs för att få det de tror de behöver. Brukar vara sex för att få konstlad närhet.
      (Väldigt komplext med för många parametrar som samspelar mellan varandra för att förklara varför här)

      VIRASTINA

      Då brukar du dras till de som har det behovet att vara den som måste för att få känslomesigt starkt band men jag misstänker det är väldigt låg sannolikhet.
      Det är mer troligt att de tär de som inte brukar falla något direkt på djupet för någon som du drar till dig.
      osis för dig och de andra som är i samma sits. Ni försöker få en player, de går igång på sådant, desto mer de behöver anstränga sig desto mer värdefull värkar du vara för en player, alltså du spelar ett spel för att spela en player. En player är attraktive för en omogen tjej lika väl som för en annan player. Det är lika destruktivt som när män sänder dick pics eller direkta sex förfrågningar till en som inte är ute efter sådant.
      Dessa brukar sällan säga som det är för antingen är de inte medvetna om det eller ser de det som något destruktivt att säga.

      Vi kan ta det på detta viset.
      Skulle du fastna bättre om du fick anstränga dig för att få hen!

    • ViraStina

      Nope, jag har aldrig dragits till några players. Mera nördar.

      Vi kan säga så här: Det ligger i det mänskliga psyket att uppskatta och värdera det som är svåråtkomligt. Det som inte ges gratis i överflöd, utan ansträngning. Det signalerar ett högre värde.

      Om en karl är överdrivet “på”, visar massor av intresse utan att egentligen veta vem jag är och liksom erbjuder sig helt fritt till mig – då värderar jag honom inte särskilt högt. Då tolkar jag honom som desperat. Som någon som tar vem som helst, utan några krav.

      Jag har varit med om det mer än en gång. Och det är faktiskt ganska oattraktivt. Det får inte mig att känna mig det minsta speciell.

      Men en kille som jag har fått “jobba” för i bemärkelsen att jag måste visa mitt bästa jag, och att han har velat ta reda på mer om vem jag är innan han kör igång stora charmoffensiven – då värderar jag honom högre. Då får jag känslan av att han har vissa krav, att han har gjort en bedömning av mig och att han tycker att jag verkar passa honom.

      Så ja, om jag får “jobba” för en man och visa mig värd hans uppmärksamhet, är sannolikheten stor att jag värderar honom högre än en kille som signalerar “Här är jag, fri tillgång för alla som vill ha mig! Vill du ha mig? Inte? Men du då?”

      Så funkar vi alla. Vi har bara lite olika saker vi tittar på för att bedöma det där värdet.

  8. Norrland

    Var ganska motiverad att komma in och skriva något positivt, men hujedamig vilka människor det finns i kommentarerna här.

    Jag måste tacka er, ni påminner mig om varför jag är försiktig med vem jag går ut med, och varför jag inte tolererar några sociala barnsligheter och relationsspel. Det är en fantastisk påminnelse om vad som gör att jag inte orkar med dejtingscenen längre, och varför det inte är värt att investera tid, ork och bry. Som karl är jag trött på att bli misstrodd och ogiltigförklarad. Jag får mina avsikter förklarade för mig av andra utan att ha en chans att representera mig själv, vem jag är och vad jag vill. Nej nej, som karl vill jag bara ha sex och jag är fullkomligt personlighetslös; ingen mening att prata med mig, ni har ju räknat ut det här redan.

    Och all den här skamligheten kring sexualitet. Snälla någon. Varken jag, eller någon annan (man som kvinna) ska behöva skämmas över vad de vill och vad de söker. Varför är det så fult att söka efter närhet?
    Självklart letar folk efter sex; betyder det att det är allt som betyder något? Nej. Sex kan vara något vackert och bekräftande. Det kan vara ett sätt att visa att man verkligen gillar någon, att man uppskattar dem och att man känner en personlig koppling. Att man “bara letar efter sex” är en så förlegad fördom att jag inte kan annat än skratta när jag ser det om och om igen. Om ett möte utmynnade i sex, vad är problemet? Vad förlorade du på det?

    “Jag trodde hen ville mer” får jag höra ibland. Visst, det är tråkigt med misskommunikation, men här är en tanke; kanske kände de sig inte bekväm nog att vara ärlig. Kanske visste de inte själv att det inte skulle funka i längden. På samma sätt som en person har rätt att ändra sig huruvida de vill ha samlag med någon eller inte (vilket man alltid har rätt att göra, utan undantag) ska man alltid kunna ändra sig huruvida man vill ha ett långvarigt förhållande med någon eller inte. Jag har aldrig en skyldighet till att stanna i ett förhållande med någon bara för att vi är närgångna, på samma vis som min dejt inte har någon skyldighet till att gå hem med mig efter en 800-kronorsmiddag och en teaterkväll. Det finns inga skyldigheter; bara personligheter, förtroende och kompabilitet.

    Fortsätt filtrera folk med er bild av vad andra människor vill, och fortsätt vara ensam. Hela kommentarsfältet gör mig mörkrädd, och en smula sorgsen. Jag vet själv att jag vill ha någon att krypa ned i soffan med för att kolla på The Mist (netflix original, skitbra), men jag tappade bara all musten att ens försöka efter att ha gått igenom kommentarerna här.

    Snälla sluta demonisera folk. Snälla, snälla ni. Ge mig lite hopp här.

    • Tjej79

      Fast om man vill ha en relation med allt vad det innebär Norrland då är inte jag intresserad av människor som enbart söker efter närhet. För då går vi in i det med olika ögon. Jag är tydlig på den punkten. Det är inget fel i detta. Det som är fel är att jag gång på gång ska behöva förklara mig inför närhetstörstande personer. Jag ifrågasätter inte deras val upp till dem. Men, någon gång i livet hade jag velat möta en person som ser lite mer här i livet än bara att ha sex med någon. Någon att uppleva saker med smått som stort. Finns inga garantier här i livet det vet jag.

      Ha sex med en okänd jag har så dåliga erfarenheter så jag vill inte det. Så, man kan förlora rätt mkt på det. För min del ledde det till extrem försiktighet.

    • Elle_

      Håller med alla ovan. Klarar inte av ONS. Nej, det är ingen vinst för mig att ha sex med någon jag inte känner. Eller att ha sex med någon jag känner som sedan vänder ryggen till och förlorar allt intresse för mig. Bara för att DU tycker att det bara var något fint som hände, betyder inte det att alla andra känner så.
      Det är ingen val jag har gjort, att fungera på det här sättet. Det är ingen inställningsfråga. Jag blir inte attraherad om jag inte känner tillit och om jag ändå kör på mår jag kass efteråt.

      Generellt, i det här kommentarsfältet, skriver kvinnor: “alla fungerar olika men det här fungerar inte för mig, jag har följande erfarenheter och det har fått mig att känna såhär….”
      Män skriver: “KVINNOR ÄR GOLDDIGGERS OCH IDIOTER SOM BARA GNÄLLER, RATAR ALLA SNÄLLA KILLAR OCH DÖMER ALLA SOM INTE KÄNNER SOM DOM!” Eller:
      ALLA DESSA GAMLA DESPERATA KÄRRINGAR MED LÖS HUD, FETMA OCH SKUNKSMINK, FYFANVAÄCKLIIIIT”.

      Moget, snubbar. Hopp för mänskligheten, var det ja.

  9. Romantisk-tjej

    Norrland:
    Jag kan personligen inte ha någon som helst närhet med en kille bara för att han är trevlig, attraktiv, snygg eller whatever. För mig behövs känslor på ett djupare plan för att ens kunna ha sex. I annat fall får jag samma känslor som för med en kompis.

    Jag förstår inte vad du menar med att det är skamligt med sex. Ingen har ens nämnt det här. Däremot är intimitet något som är allvarligt och stort för många. Till exempel mig. Jag kan inte leva med en kille om det inte inkluderar närhet och sex. Men jag mår oerhört dåligt om jag har sex med en person jag inte är kär i. Varför ska jag köra över mina känslor och må dåligt för att andra ska få sin fix?

    Det som tjej79 skriver här uppstår ständigt med killar på dejtingsidor. De vill verkligen omvända andra. Det är som de inte vill acceptera att vissa människor inte fungerar som dem. Det har ofta hänt att det blir långa omvändningsdiskussioner kring sex. Som om de försöker lära andra hur de ska känna. Det är ständiga ytliga sexförfrågningar och väldigt sällan killen som vill känna tjejen som person, hennes själ. Det ytliga attraherar inte alla. Varför är det så svårt att förstå det?

    Ibland var de oförskämda och skrev att jag måste vara frigid som inte känner för att experimentera med folk jag inte känner eller att jag är för oerfaren för dem. Många skrev att jag skulle vinna på att släppa loss o.s.v.

    De flesta killar har inte en aning om hur passionerad en person kan vara som inte använder sex som en tillfällig fix eller slit och släng. De såg bara ytan. Det vill säga: Ett nej till en natt bingen är alltid lika med frigid, rädd och tråkig. Många av de här personerna kan inte anknyta och känna verklig intimitet.

    Detta blir ett problem eftersom det uppstår FÖR JÄMNAN. Om det hände några gånger skulle jag kunna bortse ifrån det. Men jag blev bedrövad av hur lika alla var på den punkten. För mig fanns det inte en chans på dejtingsidor. I stort sett all tid var bortkastad. Och det handlar om VÄLDIGT mycket tid som försvann på strunt. Och det värsta av allt var hur dåligt jag mådde efter all ghosting, ytlighet och svek. Det var destruktivt för en känslig individ.

    Det finns många killar som föredrar vilken tjej som helst, för det är ju en hyfsat attraktiv tjej, och då struntar de i att lära känna henne. Detta märks redan i början av en kontakt på en dejtingsida. Många har inte ens läst igenom presentationen, de har inte en susning om vad man söker. Vet de ens själva?

    För mig var det självklart att noga läsa presentationen och låta det sjunka in och känna efter vad han kunde tänkas vara för en människa. Bilder och fakta gav mig ytterligare information. På det sättet kunde jag förstå vad han sökte, vad han hade för personlighet (ungefär) och vad som kan tänkas vara intresserad av för tjej. Sedan var det bara att fråga utifrån mina tankar och känslor jag förnimmer vid det tillfället. Jag blir nyfiken just på den killen. Inte för att han bara är en kille i mängden, utan för att just HAN fick mig intresserad. Han kanske hade något som slog an en klang hos mig, han kanske har liknande intressen/livsstil/värderingar. Det var inte överkurs för mig, men tydligen för de flesta andra.

  10. ViraStina

    Norrland:
    Jag håller med både Tjej79 och Romantisk Tjej.

    Det är ingen av oss som “demoniserar” ett visst beteende eller ett visst kön. Jag tycker det är toppen om de som vill ha tillfälligt sex kan hitta någon med samma önskan. Jag lägger noll moralisk värdering i vuxna människors val. I viss mån fördömer jag beteendet att tjata om sex hos någon där det framgår väldigt tydligt i profilen att det inte är aktuellt, men det är ett ganska marginellt problem trots allt, som är mer eller mindre begränsat till dejtingsidor.

    Men det finns ett stort men i verkligheten. När män och kvinnor möts på riktigt. Och det är att vi är många som faktiskt inte klarar av att ha tillfälligt sex, även om vi vill i stunden.

    Du undrar vad vi förlorar på att en dejt kanske slutar med sex. Det är en typiskt manlig fråga. 🙂 Du ser sex enbart som en vinst! Som en positiv händelse! Men för många kvinnor blir det istället startskottet till en lång period av konstiga tomhetskänslor, oro, grubbel och kanske även olycklig kärlek.

    Så starkt fungerar nämligen sex som bonding för många av oss (Naturligtvis gäller det inte alla kvinnor, men nu generaliserar jag för diskussionens skull).

    För oss är det därför inte bättre med en sexdejt än ingenting. Tro mig. Jag har testat ONS, i övertygelsen att “det är ju bara sex!” Men så enkelt är det alltså inte för oss. Vi kanske gick i säng med honom i övertygelsen att det inte betydde något särskilt. Bara för att flera veckor senare konstatera att vi inte kan släppa tankarna på honom. Vi fortsätter hitta på anledningar att hålla kontakten, till exempel. Medan han i sin tur inte alls vill ha något seriöst, och inte begriper varför hon envisas med att klänga sig kvar. Han trodde ju att de var överens!

    Jag väntade med sex både med min exmake och med min nuvarande kärlek tills jag var säker på att de skulle finnas kvar dagen efter. Och det är alltså enda metoden för mig att inte skada mig själv emotionellt. Det är inget spel. Det är ärlighet. Och självkännedom.

  11. What_A_Man

    Läser man här blir det lite som att en blind försöker vägleda en annan blind…

    Detta är ju jättelätt om där finns ett ömsesidigt intresse för där blir liksom aldrig något mellanspel. Det blir att man självklart söker sig till varandra.

    Den senare som kom att betyda något för mig var rent ut unik. Eller det var hon egentligen inte, men för att komma från en dejtingsida var hon när hon bröt alla mönster. Hon sa vad hon tyckte och kände så jag inte skulle behöva gissa. Vi ringde till varandra. Skickade vi sms svarade vi på dem. Och vi träffades förstås. Med andra ord kommunicerade vi med varandra. Det var inte helt rätt där med hur mycket sms och så vi skickade efter första träffen, men efter ett telefonsamtal där vi dämpade ner oss lite var det.

    Där var ett par andra saker vi gjorde med, vi samkörde tvätt, träning och lite annat för att få tid att träffas. Träffen skulle inte bli inställd för att någon hade bokat något när den andre var ledig. Jätteenkla saker för att få tid ihop. När vi saknade möjligheten att ses ringde vi till varandra, nästan varje kväll. Ena kvällen pratade vi en timme, den andra tio minuter. Var dag checkade vi av lite vad som hade hänt hos varandra, var tillgängliga för varandra även om det ibland var sent på kvällen.

    Så är det inte som regel här och jag påstår att mycket av den ilskna ton som råder mellan deltagarna på HP hade gått att jobba bort genom att ändra förutsättningarna på sidan. Den har blivit mycket sämre och svårare att få kontakt med någon sen det infördes tummen upp och oändligt med bilder i galleriet. Här är många som sitter och jagar just den där tummen upp utan att egentligen vilja träffa någon.

    • Romantisk-tjej

      Jag förstår inte heller det här med mellanspel. Ett ömsesidigt intresse känns och syns. Och då vill båda ta kontakt. Det är inte konstigare än så. Om den ena inte svarar eller hör av sig är det för att den personen inte var tillräckligt intresserad. Då är det bara att fortsätta leta vidare tills man hittar någon som orkar höra av sig och vill boka in träffar.

      Att vara social eller kraftsamla för att vara social just på dejten är ju inte samma sak som att vara uppslukad av varandra. Och för övrigt skulle jag aldrig orka spela social i fel sällskap. För mig är det något jag blir för att jag känner mig bekväm just med den personen. Om jag är obekväm med en kille kan jag inte tvinga mig att vara glad och uppsluppen utan då syns det vad jag tycker eller känner. Om personen då är vaken kommer han att märka att vi kanske inte var särskilt kompatibla.

      Jag behöver inte ens fundera ifall jag vill träffa killen jag stormtrivs med. Varför undvika en person som det klaffar med? Verkar ju korkat. Som om man inte tillåter sig att träffa människor man mår bra av.

      Däremot vet jag inte alltid om jag kan bli förälskad vid första mötet. Men för mig räcker det att jag trivs bra, det gör jag med få människor överhuvudtaget. Därför kanske det är extra värdefullt för mig. Om så är fallet hör jag av mig senast nästa dag (men oftast samma kväll) för att stämma av läget och planera nästa träff. Ofta via ett sms. Om han hinner höra av sig innan svarar jag snabbt. Krångligare än så är det inte för mig.

      Om jag blir förälskad blir jag det inom 3, 4 träffar. Då lär han bli varse….Om jag däremot känner att jag bara vill vara vän är jag lika tydlig med det. Jag fortsätter gärna träffa honom ändå. (om han vill). Så länge vi fortfarande har en givande kontakt är jag med. Jag vet inte varför jag skulle sluta höra av mig när vi har en rolig och respektfull vänskapsrelation. Men jag kanske bara är annorlunda? (som vanligt). 🙂

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Mellanspel för mig handlar om att vänta in varandra och vara lyhörd för varandras känslonivå, eftersom man absolut inte alltid är synkade i relationens “tidslinje”.

      Och det behöver man heller inte vara för att få en toppenrelation så småningom. Har man förmågan att ta ett steg tillbaka vid behov, att avvakta en gnutta och låta den andra landa lite i sina egna tankar och känslor, då kan man upptäcka att man passar otroligt bra ihop.

      Att den ena är lite snabbare och/eller intensivare, behöver alltså inte alls vara något problem, så länge man kan hantera olikheterna. Generellt är det den som är snabbare som bör hålla igen lite. Det är enklare, än att den som behöver mer tid ska försöka stressa fram känslor.

      Men om man är fast i föreställningen att båda måste känna precis lika mycket vid samma tillfälle och vilja ha precis lika tät kontakt i samma skede, för att annars är alltihop ett falskt spel – då riskerar man att missa personer som man annars kanske hade kunnat skapa något speciellt med.

    • Romantisk-tjej

      Virastina:

      Min erfarenhet är att killen som behöver tänka aldrig hör av sig senare heller. Eller så råkar han träffa en annan tjej som är tillgänglig under tiden. Och om då den tjejen är mer angelägen och bokar in träffar blir det att killen träffar henne istället. Precis det har hänt mig när jag avvaktade på en kille. Det blev visserligen inte en lång relation med henne, för de passade inte ihop. När det tog slut verkade han inse att jag var ett bättre kap…Men då hade jag redan gått vidare och var inte kär i honom längre. Jag gjorde ju allt för att glömma honom när han hade en relation.

      Exakt samma sak skulle kunnat hända med min nuvarande pojkvän. Han hade flera träffar på gång som skulle hunnit före medan jag var bortrest. (planerad resa sedan tidigare). Jag såg till att träffa honom flera gånger innan jag reste eftersom jag var orolig att han skulle försvinna med andra. Jag märkte tidigt att han skulle betyda något. Och att jag då inte ville sumpa den chansen.

      Han var nämligen medlem på flera sajter under de veckorna. Risken skulle då vara att hans “vänskapskvot” skulle vara fylld och inte ha tid eller lust att träffa fler vänner. Just den här tiden var hans “fönster” öppet för nya kontakter. Han var ledig, ensam och behövde vänner. Alltså skulle vi inte ha setts om jag inte ringde och bokade träffar. Han skulle träffa andra som hörde av sig. Och var det var en hel del tjejer som ville träffa honom…

      Det kanske låter sniket av mig, men faktum är att man ofta måste smida medan järnet är varmt. Han kan ju inte veta vad jag kommer betyda för honom om vi inte ses…Det var ju först efter ett par träffar han förstod hur viktig jag var för honom. En sällsam vänskap som skulle leda till en stark kärleksrelation. Men det hade inte blivit något av det om jag satt hemma och väntade på att han skulle ringa.

      Senare hörde en tjej av sig och ville ses. Den enda anledningen till att han sa nej var att han hunnit bli kär i mig…Hade jag däremot inte träffat honom och etablerat relationen på kort tid, ja, då säger det sig självt att han skulle träffat henne istället. Eller någon annan av alla som var intresserade.

      Många hade semester och hade tid och han var arbetslös och hade tid. Där fanns inga hinder. Då hade de kanske planerat hela sommaren tillsammans. Det spelar ju ingen roll om de var vänner eller blev ett par. Här handlar det om att han skulle stänga sitt fönster för fler kontakter.

      Många tjejer tar initiativ. Min pojkvän är ingen sådan person som säger nej och fegar ur. Han kan tycka “varför inte” till en träff med någon som verkar reko och som frågar. Särskilt under förutsättningar att de delar hans intressen. Han skulle t ex aldrig gå på krogen eller på cafeer.
      Däremot har han sällan själv tagit initiativ till att träffa folk.

      Jag har ofta blivit brädad av andra på grund av min blyghet. Därför har jag alltid varit singel, eftersom jag låtit andra tjejer gå före.. Jag har suttit och väntat. Och då händer ingenting, är min erfarenhet.

  12. Romantisk-tjej

    Jag är av den uppfattningen att man kontaktar varandra hyfsat regelbundet om båda är intresserade. Det är basic. Sedan kanske man har jobb med långa dagar, barn eller bor på långt avstånd. Det innebär att man kanske inte kan ses varje dag. Men då handlar det om praktiska hinder.

    Jag tycker ändå man vet om killen är intresserad. Då längtar han och hör av sig och pratar om saker vi planerar att göra tillsammans. Man är nyfiken på varandra. Och man träffas åtminstone ett par dagar i veckan om man bor nära.

    En person som velar i sina känslor känns osäker och av erfarenhet vet jag att det sällan leder till en relation. En sådan person är rädd för starka känslor och/eller har svårt att anknyta. Då skulle i alla fall jag dra öronen åt mig.

    Ofta blir han mer angelägen när man slutar höra av sig. Och sedan när man hör av sig igen tar han ett steg tillbaka. Den typen har jag träffat många gånger, och det blir bara slitsam dragkamp som inte leder någonstans.

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Visst kan det hända att man missar en chans för att man inte “höll sig framme” som tjej. Men oftast inte.

      Det är mycket vanligare att killar ledsnar på en tjej som de tycker blir klängig och jobbig, än att de glömmer bort en tjej som de är nyfiken på eller intresserad av. Gillar de henne, kommer de höra av sig på ett eller annat sätt.

      Och gör de inte det – då var helt enkelt ändå inte intresset starkt nog att bygga vidare på. Då hjälper det inte hur mycket man håller sig framme. Det funkar helt enkelt inte att övertyga en man att bli intresserad av en, om han inte känner att han har kommit på det själv.

      Naturligtvis måste man vara synlig och anträffbar. Men att driva på, maila, sms:a, föreslå saker, komma med idéer… Nej, den sortens övertalningsförsök går åt skogen nio gånger av tio, typ. Och har han flera tjejer som visar intresse samtidigt, kommer inte den som ringer oftast att vinna! Henne kommer han snarare bli lite avskräckt av!

      Ofta behöver män väldigt kort tid för att veta om de vill ha sex med en tjej, men desto längre tid för att veta om de vill ha en relation med henne. Och om tjejen pushar på relationsbiten och är ivrig och vill planera gemensamma helger och bokar in saker långt i förväg och börjar fråga hur han känner, då tappar väldigt många män intresset väldigt fort.

      Då känner de sig nästan påtvingade en relation. Och det är ju ett säkert sätt att sabba något som hade kunnat bli bra, under lite andra förutsättningar.

    • Romantisk-tjej

      Min pojkvän backade inte, snarare tvärtom 🙂 Men det var ju för att han kände stor samhörighet med mig. Men han kunde inte veta det innan han träffade mig några gånger. Just han behövde ett par gånger medan jag kanske såg mycket redan i våra telefonsamtal. Alla är ju inte lika fjärrsynta som jag…Det var ju det som jag menade här. Inte generellt att man ska vara påflugen MEN att man däremot inte ska släppa en person man vet kommer betyda väldigt mycket.

      Sedan vill jag lägga till att en som är påflugen i dejtingsammanhang oftast är mer skrämmande än en som söker vänner. Vi började skriva på ett vänforum.

      Han kan som sagt inte veta vem jag är förrän han lärt känna mig. Och finns jag inte där är det väl klart han träffar andra trevliga människor. De kanske inte är hans själsfränder men det hindrar ju inte att han bokar upp den lilla tid han har just med dem. Eller hur? och vad är det som säger att han ska höra av sig till mig när han redan träffat folk som tar upp hans fritid?

      Han kunde inte sia om att HUR viktig vår kontakt skulle bli. Han gillade våra telefonsamtal, men men så mycket mer var det inte just då, han hade fullt upp med annat som tog hans tid. Jag hade mer behov av att höra av mig än vad han hade just då. Jag hade även större behov av att träffa någon eftersom jag var väldigt ensam. Han hade barnen och mailade några som ville träffas. Han kunde avvakta.

      Men – eftersom jag hörde av mig mer och mer började han bli nyfiken. Och väldigt snart ringde han och sa: “Nu vill jag ses, hur ser det ut för dig om en timme?”. Jag skulle kunna ha sagt: “jag har ett ärende snart så vet inte om jag hinner.” Men istället avbokade jag tiden och åkte raka vägen dit han var. Mötet blev så speciellt och oväntat. Jag har aldrig ångrat att jag släppte allt för händerna och åkte. Senare skulle han hämta barnen så då hade han inte tid att träffas. Så det gäller att smida, som sagt va.. Och efter det mötet hände något. Det kändes som vi känt varandra länge, det blev en stark kontakt på ett vänskapligt plan. Vi sågs redan nästa dag. och då ville han redan introducera mig för barnen.

      Så här i efterhand är han otroligt tacksam för att jag hörde av mig och såg till att vi fick den tiden just när han hade mycket tankar på annat håll. Annars hade han aldrig lärt känna mig. Ofta vågar han inte tänka tanken eftersom han vet att han kunde agerat helt annorlunda den sekunden han fick nys om mig. Och då skulle vi aldrig setts. Det var ett ögonblicks beslut i början. Det var väldigt lätt att vi skulle missat kontakten. Och då hade vi aldrig ens vetat om varandra. Det fanns ju andra som han kunde träffa också…han kunde inte i sin vildaste fantasi tro att han ska gå och bli förälskad i den fasen han befann sig för tillfället.

      Hans känslor för mig djupnade bara mer och mer medans mina känslor var lika starka som på fjärde träffen. Människor är olika där. Att jag skyndade på processen var nödvändigt i detta läget. Annars skulle han ha andra planer den sommaren. Och då hade vi aldrig setts. Och ingen av oss hade vetat att vi var själsfränder. Det är vi överens om båda två.

      Och faktiskt måste jag säga att jag träffat många killar som inte ser när man är intresserad. Senare har jag fått veta att de tänkt något i stil med: “Men hon som är så fin är väl inte intresserad av mig”. Och då går de heller inte vidare med kontakten. Då krävs det kanske mer av tjejen för att de ska öppna upp. Killen kan ha haft många dåliga erfarenheter och är därför inte öppen för känslor just då. Även om världens finaste tjej står framför honom.

      Riktigt så var det inte med min pojkvän, tack och lov.
      Men – och detta är viktigt i sammanhanget – han var inte ute efter en relation, tvärtom. Han var inställd på att leva ensam efter att ha separerat nyligen. Vi hade ganska olika utgångspunkter, även om vi båda var i kris och var ensamma.

    • Romantisk-tjej

      Tillägg:
      Min pojkvän kan inte tänka sig att ha sex med någon han inte har starka känslor för. Där skiljer han sig från de flesta killar. Vi har diskuterat det ganska mycket så jag vet hur han känner kring det. Det blev väldigt tydligt när vi sågs också. Vilket gjorde att han blev än mer intressant i mina ögon.

      Han har haft tjejkompisar som velat ha sex men där han aldrig känt sig attraherad och därför avböjt inviter och närmanden.

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Men ni sågs alltså inte förrän det var han som tog själva initiativet…? Han hakade med andra ord inte på dina initiativ i ett tidigare skede? Det låter ju ungefär som det jag menar. Att det är bäst att invänta mannens initiativ om det ska bli något.

      Och något säger mig att även om du inte hade haft möjlighet just då, hade han ändå inte låtit sig hindras. Då hade han hittat en ny tid. För då var han redan säker (undermedvetet!) på att han ville träffa dig. Det hade med stor sannolikhet inte alls varit kört även om du inte avbokat dina andra åtaganden den där timmen. Han hade redan släppt in dig i systemet, så det var förmodligen bara en tidsfråga.

      Längre än så behöver man normalt inte ta sig. Han känner till dig och har fått en positiv bild. Då kommer han inte glömma dig, bara för att du inte mailar eller ringer eller är tillgänglig på studs. I så fall är han antingen vansinnigt glömsk, eller också har du trots allt inte gjort något särskilt intryck på honom.

      Det finns naturligtvis fall där man slutligen har lyckats vinna hans intresse genom att fortsätta pocka på hans uppmärksamhet, men jag bestämde (till sist!) att jag inte ville ha en relation där jag måste börja med att påminna honom om min existens. Om en man tyckte att jag var så blek och ointressant att han glömde bort mig mellan varven, såvida jag inte hojtade och viftade i bakgrunden, fick det hellre vara.

      När min karl började visa intresse, bokade jag därför inte av något alls för hans skull. Alla mina tidigare flexibla anpassningar av det slaget hade enbart lett till besvikelser. Jag hade flera gånger hoppat av något kul för en killes skull, eller låtit bli att boka in något annat – och så avbokade han i sista sekunden!

      Nu var jag istället helt ärlig och sa att jag var upptagen. “Okej, men nästa helg då?” blev alltid svaret. Det var en av de saker som gjorde att jag fastnade för honom. Det var ovant! För om jag vid enstaka tillfällen gjorde så mot någon annan kille – ja, då struntade de i mig sedan. Mer än så var jag tydligen inte värd!

      Det fick mig att känna mig som ett booty call. Någon som skulle finnas till hands på deras villkor, men som inte fick vara det minsta besvärlig själv. Aldrig mer, bestämde jag.

      Att inte avboka mina egna planer för hans skull, var alltså ett utmärkt sätt för mig att se vad mannen i fråga gick för. Hur mån han var om att träffa mig egentligen.

      Jag tror heller inte att jag är typen som vill ha någon som väljer mig i ögonblickets slump, och där det är så skört att minsta lilla nej hade förstört alltihop… Jag tror jag föredrar det mer envetna sättet. Han fick jobba målmedvetet ett tag innan jag begrep dels att han ville ha mig, dels att det var ömsesidigt! Men desto stabilare blev också relationen.

    • Romantisk-tjej

      Tillägg:
      Min pojkvän har varit med om tjejer som visat intresse men han har inte följt upp det. Och då har de här tjejerna inte ringt/gått fram och pratat något mer. Så som de flesta tjejer skulle göra. Och då rann allt ut i sanden. Så därför var han ensam länge (innan han träffade sin exfru).

      Detta på grund av att han sällan tog initiativ. Han tänkte inte att han kan bli förälskad i någon han sett ett par gånger. Han behöver mer tid för att träffas. Och samtidigt var det inte riktigt så intressant för att verkligen ta steget att ringa. Eller så kände han sig bara obekväm med att ta kontakt.

      Men däremot blev det annorlunda de gångerna han sett en tjej regelbundet på samma ställe (typ skolan) då de var “tvungna” att ses varje vecka. Då man lär känna en person som helt enkelt bara finns där. Då kan man både spana in personen ofta och prata när tillfälle ges, och då växer något fram utan att man behöver ringa sms:a och allt detta som många gärna undviker eller glömmer bort.

      Och så är många människor. De behöver se en person ofta, de behöver kanske en knuff framåt för att förstå att detta kan vara något.

      Han var inte ens medveten om att han kunde känna det han känner för mig. Ingen annan tjej har fått honom att känna så. Och vet man inte om kärleken, ja då kanske man inte ringer och sms:ar “bara för att”…utan då tänker man kanske: “trevlig tjej, kul att hon ringde, jag får väl ringa någon gång” Och så kommer något emellan, det glöms av, man har sina kriser och problem och tjejer var det sista han tänkte på. Och är man ovan vid att ringa folk är risken stor att det ringer ut i sanden…men där kom ju jag in…

      Han var helt omedveten att det var hans livs kärlek som ringde. Och jag var ju också helt omedveten om det! Skillnaden var bara att jag var desperat att få prata med någon varje dag, under den här tiden. För att jag mådde dåligt. Och nu fanns det någon..

      Han märkte snart att det var lättare att prata med mig än med hans psykolog som han precis slutat hos…”Du förstår ju allt, det är helt otroligt” fick jag till exempel höra 🙂 Plötsligt var det han som behövde prata av sig…

      Så min ivrighet att ringa ledde det hela framåt tills en vänskap skapades. Och utifrån det märkte vi att det fanns mer…och jag råkade vara mest öppen för att se det. Medan han var sluten för att han gått igenom en separation ganska nyligen. Därför var hans känslor inte tillgängliga precis när jag blev förälskad. Men han skulle bli handlöst förälskad bara lite senare. Det handlade om veckor.

  13. Romantisk-tjej

    Jag håller inte med dig om att man måste vara glömsk eller ointresserad för att inte höra av sig. Det kan t ex hända att man börjar dejta någon så har man inte längre behov av att ringa en person. Det finns många som har kontaktlistan full men ringer inte alla för det. Plötsligt kan man komma på “ja just det henne hade jag så roliga samtal med, men ja…nu har det ju gått en tid, hon har säkert träffat någon annan. Hon slutade ju att höra av sig också”. (om man inte ringer och tänker att det är deras tur att ringa så räcker det för att de ska tro att man inte vill ha kontakt). Så enkelt kan det vara.
    Jag har märkt att många har svårt att ringa. Men om man råkar träffa dem ute vill de alltid prata…Det är bara det att jag sällan springer på någon ute.

    Och som jag skrev hade han en lucka just då, hade jag inte kontaktat honom så mycket som jag gjorde hade vi inte byggt upp en regelbunden telefonkontakt. Det var helt på mitt initiativ. Och sedan var det jag som sa att det skulle vara kul att träffas. Då svarade han att han tyckte det med. Att han sedan bokade träff hade delvis att göra med att jag skyndade på det.

    Och som jag skrev tidigare skulle jag vara bortrest i 3 veckor. Under den tiden hade han hittat någon att dejta, garanterat. ELLER åtminstone en kompis som han sedan planerade sommaren med. Och då hade han haft henne att träffa och ringa…Men eftersom jag hade ett par veckor att se till att vi lärde känna varandra kunde det ju innebära att vi skulle ha tid att ses några gånger om jag snabbade på det hela. Och därför fick jag äntligen – för första gången i mitt liv – uppleva en sommar med kärlek. Fast jag på min höjd hoppades på en vän att spendera sommaren med.

    Det hade jag inte fått om jag satt hemma och väntade på att han skulle ringa. Det är ett som är säkert. Han hade såklart andra planer den sommaren. Senare på sommaren fick han ett mycket krävande jobb som innebar jobb även på fritiden. Då hade han stängt dörren för kontakter, under den tiden hade han knappast ens tid med barnen när han hade dem. Att jag såg till att träffa honom flera gånger när han var arbetslös var perfekt tajmat.

    Tänk också på att han INTE ville ha en relation överhuvudtaget. Så jag hade i princip bara två veckor på mig att etablera den här relationen så pass mycket så att det blev självklart att vi skulle ses efter min resa. Nu blev det att vi till och med träffades några dagar när jag befann mig i en annan stad. (Komplicerat med många turer, men vi hade möjligheter att ses några dagar under den perioden, jag hann åka till honom när han var på ett ställe hyfsat nära mitt resmål). Och där blev vi sedan tillsammans.

    Detta hade heller aldrig skett om jag inte gjorde det jag gjorde från första början, när tid fanns. Detta var bara möjligt för att vi redan lärt känna varandra och låtit känslorna få spelrum. I annat fall hade vi aldrig gjort en så tokig grej. Det var känslorna som styrde oss. Och det ledde ju till min första pojkvän någonsin, som jag dessutom vill leva med i resten av mitt liv.

    Alla andra killar är ointressanta jämfört med honom. Jag har verkligen svårt att se mig med någon annan. Vi är så speciella personer på många sätt. Det är inte okomplicerat och lätt, men jag kan inte tänka mig någon jag skulle trivas med bättre, trots det.

    Du anar inte hur många jag gått miste om chanser för att jag INTE tagit initiativ….Eller väntat vid telefonen bara för att senare se killen gå iväg med en tjej som tog initiativ. För att jag var för blyg för att fråga. För att jag trodde att det bara räckte att vara tillgänglig, så skulle han se att jag var intresserad. Nej, många killar ser verkligen inte sådant.

    De gånger jag tagit initiativ och fått nobben har bara varit med personer som ändå inte skulle vara bra för mig. Jag har kollat upp hur de killarna lever så här i efterhand och då har jag pustat ut och tänkt “tack för att du undvek mig” . För jag vet nu att jag aldrig skulle trivas med dem en längre tid. De skulle såra mig. Eller vi var för olika. Detta kanske var något de såg redan då. En av dessa killar träffade jag ute många år efteråt. Då sa han att han lät bli att kontakta mig eftersom jag verkade för seriös för honom. Och då insåg jag det själv så här i efterhand….Numera är jag tacksam för att just de killarna nobbade mig. Det hade inte att göra med min ivrighet i sig, som jag trodde. Utan för att vi inte var rätt för varandra.

    Med min pojkvän fick jag en helt annan känsla än jag fått med killar tidigare. Det här var en starkare övertygelse. Inte bara “honom vill jag vara med, han verkar trevlig” utan något på djupet. Om man inte är säker på att man kommer träffas är det viktigt att visa sitt intresse och vilja. Alltså ta tillfället i akt när dörren är öppen.

    Nu har jag varit väldigt tydlig så om du inte förstår nu kommer jag inte dra hela den här historien igen 🙂

    • Romantisk-tjej

      Förresten, jag glömde att lägga till att min pojkvän i början var avvaktande för att jag var en helt annorlunda typ av tjej som han vanligen aldrig träffar. Och eftersom han inte var förälskad i mig var det inte heller bråttom med ytterligare träffar. I och med alla möten och samtal (som jag snabbade på) lärde vi känna varandra. Då fanns det ju ingen återvändo…Men först måste man ju komma dit. Och det var det jag försökt förklara här 🙂

      Om man bor i en liten by och ser varandra varje vecka behöver man inte göra något av detta. För då ses man naturligt och har chans att spana in den andra i förbifarten. Man vet att han alltid finns där, i princip. Man kanske till och med vet var han bor. Chanserna ökar ytterligare för kontakt om man träffar någon på jobbet, hobbyverksamhet o.s.v. Men i detta fall var det ju inte så. Vi skulle aldrig ha setts, vi visste inte vad som komma skulle. Och därför måste man ta fler initiativ snabbt när tillfälle ges. Annars rinner allt ut i sanden.

      Och ibland är det den ena som anar att detta kan bli något medans den andra inte tänkt lika mycket relationsmässigt. Detta beror på livsfasen man befinner sig i. I min pojkväns fall handlade det om att han gått igenom en separation, var i en kris och mest ville ha någon kompis att vädra tankar med. Men absolut ingen relation. Så varför skulle han då bete sig som att han ville dejta mig? Eller ringa och absolut vilja träffas? Det är ju ologiskt. Han tog det helt enkelt lugnare.

      Jag var däremot öppen både för vänskap och kärlek OCH har en stark intuition redan på telefonstadiet om hur han kunde tänkas vara. Och dessutom en stark vilja att träffa någon eftersom jag aldrig lyckades med dejting när jag höll på med det och var mycket ensam och ledsen/uppgiven. Jag hade ett stort behov av kontakt och samtal. Men mina vänner var på semester. Terapeuten var på semester. Jag var i en kris och ville dela sommaren med en ny vän för att glömma och gå vidare. Jag ville inte sitta ensam hela sommaren. Jag ringde flera personer denna period, men det blev aldrig något av dessa. Med en person var jag för sent ute, han var redan på semester. Jag hade bidat min tid för länge, nu var det tid att handla!

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Nej, att man är tillgänglig räcker inte riktigt. Inte genom att sitta som en blyg viol och hoppas på att bli upptäckt i alla fall.

      Man måste som sagt var visa att man är intresserad. Det är därför jag återkommer till att det är ganska meningslöst att spela svår. Det kan visserligen funka tillfälligt, men främst på killar som ändå inte letar något seriöst.

      Men grejen är HUR man visar att man är intresserad.

      Och här finns verkligen inte mycket spelrum som kvinna. Min erfarenhet är alltså att man inte ska visa intresse främst genom egna initiativ, utan genom tydligt gensvar på hans initiativ.

      Du har sagt att ni började träffas som kompisar. Och det är ytterligare en sak som stödjer min tanke. Då fick han lära känna dig kravlöst. Du hade inga känslomässiga krav i början, och tog inga romantiska initiativ, eftersom ni började ses på ett vänskapligt plan. Han fick tid att landa själv i vad han kände, eftersom du inte stod där med en massa relationsidéer från början.

      Du har även berättat tidigare att du avvaktade lite med att berätta om dina känslor, trots att du visste att du hade blivit intresserad, eftersom du fortfarande inte var säker på vad han kände. Det är precis den sortens passivitet jag syftar till. Man måste hålla igen en aning tills man är i balans, hur säker man själv än känner sig.

      Och utan att känna just honom, törs jag påstå att oddsen hade varit betydligt sämre om du redan mellan första och andra dejten hade börjat komma med initiativ om att ni skulle ses igen, att du gillade honom, att ni verkade passa ihop, att du trodde att det kunde bli något mer…

      Ett sånt agerande hade inte gett dig något försprång gentemot de övriga kvinnor som han (eventuellt) hade på gång. Då hade han antagligen bara tyckt att du var jobbig, och börjat fokusera mer på någon av de andra istället.

      Den sortens initiativ och tydlighet blir helt enkelt för mycket för de allra flesta män. Då drar de öronen åt sig och dryper iväg till någon som inte känns lika krävande. Män vill inte känna att de blir övertalade och ledda in i en relation av en ivrig kvinna. De vill gå själva. Frivilligt. I sin egen takt. Samtidigt som de fortsätter påstå att de gillar kvinnliga initiativ…

      Människor brukar trots allt inte falla för den som tjatar mest eller den som är snabbast att boka in sig. Har någon bara gjort sig synlig och visat sitt intresse (vilket jag tycker du beskriver att du gjorde), räcker det vanligtvis för att känslan och personkemin ska avgöra vem man sedan tar sig tid till att lära känna.

      Poppar det upp någon i ens känslosystem som är aningen mer intressant än andra, då brukar man ta sig tid till att hinna träffa den personen. Väldigt få avstår från att träffa en lovande människa, bara för att man redan har många andra kompisar eller potentiella dejter. Och prioriteringsviljan i sig säger alltså en hel del.

      Därför får man ofta höra från en kille att “det är så himla fullt just nu”, men sedan upptäcker man att han minsann ändå hade tid att träffa andra, mer intressanta tjejer. I det läget hjälper det föga om jag ser till att vara etta på bollen med mina initiativ, eller om de andra tjejerna kom in i bilden senare. Han kommer ändå prioritera den som han tycker är mest intressant.

    • Romantisk-tjej

      Det är sant att det blev skillnad eftersom vi båda sökte vänskap. Jag tror inte heller han skulle bli lika benägen att träffas om jag tjatade och sa att jag ville dejta. Jag ville själv lära känna honom först. Jag var inte ens säker på att jag ville något mer.

      I en dejtingsituation hade det helt klart varit knepigare. Då får oftast killen kalla fötter om tjejen ringer eller sms:ar, vill träffas och ställer krav. Särskilt om man skriver flera meddelanden på en gång eller ringer utan att vänta tills det är “hans tur.”

      Nja…när jag upptäckte att jag hade känslor för honom skrev jag faktiskt det i ett sms. Jag var väldigt ivrig att berätta och var helt förtvivlad när jag inte hade fått svar efter 5 min..
      Han svarade först efter flera timmar, det var riktigt jobbigt. Så det stämmer inte att jag var avvaktande. Däremot har jag skrivit att jag inte tjatade när vi väl var ihop och han hade fått ett jobb som han länge velat ha och som slukade all tid. Då avvaktade jag. Jag var trygg i att han var förälskad i mig, det var så tydligt ändå. Och jag är van vid min ensamtid.

      Men för att återgå till den dagen jag blev förälskad…Jag var tvungen att veta vad han kände, kunde inte vänta med att berätta. Så fungerar jag. Och ja, jag fick ett negativt besked.
      Han ville fortfarande bara vara kompis. Men – han skrämdes inte bort av mina starka känslor, för de var väldigt intensiva kan jag säga..Jag stod inte ut med att inte veta vad som skulle hända.

      Efter ytterligare ett tag blev det tydligt att han också blev förälskad. Och då var han faktiskt mycket mer på än jag var. Han ville träffas oftare och var helt förtvivlad när jag skulle resa bort o.s.v. Därför såg vi till att göra det “omöjliga” och göra en tvärvändning i min resplan. Och då blev vi ihop. Sedan åkte jag, vi pratade i telefon i timmar varje dag. Då var vi djupt förälskade, blev ihop och hade haft de bästa dagarna i vårt liv. När jag var tillbaka i stan igen efter ett par veckor ifrån varandra hade vi alltså skapat en relation. Då behövde jag aldrig vara rädd när “plikterna” kallade och vi inte kunde ses lika ofta. För jag hade ju ändå sett till att vår vänskap kunde etableras när tiden var den rätta. Och inte när det var för sent.

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Mja, jag tycker ändå att om en kille kommer på långt senare att “visst ja, hon var ju rätt kul!” men han har haft så fullt upp med att träffa kompisar eller dejta andra så att jag har hamnat i bakvattnet – då var han trots allt inte tillräckligt intresserad av mig. Alternativt inte tillräckligt tillgänglig.

      Jag har faktiskt aldrig varit med om att en man som haft den synen på mig, sedan har börjat högprioritera mig. I de fallen, har det som mest blivit korta sms på lördag kväll när han har tråkigt och undrar om jag vill “komma över”.

      Du verkar se det hela lite mer ödesmässigt. Ungefär som i Sliding Doors. Att slumpen styr vem man råkar träffa på, och att man måste ta tillfället i akt, för annars missar man det unika tillfället.

      Jag tror inte så mycket på ödet och slumpen, utan mer på sannolikhet och psykologi. Visst KAN det hända att om man inte håller sig framme i exakt rätt stund, då glider chansen ur händerna. Men oftast inte. Finns intresset, brukar det där med tillfällen ordna sig, av någon lustig anledning… Och rent psykologiskt är det lättare att avskräcka någon av mycket kontakt än av lite mindre.

      Det absolut vanligaste skälet till att man missar någon som man hade förhoppningar om – det är oftast att han inte var särskilt intresserad. Förutsatt att han känner till en, förstås. Och att hålla sig framme hos män som inte är tillräckligt intresserade från början är slöseri med tid. Det ägnade jag mig åt under två år helt förgäves.

      Men när jag bestämde mig för att dämpa mig, avvakta och kolla vem som var beredd att anstränga sig för min skull istället för tvärtom – då stod han där inom ett par månader! Då var det han som höll sig framme. Och jag tror inte att det var en slump. Jag tror att det var en ganska given följd av mitt agerande.

    • Elle_

      Jag håller med Virastina. (Som nästan alltid.) Men det finns ju viss chans att det hänger lite på personligheten också. Vissa människor kanske kommer undan med att vara lite påstridiga, för att deras sätt inte känns lika “påträngande” än andras liksom? Kanske är de mindre intensiva överlag, känns mindre hotande.
      Själv tar jag väldigt lite initiativ. Jag ger gensvar på allt intresse och gör mig tillgänglig förstås, men jag frågar bara en gång själv (dock bara om jag känner mig relativt säker på honom) och passar det inte då backar jag helt. Då är bollen hans. Fast det är mer självbevarelsedrift än taktik, egentligen. Jag litar inte på att de gillar mig på riktigt om de inte övertygar mig. 🙂 Har haft ett långt förhållande med en man som inte hade samma känslor för mig som jag för honom (har jag insett i efterhand), sjukt tärande. Aldrig mer. Jag är mycket hellre singel. 🙂

    • Romantisk-tjej

      Man kan inte dra alla över en kam. Skulle jag gjort det hade jag ju inte levt med min kärlek idag. Min pojkvän är ganska obekväm med nya människor och tar aldrig initiativ. Så hade jag inte gjort det hade jag levt utan honom. Han hade inte upptäckt mig helt enkelt. Och varit ensam än idag. Så jag anser att man får ta lite risker ibland. Alla killar är inte likadana. Min kille är faktiskt ganska olik många andra, har jag märkt.

      För mig är det viktigt att bli bekräftad senare. När vi båda är kära och går in i en relation. Då är det oerhört viktigt för mig att få bekräftelse på en killes kärlek.

      Eftersom jag är så noga med den biten har jag varit ensam långt upp i medelåldern. Jag blir svartsjuk och odräglig om jag inte får veta att jag är älskad. Så det vore ju verkligen dumt av mig att inte ta initiativ i just detta fallet, med min pojkvän. För han skulle verkligen älska mig senare. Med en annan kille hade det kanske sett annorlunda ut. Men i detta fallet hade jag inget att förlora. Alla fall ser ju inte likadana ut.

      Vem vill riskera att förlora sin soulmate bara för att man är för stolt? För att han inte visade intresse i början? Bättre att förödmjuka sig en aning eller whatever, än att gå och förlora sitt livs kärlek bara för att man prompt följer principer.

      Att ta initiativ och uppvakta en tjej är nog mer manligt och ses inte som något som tjejer bör göra. Omedvetet tycker de allra flesta att det är killens lott att uppvakta och till och med vara lite påstridig för att “vinna” tjejen. Ingen kille känner att han förlorar något på det. Tvärtom blir han nöjd när han äntligen lyckats få tjejen. En svårfångad tjej ses ofta som attraktiv för en kille.

      Men – en tjej känner sällan att hon vinner något på att anstränga sig. Hon vill helst bli uppvaktad först, gärna med presenter och komplimanger. Jag må vara väldigt okonventionell där. För jag gillar nämligen att uppvakta själv… Ofta har jag fått höra att jag beter mig annorlunda än andra tjejer. Jag beter mig ofta som killar i detta fall, jag föredrar det svårflörtade precis som dem. Många är fast i traditionella könsmönster utan att tänka på det.

      Och genom livet har jag haft många “friare” , men konstigt nog har det alltid varit killar jag funnit oattraktiva eller bara inte min typ. Det är mycket sällan jag känner något så som jag kände för min pojkvän. Så i det fallet fanns det inget att förlora. Tvärtom var det ju helt kontraproduktivt (i detta fallet) att sitta och vänta.

      Jag har tänkt att den typen av killar jag gillar sällan flörtar med tjejer. Det är ofta killar som sällan blir kära. Jag har aldrig tyckt om killar som tar för sig eller som bara tycker om tjejer per se. Och när jag ser tillbaka på alla killar jag varit intresserad av så inser jag att de varit väldigt svårflörtade allihop. De var uppslukade av sina intressen och såg inte mig. Men hade jag bara varit lite mer “på” hade det säkert blivit något. Jag har mest inte vågat, fast jag velat. Inte för att jag bryr mig idag. Men det är klart jag funderar på varför jag alltid varit så ensam.

    • ViraStina

      Det handlar absolut inte om någon stolthet eller om principer. I så fall skulle jag ha tillämpat det hela livet! 🙂 Inte kommit fram till det i 40-årsåldern, efter tusen misstag. Snarare har jag fått svälja min stolthet och inse att jag inte kan vara mitt vanliga driftiga, intensiva jag när det gäller dejting. Jag har fått hacka i mig att jag måste dämpa mitt tempo och släppa kontrollen.

      Det handlar som sagt var om psykologi och sannolikhet. Om att gång på gång utsätta sig för den väldigt höga risken att bli den där tjejen som han dejtar “tills vidare” eller “i brist på bättre”. Jämfört med den mycket låga sannolikheten att lyckas bli den där tjejen som han slutligen valde för att hon var envis.

      En man som glömmer att jag finns, som inte tar kontakt med mig, som prioriterar alla andra före mig, som håller mig på halster, som ger dubbla budskap, som inte anstränger sig, som inte svarar på mina sms, som inte vill boka in något bestämt med mig, osv – han kommer helt enkelt inte plötsligt en dag inse att jag är ett kap, bara för att jag var uthållig, tog initiativ och gav honom massor med chanser.

      Med allra största sannolikhet beror hans beteende på att han inte värderar mig högre än så. Och det ändras inte av ihärdighet från min sida, eller av att jag börjar driva på. Det enda det leder till, är att han tappar respekten för mig.

      Jag – och varenda en av mina väninnor – har slösat otroligt mycket tid och känslor på att tolka mäns avvisande beteenden i en mer positiv dager. Vi har så gärna velat tro att hans undanflykter är sanna att vi har accepterat att behöva tjata om dejter, att behöva vänta på att han ska “känna sig redo för en relation” och att behöva förnedra oss i största allmänhet.

      Och det har ändå aldrig funkat.

    • ViraStina

      Tillägg:
      Jag blir inte intresserad av män som inte är intresserade i gengäld. Jag väljer automatiskt bort killar som t ex är helt uppslukade av sina intressen. Det är ingen ny princip, utan så har jag känt hela livet. Då känner jag mig direkt avvisad och osynlig, och det skulle aldrig falla mig in att försöka få en sån kille att upptäcka mig. Jag har inte ens någon aning om hur jag skulle bära mig åt.

      Nej, de som jag har fastnat för förgäves, de har har varit öppna och utåtriktade och gett VISSA signaler av intresse. Ofta verbala. Gärna via sms. “Du är så himla speciell!” “Vi borde träffas!” “Det är så kul att snacka med dig!” “Jag hör av mig!”

      Men sedan har de inte velat gå vidare från det stadiet. De har nöjt sig med att ha nån att sms:a med, eller snacka med i telefon, eller i värsta fall träffa sporadiskt och ta hem en lördagkväll när inget roligare hände.

      Och efter många om och men har jag alltså lärt mig att
      1) deras muntliga bekräftelser absolut inte betyder att de planerar en relation med mig.
      2) inga ansträngningar från mig kan få dem att ändra sig. Varken initiativ eller sex eller något annat.
      3) ju mer initiativ jag tar för att få dem att ändra sig, desto sämre kommer jag må sedan.

    • Romantisk-tjej

      Fast nu verkar det som du menar att man ska vända ut och in på sig själv för att få en kille…det menar inte jag. Jag menar att killar är väldigt olika med at se och upptäcka vid första anblicken att en tjej är den rätta. Men funkar vi tillsammans prövar jag gärna att träffas en andra gång. ÄVEN om det bara är vänskapsvibbar. Där skiljer jag mig från de flesta.

      Många tar inte den tiden att lära känna någon. Om de inte är den typen av kille som ofta tänder på en tjej första gången han ser henne (vilket ofta betyder att han tänder på flera andra också) ja då ser han ju till att träffas omgående. Men en kille som sällan får känslor för andra är ju inte lika begiven. Det säger sig självt.

      Ofta vet jag att de skulle bli intresserade om de bara ville ses några gånger till. Inte om några månader utan helst efter en vecka. Det är viktigt att ha en regelbunden kontakt och bygga upp något. Annars är det tyvärr så att det rinner ut i sanden. Och då får man ju aldrig veta om den där personen var rätt.

      Och som jag skrev tidigare är jag sällan intresserad av impulsiva killar som slänger sig över första bästa attraktiva tjej. Jag är heller inte intresserad av killar som bara går efter utseendet. Men de killarna är mer benägna att träffas, däremot. Men då blir det inget varaktigt å andra sidan. Den killen som behöver mer för att bli intresserad är ofta mer reserverad. Han ringer sällan. Det är min erfarenhet.

      Men att bli kär är ju inget man bestämmer innan. Man sitter ju inte och tänker att hen ska jag bli kär i om en månad. Men efter flera träffar och samtal kan man upptäcka att den här personen man nu lärt känna var något i särklass. Men många är inte öppna för det i början.

      Alla är inte som jag som ser en person tydligt i inledningsskedet. En del behöver mer tid. Men då måste ju både den driften och tiden finnas där för att vilja ta sig dit. Och det kan ju vara så att den ena är mer angelägen med telefonsamtal och träffar. Och så länge ingen tar illa upp är det ju inte fel. Problemet uppstår ju om den andre försvinner, ghostar. Men då var det ju inget att bygga på ändå. En person som inte är rakryggad och ärlig går fetbort för mig.

    • Romantisk-tjej

      Tillägg:
      Och eftersom jag är benägen till svartsjuka passar det bättre för mig att vara tillsammans med en kille som inte charmas av tjejer hur som helst. Utan som blir förälskad väldigt sällan. Då är risken mindre att han skulle lämna mig för någon annan. Då vet jag att han valt mig med omsorg.

      Han har (och har haft) flera tjejkompisar, han har lätt att umgås med tjejer. Ändå har han inte velat ha sex (fast minst en försökte) och han blev aldrig förälskad i dem fast de hade en mycket nära kontakt. Han kan bara vara intim med en tjej han älskar. En sådan kille är ganska sällsynt. Och jag har inget emot att vi är lika på det sättet 🙂

    • ViraStina

      Ja, om du vill se ett seriöst intresse från hans sida inom en vecka eller så, då har vi egentligen ganska lika syn på detta. Det är inom ungefär den tiden som jag vill se att han tar mig på allvar. Annars kommer det i princip garanterat aldrig leda vidare.

      Problemet är att jag – och väldigt många andra kvinnor – är benägna att ta en killes ytliga intresse som skäl till att just vända ut och in på oss, och fortsätta ge honom bara EN chans till.

      “Han sms:ar ju ofta. Det måste betyda något!” (Ja, att han gillar att ha någon på lut)
      “Han föreslår att jag ska komma över ikväll. Det måste betyda något!” (Ja, att han vill ha ett booty call)
      “Han hör alltid av sig igen, när han har varit tyst i flera veckor. Det måste betyda något!” (Ja, att jag duger när det inte blev något med en annan tjej)

      Och så väntar vi, har tålamod, analyserar hans sms, accepterar att åka hem till honom över natten, för att vi tror att det ska leda till något osv. Vi nöjer oss med småsmulor. Med resultatet att vi investerar massor av känslor, och han inga alls. Och sedan kommer vi fram till att män är svekfulla svin. Trots att hans (obefintliga) intentioner faktiskt var väldigt tydliga, om vi bara hade velat se dem.

      Jag skulle tro att det absolut vanligaste kvinnliga misstaget i dejting, är att tolka lama och betydelselösa handlingar alldeles för positivt och välvilligt. Ett flitigt sms:ande är inte alls något bevis på att han är intresserad av något seriöst. Ett förslag med kort varsel om att vi ska tillbringa natten hos honom betyder inte alls att han vill ha en relation. Och det vet vi förstås egentligen. Men vi fortsätter ändå tänka att “varför skulle han fortsätta maila/sms:a, varför skulle han vilja ha sex med mig, om han inte är intresserad?” För så fungerar ju inte vi!

      Därför vinner vi i princip alltid på att låta honom visa ett äkta intresse först, en äkta vilja till ansträngning, innan vi börjar engagera oss känslomässigt. Helt enkelt för att ytterst få män avstår från att ta initiativ om de är allvarligt intresserade, och lika få är beredda att planera och anstränga sig om de inte är intresserade.

      Sen står ju inte detta i motsatsförhållande till hur lätt han blir charmad av tjejer. Det viktiga är att snabbt urskilja om det handlar ett ytligt i-brist-på-bättre-intresse från hans sida, eller om han känner att “hm, hon är något utöver det vanliga”.

      Hör jag till den första kategorin, spelar det ingen som helst roll vad jag gör. Jag kommer bli kvar i den kategorin ändå.
      Hör jag till den andra kategorin, kan jag tyvärr sabba det genom att vara för påstridig och intensiv. Det har jag gjort mer än en gång. Män är otroligt mycket känsligare för detta än vad de ens själva vet om.

    • tjej79

      Då kan man lika gärna lägga ner. Det är inte värt det längre (med risk för att låta som Hasse o George)
      Jag har tillhört bägge kategorierna.
      Sedan har jag också hamnat i kategorin passiv för att mannen inte tydligt kommunicerat vad han vill, efter att givetvis ha visat intresse. Men, då har jag backat med.
      För jag fattar inte varför det ska vara så svårt att vara ärlig eller våga visa känslor eller ens säga att man inte har det eller ingå i en relation. Varit singel i över 8år nu. Lär nog bli 8 år till haha

    • Romantisk-tjej

      Fast vi pratar om olika saker. Jag skulle aldrig stå ut med en kille som ger mig småsmulor. Och definitivt INTE en kille som vill att jag kommer över på natten. Om jag då ändå sover över hos honom så förväntar jag mig inte att det blir seriöst senare heller. Jag är noga med sådana signaler. Om han är ute efter sex ser jag det nästan omedelbart. Och hittills har jag aldrig blivit riktigt intresserad av en sådan kille.

      Det finns många som hört av sig ofta i mitt liv men det i sig är inget tecken på att de är de rätta personerna för mig att leva med. Det måste finnas ett intresse från min sida också. Och ofta gör det faktiskt inte det. Utan för det mesta är våra livsstilar för olika eller så finns det inget egentligt intresse att bygga på. Och därför är jag så ivrig när jag väl möter den där enda killen jag verkligen känner något för.

      Jag och min pojkvän sms:ar och chattar, vi vill alltid visa varandra saker t ex något på jobbet eller när vi är ute, på bussen, t-banan, i affären…vi fotar mycket. Det ser jag bara som roligt och inspirerande. Jag gillar att följa honom under dagen även när vi inte ses. Och då är chattar perfekt. Vi är lite som tonåringar på det sättet 🙂

      Men om en kille bara vill sms:a i början kan det handla om att mest vill ha uppmärksamhet. Så som de gjorde på dejtingsidorna när de bara mejlade utan att vilja ses. Det leder inte till IRL-kontakt.

      Man kan alltid ha ett allmänt perspektiv utifrån upplevelser man haft men sedan när man verkligen hittar den personen man vill leva med kanske det händer på de mest oväntade sätt. Den killen kanske inte alls beter sig som alla andra jag träffat. Inte alls i den ordning man vill eller är van vid. Och då menar jag att det är dumt att sumpa chansen bara för att han inte är kär exakt när jag är det.

      När jag känner rätt är jag också beredd på att kämpa för det. För jag har mycket sällan fel i mina känslor. Hade jag haft fel hade jag ju haft flera brustna förhållanden bakom mig vid det här laget. Jag ser redan de första gångerna om det är lönt att fortsätta. Det har hänt flera gånger att jag inte alls fungerat med en person. Men – jag avspisar inte personer bara för att de gör något oväntat eller annorlunda. Eller något utanför normen.
      Inte heller om hans intresse är ljummet. För det behöver det ju inte vara när han känner mig…

      Jag känner om det är dåligt och/eller när jag inte vill vara med längre. Oftast efter max tre träffar. Ungefär där vet jag också om jag känner några känslor eller ej. För mig är allt sådant enkelt. Det svåra är att hitta den där personen. Och min kille går inte fram till tjejer och pratar. Han tog inga initiativ på dejtingsidor. Han har berättat att han kollat runt på olika profiler men hann aldrig bestämma sig för att skriva till någon innan han fick mail från flera. Det som diskuterats här – att killar inte får mail – känner han inte alls igen…

      För mig är ärlighet och respekt och att han stannar kvar även vid motgångar viktigt. Allt för många drar för minsta lilla. Så om någon försvinner för att jag är intresserad är det ett tydligt tecken att han inte vill binda sig eller kan bli förälskad i just mig. Jag vill inte vara med någon som är så lättskrämd. I sådana fall är det ingen förlust. Då var han aldrig intresserad. För då skulle han ta det och kanske säga ungefär: “vad sägs om att vi tar det lugnare, jag behöver låta allt sjunka in”
      DÅ är han förmodligen intresserad. Men säger han hej då endast för att jag var för ivrig är han inget att ha. För mig. 🙂

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      “Och därför är jag så ivrig när jag väl möter den där enda killen jag verkligen känner något för.”

      Ja, sådana är de flesta av oss, gissar jag. Det är ganska typiskt kvinnligt. Vi vill verkligen visa hur intresserade vi är, vi vill ringa honom hela tiden, vi vill skicka små presenter och vi vill sms:a oss igenom halva natten. Sedan vill vi helst ringa honom på morgonen igen och ha ett djupt relationssamtal där vi berättar hur vi känner. Men det är sällan det bästa sättet att få en kille att börja gilla en..!

      Jag är också sådan. Och det är inte särskilt ofta jag blir intresserad av någon heller. Jag är långsam, och behöver mycket tid för att bli intresserad på allvar. Men jag behöver inte alls mycket tid för att vilja börja träffa någon och kolla vart det bär.

      Och här någonstans glappar det med männens tempo. De har en helt annan tidslinje än jag. Omvänd. De kan tänka sig att ha kravlöst sex första kvällen, innan de ens känner mig. Men de vill vara betydligt mer säkra innan de kan tänka sig att avsätta nästa lördag till en dejt.

      Därför är det ett bra knep för mig och alla andra driftiga, initiativrika kvinnor att vänta med såväl egna förslag och initiativ som med sex, tills karln ifråga har visat att han kan ta risken att faktiskt spendera tid med mig UTAN sex. Av eget initiativ, utan att jag behöver tjata på honom. Är han inte beredd till det, utan bara är kapabel till att skicka slöa kom-hit-sms, som om jag vore en utkörningspizza, är han vanligtvis inte mycket att hänga i julgranen.

      Helt logiskt. Och ändå kryllar det av kvinnor som nappar på hans kom-hit-sms, för de är så ivriga, och tror att de äntligen har hittat någon som de verkligen känner något för. De blir blinda för vad som är rimligt och vad som inte är det, eftersom det känns så äkta.

    • ViraStina

      Tjej79

      Om en kille tycker att tjejen är “passiv” går det vanligtvis att översätta till “ger inte tillräckligt med gensvar”.

      Han vill ha bekräftelse på att han är på rätt väg. Att hon gillar honom. Att hon uppskattar hans initiativ. Men det brukar sällan betyda att mannen tycker att hon driver på för lite, eller att hon borde styra upp det hela lite mer och ta mer kontroll.

      När min nuvarande kärlek började visa intresse för mig, tog jag det extremt lugnt. Jag tror inte jag tog ett enda initiativ de två första månaderna!

      Men ändå tyckte han att han hade världens framgång hos mig. För jag sa ju “ja” till hans förslag i princip hela tiden! Jag gav massor med positivt gensvar och berättade hur kul jag hade haft, hur bra jag trivdes med honom och att jag gärna skulle göra om det. Helt sanningsenligt, förstås.

      Det räcker oftast hur bra som helst för att en intresserad kille ska känna sig uppmuntrad och uppskattad och vilja fortsätta träffas. En kille som däremot inte är särskilt intresserad, han kommer inte göra ett dyft mer än nödvändigt. Han chansar på att skicka ett sms på lördag kväll istället.

    • ViraStina

      Tjej79:

      Eller också har du skrämt bort honom innan han hann bli riktigt intresserad. 🙂

      När jag summerar mitt dejtingliv (tiden innan jag träffade min blivande make, samt tiden efter skilsmässan) kan jag konstatera att ju mer jag ansträngde mig, desto sämre resultat fick jag.

      Även om männen visade intresse först, tenderade de att försvinna när jag blev för snabb och ivrig med mina initiativ. Bäst har det fungerat när jag inte har tagit några nämnvärda initiativ alls, utan bara hängt med i hans tempo.

      Detta är naturligtvis väldigt frustrerande för mig och alla andra ambitiösa kvinnor som är vana att jobba hårt för att nå våra mål. Men det är löjligt svårt som kvinna att jobba fram ett intresse hos en man genom målmedvetenhet. Ett intresse som sträcker sig bortom ONS, alltså.

      Män har en viss chans att lyckas väcka intresse genom att vara ihärdiga, lite beroende på hur de sköter det. Vi kvinnor har egentligen ingen chans alls med den metoden. Har han inget grundintresse för mig, så kommer det inte dyka upp bara för att jag tar en massa initiativ. Han kommer bara tycka att jag är tjatig, jobbig, patetisk eller desperat. Och eventuellt ha mig på lut för tillfälligt sex ändå.

    • Crazy8000

      Minoriteten av män är på det viset.
      Och det säger en hel del vilka du har försökt att få.

      Om det var du som skriv att du drogs till nördar har du visat för lite av ditt inre (ditt riktiga jag) eller inte haft vad som krävs, för att han ska se att du är en match. Nördar brukar vara extremt selektiva.

      Alldeles för många försöker få personer att gilla en som inte ens är attraherade av dem. Sluta upp att försöka få folk som inte är attraherade att bli. Det är som om den där äckliga snubben alla tjejer har tricksar med dig så du blir attraherad.
      Släpp taget move on. Det finns de som är, om ni inte stöter på den måste ni tänka om vilka ni försöker få ihop det med.

    • Romantisk-tjej

      Om en person är kär i mig är han det för att jag är jag. Då stör han sig inte på att jag är ivrig. Killar som dissar för en sådan sak är bara inte tillräckligt intresserade. Man tjänar aldrig på att visa upp en sida som inte är sann.

      Däremot är det inte populärt att vara tokig i någon man precis träffat. Den andra personen kommer då bara tänka “men du känner ju inte mig”.

      När jag är förälskad finns det inget som kan stoppa mig att höra av mig eller visa mina känslor när vi ses. Sådan är jag. Och den kille som verkligen gillar min person kommer även gilla den lite tokiga sidan 🙂

    • Tjej79

      Lustigt att du anser det är kvinnan som ska tänka om. Så, det är aldrig männen som ska tänka om? Tro mig jag har träffat en hel del olika personer just pga den anledningen att jag inte vill upprepa samma misstag. Men, det slutar inte lyckligt för det. Jupp, givetvis växer även jag som person för jag tar ju till mig mina erfarenheter. Man är alltid två om det, jag lyckas inte möta en person med ett djup. Jag är ingen person som pushar på heller, så jag har aldrig varit den där desperata tjejen som prompt måste ha ett förhållande här och nu. Men, jag vet ärligt talat inte vart man träffar en vettig person längre. På nätet är det iaf inte.

      Så, jag skiter i vilket nu 😂

    • ViraStina

      Crazy:

      Det är möjligt att du ser något annat framför dig än det jag försöker beskriva. Men de allra flesta män vill absolut INTE känna sig pushade in i en relation.

      Du kanske gillar det. Men inte majoriteten. Det är otroligt mycket vanligare att män med en rysning berättar om den där kvinnan som är så jobbig, klängig och efterhängsen, än att de förtjust berättar om tjejen som vet vad hon vill, tar initiativ och driver på med förslag.

      Det sistnämnda funkar enbart för ONS. Och det handlar inte alls om vilka män jag spanar in, utan det här gäller likaväl samtal som man hör i fikarummet på jobbet.

      Romantisk tjej:
      “Däremot är det inte populärt att vara tokig i någon man precis träffat. Den andra personen kommer då bara tänka “men du känner ju inte mig”.”

      Precis så. Och min poäng är att män oftast är mycket känsligare – eller kanske snarare långsammare – än kvinnor när det gäller långvariga relationer. De får lätt den där konstiga känslan långt efter att kvinnan utgår från att de har något seriöst.

      Tjej79:
      Jag anser inte alls att det är kvinnor som ska ändra på sig. Jag anser att om man har problem med dejting och relationer, är det smartare och effektivare att ändra på sig själv än på det motsatta könet. 😊

      Det gäller i allra högsta grad de män som skriver här och berättar att det är fel på alla kvinnor som inte beter sig som de tycker att de borde göra..!

    • tjej79

      Virastina det var inte riktat till dig utan crazy..men, granskades i flera timmar så, mitt inlägg hamnade inte där det skulle.

      Fast jag blir lite nyfiken på hur man ändrar på sig själv? Jag menar visar inte det sig senare? Att då har jag inte varit mig själv från början?

    • ViraStina

      Tjej79:
      Aha, ok. Ja, att man fastnar i granskningen omöjliggör en vettig diskussion ibland. Någons svar kommer två dagar senare, typ. Inslängt långt upp, så att man missar det.

      Apropå att ändra sig själv, så tänker jag att man inte ska (eller kan) ändra sig i grunden. Det funkar ju inte att byta värderingar efter dagsform, eller att gå från utåtriktad och pratsam till mystisk och intåtvänd. Det skulle bara bli tillgjort, naturligtvis.

      Men man kan ändra sina tillvägagångssätt, inom de ramar som fortfarande är ens egen personlighet. Jag behöver inte spela ett spel eller låtsas vara någon annan för att dämpa mig lite, eller låta killen ifråga styra tempot.

      Det är inte konstigare än att jag skärper mig i personalrummet eller bland kompisarna, så att jag inte håller låda hela tiden, utan faktiskt låter andra ta plats. Bara för att jag spontant gärna tar över, betyder inte det att jag är falsk och tillgjord om jag försöker tänka på att hålla en lägre profil i olika sammanhang.

      För även om jag är en person som syns och hörs, har jag faktiskt inget behov av att få allt strålkastarljus på mig. Det smärtar mig inte det minsta när andra tar den rollen, och många gånger trivs jag faktiskt bättre i skymundan. Och att jag är driftig och framåt, hindrar inte att jag även gillar när killar tar initiativet och visar vad de vill.

      Därför är det inte falskt eller fejkat av mig att backa. Det går bara mindre automatiskt än vad det gör att ta plats, planera, styra upp och organisera.

      Har man busenkelt att dejta, och märker att man når imponerande framgångar hos det motsatta könet utan ansträngning, kan man naturligtvis fortsätta köra sitt succékoncept.

      Men om man inte har det, utan ständigt kör fast, hamnar i samma situationer, upprepar samma misstag, och dessutom börjar bli benägen att skylla det på alla andra… då kan man vinna på att fundera över sin egen roll och hur man uppfattas, och se hur man kan göra för att lyckas bättre. Ungefär så tänker jag.

  14. Romantisk-tjej

    Jag var singel upp till jag var 45 år. Och det beror varken på att jag varit för påflugen ELLER att jag är oattraktiv. Men däremot trodde jag att jag på något mystiskt sätt skulle få kontakt med en kille bara genom att visa mig intresserad. Utan att ta initiativ. Jag förblev singel.

    Och den här gången var killen för värdefull för att slösas bort bara för att jag prompt ska vänta på att bli uppvaktad först. Här hade jag en chans som lätt kunnat gå om intet på grund av praktiska omständigheter. Men istället chansade och handlade jag under tiden som fanns. Istället för att vara den där panelhönan.

    Jag gillar att uppvakta en kille, jag har inga betänkligheter kring vad som är lämpligt eller inte för att jag är tjej. Jag gör det jag känner är rätt, jag har stark intuition.
    Jag sitter säkert i min kvinnlighet. Så jag behöver inte spela på den 😉

  15. Mini

    Intressant att läsa er diskussion Romantisk tjej och Virastina.

    Jag känner att jag befinner mig i ett läge i livet då längtan efter tvåsamhet är påtaglig.Jag vet att jag verkligen inte vill komma i kontakt med fler killar som bara söker ons,bekräftelse,dejt för kvällen eller inte klarar av att hantera känslor.

    Jag behöver söka mig till andra plattformar än de som erbjuds idag för jag vill inte sluta tro på att det även finns killar som känner som jag.

    • Romantisk-tjej

      Absolut. Att någon är impulsiv har inget med kön att göra. Många killar tänker att de vill ha en tjej här och nu och om dejten de bestämt träff med är fin och trevlig så tänker de att de vill fortsätta träffa henne. Det är i alla fall vad jag har fått höra av killkompisar.

      Men folk är olika. Många är blyga och skulle aldrig ringa en tjej även om de känner att hon var attraktiv. (eller kanske just därför…) Då är det lätt hänt att det går en tid och då blir det ännu svårare att ta kontakt.
      I det fallet är det bra att vara som jag. Jag brukar aldrig vänta med att höra av mig om jag gillar en kille.

      Jag vill helst veta ganska direkt om killen vill träffa mig igen. Jag tycker inte om att grubbla i veckor, det är tärande för mig. Det har jag gjort alldeles för ofta när jag var yngre. Utan något som helst resultat. Däremot har jag fått höra senare “jag trodde inte du var intresserad av mig, du ringde aldrig”.

      Jag har fått höra i alla år att man inte ska visa intresse och aldrig ringa en kille först. Problemet var att det är helt emot hur jag VILL agera. För jag vill inte dölja mitt intresse. Jag vill heller inte sumpa en chans med en fin kille jag tycker om. För det händer mycket sällan att jag känner för någon. Att vänta vid telefonen är det värsta jag vet.

      Och min pojkvän var just en sådan kille som inte drog bara för att jag var ivrig och ringde ofta. Han har inget emot kommunikation och blev inte rädd för att jag ofta sms:ade och ringde och ville träffas…Tvärtom, det ledde ju till att han lärde känna mig snabbt och när han hade gjort det började han kontakta mig varje dag. Det gick upp för honom att han aldrig ville vara utan mig.

      Numera är det han som ringer 9 ggr av 10. Det är svårt att se hur han var tidigare. Han ringde mycket sällan till andra och sms:ade bara kort när något var akut. Men med mig är det en helt annan sak. Vi skickar otaliga sms till varandra över dagen när vi inte ses, och han ringer varje dag.

    • ViraStina

      Jag har verkligen aldrig märkt att de försiktiga killarna skulle uppskatta framfusiga tjejer som tar initiativ. De om några brukar vilja ta saker och ting i sin egen takt!

      Jag har flera manliga vänner som definitivt kan beskrivas som blyga, och de blir nästan kallsvettiga när det dundrar fram en tjej som är väldigt framåt. De hinner absolut inte bli intresserade av henne innan hon ger upp och försvinner. I efterhand känner de att det gick för fort, de hann inte reflektera, och därför backade de.

      Och dessa killar föredrar när en tjej visar intresse, men ligger lågt med initiativen och tar sig tid att vänta in honom.

    • Romantisk-tjej

      Först och främst är alla olika. Det finns många blyga killar som gillar framfusiga tjejer, ja till och med dominanta tjejer.

      Det finns många yngre moderna killar som är jämställda och aldrig ens har tänkt på att det är de som ska uppvakta en tjej. De ser det som attraktivt om en tjej sköter den saken. Åtminstone i början. Jag har hört många killar säga att de inte vill verka “smöriga” eller efterhängsna.

      Det finns killar med sämre självkänsla som inte tror de kan få en attraktiv tjej och därför inte ringer fast de önskade att de vågade. De blir bara glada och kan pusta ut om hon tar det steget.

      Det finns många killar som inte är lika vana som tjejer att prata i telefon och därför känner sig obekväma med att ringa. Vad är okej att fråga och säga, tänk om det bara blir tyst, tänk om jag bara svamlar om något ointressant, tänk om hon hör att jag är nervös eller om jag låter mesig.

      Träffas man IRL regelbundet i en intressegrupp/arbete är det ofta enkelt. Då kan man ta små steg eftersom man ändå ses typ varje vecka och har tid att lära känna varandra på plats. Ingen behöver ringa, sms:a eller maila. Träffarna är redan bestämda. Oftast leder det till att man vill ses även utanför det sammanhanget – om båda fattar tycke för varandra. Man noterar snart om det uppstår kemi. Det måste vara det enklaste sättet att träffa en partner. Man behöver inte skynda på något eller “visa att man finns” tillräckligt mycket för att inte glömmas. Man kan inte glömma någon man ser regelbundet 🙂

      På dejtingsajter blir det genast svårare. Där är man först och främst en i mängden. De flesta får mail och förfrågningar även från andra. Man kan inte be personen att pausa sidan bara för att man mailar denne. Alltså har man ständigt konkurrens. En ny tjej kanske skriver ett mail efter ett par veckor – och det kan räcka att en detalj i det brevet fick killen att bli intresserad – och han skriver minst lika ofta till henne som till mig. Och hon i sin tur vill genast träffas. Och tycke uppstår. INNAN han hunnit träffa mig. (eftersom jag ville vänta på att HAN skulle fråga mig om dejt). Då ångrade jag såklart att det inte var jag som frågade tidigare, före den nya tjejen kom in i bilden.

      Detta har hänt mig mer än en gång. Eftersom flera killar tidigare ghostade när jag frågade om vi kan ses, tänkte jag att nästa kille skulle agera likadant. Men så var det troligtvis inte… Han tänkte nog att jag var nöjd med att ha det på brevvän-nivå. Och så dök det upp en tjej som tog initiativ… Och eftersom han gillade henne när de sågs ville han fortsätta dejta henne. Det tog bara några dagar innan de kom fram till att båda skulle pausa. Och då skrev han det till mig.

      Nu är jag ju knappast ledsen, jag är ju inte ensam längre. Men då ångrade jag att frågan om dejt förhalades av mig. Dejtingsidor kan vara som ett lotteri.

      Kontentan är att alla är olika. Ofta tror man att något är en regel för att många på raken agerat eller tycker likadant. Eller att man hört kompisarna haft liknande upplevelser. Så det bästa är att fortsätta göra det man känner är rätt tills man hittar en som pallar att man är den man är. För inget slår ju känslan av att få vara sig själv fullt ut och ändå bli accepterad, eller till och med bli extra omtyckt för man har det där speciella.

    • tjej79

      Men, hur ska man veta allt det där Romantisk-tjej? jag är iaf ingen tankeläsare..hur kan jag veta om killen har en dålig självkänsla? Hur kan jag veta att det är därför han inte hör av sig? För den normala reaktionen är att tro att det handlar om ointresse 🙂

    • Romantisk-tjej

      Tjej79:
      Man kan aldrig vara säker på någonting om man inte känner personen ännu. Vad du kan göra är att testa att själv höra av dig. (om du inte redan gjort det).

      Ibland krävs fingertoppskänsla för hur man går vidare när responsen uteblir. Jag själv brukar lita på min intuition. Jag har ofta en känsla om han gillar mig. Och då kan jag också anta att han inte svarar på grund av orsaker som inte har med mig att göra. Osäkerhet kan vara en sådan sak. Känner jag däremot att han ogillar mig brukar jag avstå från att ta kontakt.

      Jag själv kan glömma av höra av mig vid arbetstoppar eller om jag är bortrest. Så jag antar att andra kan ha liknande hinder. Det betyder inte alltid att man är ointresserad. Däremot kan det betyda att man inte riktigt lärt känna personen och då är kanske inte drivet att höra av sig det första man kommer att tänka på när man har väldigt mycket annat. Vissa blir dessutom mer stressade än andra av att ha mycket på gång.

      Om han inte träffat mig ännu är det knepigt. Då kan han lätt fått upp fel bild om vem jag är baserat på något jag skrivit om eller liknande. Därför har jag svårt med dejtingsidor, eftersom jag tror många baserar antaganden på ålder, bilder och hur man uttrycker sig. Och de kan ju visa sig helt fel när man väl träffas. Då får man alltid en helt annan bild. Ofta får man ingen chans att visa vem man är eftersom de är få som vill ses. Det jag har gjort är att avsluta kontakten helt om killen inte vill ses inom ett par veckor.

      Om jag redan träffat killen och han inte hör av sig kan det bero på flera saker. För min egen skull brukar jag ta reda på vad. Jag behöver gå vidare och det lättaste är förstås om jag frågar. Om svaret är att han har träffat en annan eller tyckte att vi var för olika kan jag gå vidare. Då vet jag att han inte kommer vilja ha kontakt med mig. Och då sätter jag punkt där. Men om svaren är trevande kan det hända att jag hänger kvar. Det beror på situation, hur det utvecklas och om jag fått en känsla att vi skulle fungera bra ihop.

      Jag har varit med om killar som plötsligt vill ses efter flera veckor och ta ett glas på kvällen hemma hos honom, då brukar jag dra öronen åt mig. För mig är det viktigt att han vill träffas för att lära känna mig. Nykter och på allmän plats är en förutsättning.

      Får jag däremot inget svar på sms/telefonsamtal/mail brukar jag höra av mig igen efter en vecka ungefär. Och får jag inte svar då heller brukar jag radera numret i telefonen.

    • Crazy8000

      Det kan även vara att han har problem med att bibehålla fokus via media oavsett hur intresset ligger lika väl som att han känner det blir distanserande för att det kommuniceras via media.
      Båda dessa är verklighets personer som behöver fulla spektrat med mänsklig kommunikation för att bygga koppling, inte bara text eller röst. Dessa brukar inte se något seriöst i att socialisera/kommunicera via media.

      (Varför det måstes vara en annan tjej som säger samma sak som flera män har påpekat är ironiskt för att de som har fastnat i förutfattade meningar ska börja förstå hur motpolen brukar vara. Det är väldigt liten skillnad hur vi egentligen funkar mentalt och känslomässigt. det mesta är hur vi ska vara enligt kön men inte hur vi egentligen är. Tänk själva nästa gång hur ni hade reagerat om någon hade gjort samma med er, brukar stämma väldigt bra.)

    • Tjej79

      Haha det är ju knappt ngr män som vill dejta från en dejtingsida och de som vill träffas föreslår “Netflix-kväll” 😂 Så, ärligt hur ska man då kunna få till en kontakt när inte mannen vill släppa mediakommuniationen. Svar nej, det är ingen minoritet av männen som är såhär. Det är en majoritet. Det är minoriteten jag undrar vart de håller hus? Tror knappast på en dejtingsida.

      Ja, jag har ingen “fingertoppskänsla”. Jag behöver höra i ord och handling om en kille är intresserad. Annars vet jag inte. För en person kan vara hur trevlig som helst och t om ställa frågor till en. Det betyder inte automatiskt att han blivit intresserad av en. Eller att ens jag blivit det. Det kallas för lära känna varandra om man har tur att ens komma dit.

    • Romantisk-tjej

      Delvis är det kulturellt att inte skräda orden. Så tyvärr är många fåordiga även om de är intresserade. Jag tror du kan förutsätta att killen är intresserad om han vill träffa dig. Du får börja där. Skippa dock netflix-kvällen. Åtminstone tills du lärt känna honom.

      Dejtingsidor är svårt för de flesta. Testa att se dig om efter killar på andra sätt. Det är det bästa rådet jag kan ge dig. Det finns inga klockrena sätt, men de hederliga verkar ge bäst utdelning. Nämligen via vänners vänner och dina intressen.

    • tjej79

      Fast jag har redan betat igenom den lilla skaran, har få vänner, just pga jag tillhör inte de med en massa vänner. Jag har hellre få och nära än många och ytliga vänskaper.
      Nä, Netflixkvällar tackar jag nej till..men, jag tappar också intresset när det föreslås på så tidigt stadie…då vet jag han enbart är ute efter en sak med. Den typen av män ger jag faktiskt ingen chans alls. Jag tror inte heller det är män som vill knyta an eller ha en relation pga rädsla etc.

      Jag har inte så originella intressen där jag vet män skulle hålla till. Jag jobbar också inom ett kvinnodominerat yrke så, där finns inga män och de få vi har är redan upptagna + det hade känts konstigt att inleda ngt med en kollega 🙂
      Men, jo jag får väl fundera på att anmäla mig till någon kurs som även tilltalar män.
      Tack ändå för råden Romantisk-tjej

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Man ska inte gå i fällan att tro att det handlar om jämställdhet! De flesta män jag känner väl, är väldigt jämställda i praktiken. Men de gillar ändå inte när det går för fort. De kan likt förbaskat inte bli intresserad av en tjej som driver på och gör att de känner sig jagade.

      Det är samma princip som att jag inte har det minsta problem med att vissa vill ha sex direkt. Det är deras ensak, och jag lägger ingen som helst moralisk eller feministisk värdering i detta. Det är inte “bra” eller “dåligt” eller “jämställt” eller “ojämställt”. Det bara är.

      Men ändå blir jag direkt avskräckt om en kille börjar tjata om sex för tidigt. Innan jag har hunnit till det stadiet. Och därför har jag förståelse för att många män blir avskräckta på samma sätt när de får relationsvibbar från en tjej alldeles för tidigt.

      Det handlar alltså väldigt sällan om principer från männens sida, att kvinnor inte SKA ta initiativ. Det hör nog till undantagen. Men jag hävdar alltså att män väldigt lätt upplever kvinnors initiativ som just en känsla av att hon försöker driva fram en relation på tok för snabbt.

      Och då hjälps det inte om de i första stadiet blir lättade och smickrade av att tjejen hör av sig först, och börjar driva på. De kommer ändå med stor sannolikhet ganska snart känna att hon helt enkelt är lite för mycket. Utan att ens riktigt kunna sätta fingret på det.

      En stor andel av alla de gånger när män först har varit intresserade, men sedan backat och börjat mumla om att han inte är riktigt redo för en relation…. då är detta anledningen. Då har det gått för fort för honom.

      Kanske kommer hon med “Vad känner du för mig?”-pratet innan han ens har hunnit fundera i de banorna. Och detta tenderar att få män att tappa intresset lika fort som kvinnor gör när killar börjar driva på med sex för snabbt. Det är ett ganska samstämmigt vittnesmål från mina manliga vänner.

      Och jag håller fullständigt med om att det är enklast att träffa någon IRL, i ett naturligt sammanhang där man lär känna varandra utan press. Det är otroligt svårt att efterlikna denna process i nätdejting. Det blir krystat och pressat, och jag misstänker att män är känsligare för detta än kvinnor.

      Sedan tror jag även att män är bättre på att hålla flera bollar i luften samtidigt på en dejtingsida. De brukar inte glömma alla andra för att det dyker upp en ny tjej som verkar spännande. De är mer måna om att inte bränna några broar. Jag dejtade inte så många under mina två år, men två av killarna var helt öppna med att de dejtade andra samtidigt. Det handlade inte alls om vem som var först, dock, utan om vem de fann intressantast.

      De skulle aldrig ha gått med på att välja bort en mer intressant tjej för att de redan bokat in någon annan. Vi duktiga flickor är ofta mer plikttrogna. Vi tänker mer att “Typiskt, nu har jag ju lovat honom, så….” Medan männen bara säger att det har kommit annat emellan – och så dejtar de den mer intressanta kvinnan istället. Vilket jag för all del kan tycka är ärligare.

      Jo, visst ska man hitta någon som pallar vem man är. Men dels är inte min intensitet och min effektivitet allt hos mig. Det är bara delar av mig. Jag har en massa andra sidor också, som jag kan framhäva istället. Man kan i ganska stor grad välja hur man vill agera. Man är ju inte helt låst till vissa beteenden, bara för att man har vissa karaktärsdrag.

      Och dels är det inte alls nödvändigt för mig att min livskamrat besitter egenskapen “tål högt tempo i dejting”. Jag kan leva fantastiskt bra hela livet med en kille som är långsam i känslor och dejting. Det kan till och med vara en sådan man jag behöver, och mår bra av, snarare än en som är lika intensiv och driftig som jag själv.

      Men om jag sorterar bort honom direkt, för att hans dejtingmetod och tidslinje inte helt synkar med min – då riskerar jag ju verkligen att missa honom på grund av en bagatell. Jag är hellre beredd att ge honom tid, och kolla hur ärlig han verkar i uppsåtet att lära känna mig under tiden.

    • ViraStina

      Tjej79:
      Jag föreslår också att du säger blankt nej till Netflix-kvällar.

      Men för att ge killar en chans, kan du svara något halvt skämtsamt om att “Nope, ingen film förrän tidigast tredje träffen! Jag vill hellre lära känna dig utan konkurrens av en bildskärm!” eller något i den stilen.

      Då har du i alla fall öppnat för att du gärna träffar honom, men inte på vilka slappa villkor som helst. Och han får en chans att säga “Okej, vad sägs om en promenad/utflykt/bowling/fika/utställning?”

      Det finns ju en möjlighet att män är så rädda att få ett nej på ett seriöst förslag, att de hellre kläcker ur sig det totalt meningslösa filmförslaget. (Och sedan kan de säga till sig själva att tjejer har så höga krav…)

      Men genom att vara tydlig med att du gärna vill lära känna honom, eliminerar du hans skräck att bli avvisad.

    • tjej79

      Fast det har jag också gjort Virastina och det slutade bara med att han konstaterade som jag gjorde från början att vi söker olika…men, han gav inte upp idéen på att få mig i säng, det var hans mål. Jag sa hej då efter att jag märkte det spelade ingen roll vilka samtalsämnen vi än hade. Jag gav det ca en månad. Han var ändå rolig att prata med och jag inbillade mig i ett vagt ögonblick om jag visar mer vem jag är och visar intresse för honom som person…så kanske..men, nä det är idiotiskt att tänka så. Jag slösade bara bort tid och det är väl mitt dilemma med. Ibland har jag en tendens att försöka mer än vad jag bör göra. Jag gjorde det ännu mer när jag var yngre.
      Kunde ge “nördar” 1-3år för att sedan få ett samtal flera år senare att de ångrade de var så blyga då för det ledde ju aldrig till en relation. Enbart en platonisk vänskap. Det bestod i att pusha, vänta och backa, pusha och backa. Sedan bara backade man haha rätt komiskt när man tänker efter.

    • ViraStina

      Tjej79:

      Ja hjälp, en månad är alldeles för länge! Det kan jag krasst konstatera, efter att själv ha provat den metoden åtskilliga gånger.

      Jag tänker mer i banorna av en chans. En enda, alltså. Ge en TYDLIG hint om att du vill träffas på riktigt. Föreslå inget datum eller aktivitet, utan förmedla bara att du gärna skulle ses på riktigt, för att umgås. Inte ligga. Nappar han på det och föreslår något, eller bollar tillbaka till dig och säger “Gärna, när skulle det passa dig?”, då är han definitivt värd att träffa. Så gör en man som faktiskt är seriös i sitt sökande.

      Men om han förhalar det hela, och drar den där valsen om att det är så mycket nu, eller svävar ut i ett vagt “vi får se…” – då ska du inte slösa en enda minut till på honom.

      Jo, en minut, som du ägnar åt att skriva ett sista meddelande till honom: “Okej, då ska jag inte störa dig mer, eftersom jag är söker någon som vill ses i verkligheten. Lycka till!”

      Mer behövs inte. Om någon har uttalat att han inte vill ha en en riktig relation, som din dejt gjorde, ska du utgå från att det stämmer. Då kan du svara något liknande direkt. “Jaha, okej, själv söker jag ett långvarigt förhållande. Men lycka till i ditt sökande!”

      Ge det absolut inte en månad. Det är helt bortslösat. Han kommer nämligen inte ändra sig på den punkten. Och så länge du fortsätter konversera med honom och håller igång kontakten, kommer han tro att han nog har en liten chans ändå. Klipp direkt. Det sista man behöver är en karl som klänger sig fast bara för att tjata om sex.

    • tjej79

      Virastina,
      Vi har den här personen med!
      Jag; Vad sägs om att träffas?
      Han: Ja, klart det hade varit skoj
      Sedan gör vi upp en plan (inget avancerat här alltså)
      Samma dag ställer han in och sedan förblir han tyst.

      Den har jag också varit med om flertal ggr…också ett märkligt fenomen. Varför ens säga ja från början då..ja, där har jag faktiskt bara garvat….

      Just den 1-månadsmannen sa jag det med att jag söker efter ngt långvarigt och önskade honom lycka till. Men, han fortsatte chatta på om vardagliga ting och då tänkte jag…ja kanske? För det var inte den klassiska “sex-mannen” som bara drygar sig när man svarar. Nä, för egentligen vet jag detta…men, ibland vill jag inte heller döma ut varenda person att så är minsann alla som säger si eller så och beter sig såhär.

      Men, ja det kanske funkar att låta mannen ta den första tiden intiativ och så är jag där och säger -ooh vad kul hahaha. Sorry är trött nu.

    • Crazy8000

      De som är seriösa på riktigt brukar ta tjejer som gör detta som online drönare (oseriösa) lika väl som ointreserade, passiva.
      Har fått höra det ifrån en del män nu såm för 10 år sen.

    • ViraStina

      Tjej79:
      En-månads-mannen som återkommer när man sagt hejdå, är precis den där sorten som vill hålla dörren öppen.

      Han tänker sig absolut inget seriöst, men hoppas ändå att det ändå kanske kan bli ett ONS i alla fall. Mitt förslag är att du slutar svara. Säg en sista gång att det har varit trevligt att prata med honom, men nu tänker du fokusera på dem som söker något seriöst, hej då, ha det bra.

      Och sedan svarar du honom helt enkelt inte mer. Blocka honom. Han behöver inte alls vara någon dålig kille, men han är inte det du söker och därmed blir han en energitjuv om ni fortsätter hålla kontakten. Han utnyttjar dig (halvt omedvetet) som standby, som egoboost, som tidsfördriv… ja, som något enbart för sitt höga nöjes skull. Acceptera inte det.

      Och ge honom inget passivt godkännande genom att fortsätta maila medan du väntar på att han ska börja respektera ditt nej. Blocka, och fortsätt leta någon som passar bättre.

      Sistaminutenavbokaren är otroligt vanlig. Och det är därför det är bra att försöka få till en dejt ganska tidigt, innan man har börjat engagera sig för mycket i honom via den skriftliga kontakten. Det är en utmärkt sållningsmetod, som gör att man slipper de här slashasarna redan efter någon veckas kontakt.

      Man vill ju inte slösa månader på dem innan man upptäcker hur illa det är ställt.

    • ViraStina

      Crazy:
      Eller också är de där männen som du har lyssnat på ganska lata och oengagerade, och föredrar att slippa lyfta ett finger själva. Alternativt är de PUA-wannabees som tror att de är jätteeftertraktade om kvinnor kommer med förslag.
      Eller möjligtvis superblyga.

      I vilket fall är de inget för mig, så om min metod skrämmer bort dem är det utmärkt. Jag hittade ju faktiskt en seriös man, som från första början har ansträngt sig för att få vara med mig, och för att få skapa en riktig relation med mig. Precis det som jag tittade efter, när jag började se på vad männen faktiskt GJORDE istället för vad de sa.

      Något rätt måste jag alltså ha gjort. 😉

    • Romantisk-tjej

      Virastina:
      Håller inte med om att killen tar den som är mest intressant. Ofta tar han den som är tillgänglig. OBS! Detta gäller INNAN han träffat tjejen. Alltså om man skriver till en kille på internet. Då kan det faktiskt komma en tjej emellan som vill träffas och då väljer han att träffa henne. OM just den killen hade tid och lust at träffa en trevlig tjej. Och så kanske han faller för henne. Eller blir kompis med henne. (gäller i mitt fall eftersom vi skrev på “kompissajt” ) Och har inte behov av sidorna längre. Därmed är jag bortglömd. Han kommer inte se att jag är intressant. Jag är bara ett nick på en sida.

      Hade han däremot träffat mig först hade han kanske valt mig. Detta scenario var jag med om åtskilliga gånger på dejtsidor. Jag frågade aldrig om träff, och han tog den andra tjejen som frågade precis då han hade tid att träffa henne. Så ibland lönar det sig att vara framme och smida! Jag skulle inte träffat min själsfrände och enda pojkvän om jag inte gjorde just så. Han hade aldrig upptäckt mig om jag inte hade agerat och viftat och flaggat för “här finns jag” flera gånger.

      Eftersom han inte var ute efter en tjej såg han alla som neutrala. Men om en tjej ville träffa honom typ den veckan hade han sagt ja. De hade antagligen varit på olika aktiviteter och han hade inte loggat in på sidan längre. Så viktig var inte sidan för honom. Han hade lätt glömt den om något annat kom emellan. Han hade ingen pliktkänsla att logga in där varje dag. Han var inte det minsta desperat. Bara provade liksom….

      Mycket mer än man tror handlar om TAJMING!

      Senare skulle hans vänner komma hem från semestern och han skulle börja på ett nytt jobb. Jag skulle vara helt utom hans åsyn forever. Han skulle inte veta att jag existerade om jag inte gjorde det jag gjorde.

      Alltså hade han stängt dörren om en annan tjej hade frågat. För då hade han ju hittat en vän som ville ringa och träffas. Behovet skulle vara mättat just då. Jag var dessutom där väldigt kort tid. Jag hade redan tänkt lämna forumet samma vecka han fanns där. Men så tänkte jag: “Jag testar att kontakta den här killen. Hoppas jag får ringa och prata lite, behöver någon att prata med nu. Skönt att han bara vill ha vänner, jag är så trött på allt vad dejting heter. Nu frågar jag direkt om jag får ringa. Jag har ingen lust att hänga på nätet och brevväxla längre. Är hellre ensam, mitt tålamod är slut”. Ungefär så.

      Han skulle aldrig veta vem jag var om jag inte var så ivrig med att fråga om jag fick ringa. På det sättet fick jag ett försprång. Jag hann med en riktig kontakt innan han tröttnade. Jag låg i för att jag var desperat efter en vän att prata med. Det var mitt lyckokast. Även om han var tveksam till mig i början fick han en helt annan bild när han träffat mig ett par gånger. Trots att jag var i en kris och betedde mig underligt såg han mitt rätta jag. Efter första träffen – som varade några timmar – ville träffa han mig redan nästa dag. Trots att han sällan blir intresserad av andra. Han betedde sig som en nära vän efter några träffar. Han fick stort förtroende för mig trots att han är så reserverade med andra. Jag var mer närgången än honom, fast på ett försiktigt sätt. När vi blev tillsammans var det han som var den mest drivande och närgångna…

      Han råkar vara en person som inte är det minsta drivande innan han blir intresserad av en person. Det är oftast vännerna som ringer honom, inte tvärtom. Han har inte lätt att hitta vänner, kanske av samma anledning. Därför passade det så toppenbra att jag var den drivande i början! Vi är båda sådana personer som inte släpper in andra i våra liv eller våra hem. Jag är däremot gränslös när jag befinner mig i en kris. Då behöver jag folk omkring mig. Och hittar jag ingen just då som orkar med mig kan jag bli mer desperat och kontakta folk jag inte känner.

    • Crazy8000

      Precis!
      Man ska smida när det är varmt, möjligheten som är nu behöver inte finnas senare.

      Visar man inte vad man vill med en som har trygg anknytning hamnar man i vän-zonen per automatik oavsett vilket kön man än är 🙂

      Gör man sig svår utstrålar man sig som att ha otrygg anknytning dessa brukar köra spel.
      Onödig investering ;P

    • Crazy8000

      Först till kvarnen får först mala om man initiera malandet annars vet inte kvarnen om du ska mala, då får nästa automatiskt tillträde till kvarnen för att mala!

      Mycket enklare är det inte 😉

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      “Hade han däremot träffat mig först hade han kanske valt mig.”

      Just därför är det viktigt att snabbt sålla bort dem som faktiskt aldrig kommer vilja träffa dig. Man ska aldrig, aldrig lägga tid på någon som inte vill ses. Och detta märker man väldigt snabbt om man utvärderar deras intresse att ses på riktigt.

      Men samtidigt kommer han aldrig välja någon bara för att han träffade henne först. Det faller ju på sin egen orimlighet. I så fall väljer han henne för att det känns rätt med henne.

      En och annan man stänger förstås av kvinnopejlen så fort de börjar prata med en tjej, men de flesta gör inte det. De bestämmer sig inte så snabbt vem de vill ha något långvarigt med. De håller oftare än oss kvinnor flera dörrar öppna.

      Inte aktivt och medvetet, som en strategi, utan bara för att det är så de fungerar. Kunde männen välja helt fritt, skulle de flesta gärna ha kontakt med flera kvinnor samtidigt, för att känna vem som de trivs bäst med. Och då skulle de slutligen välja henne, oavsett vem som dök upp först. Enligt min erfarenhet är det mycket vanligare att kvinnor riktar in sig på en i taget. Vi fastnar lättare för en man, och glömmer de andra.

      “Alltså hade han stängt dörren om en annan tjej hade frågat. För då hade han ju hittat en vän som ville ringa och träffas. Behovet skulle vara mättat just då.”

      Ja, men han var inte inställd på att dejta heller. Han sökte vänskap. Och då blir det inte riktigt samma sak. Jag utgår från hur aktivt dejtande män fungerar. En standarddejtande man upplever oftast inte behovet som mättat bara för att han pratar med en enda tjej. I det läget spelar det ingen större roll vem som kommer först.

      Jag själv blev nedprioriterad efter flera månaders kontakt när det dök upp en mer intressant kvinna. Och det får man helt krasst räkna med.

    • ViraStina

      Crazy:
      Om du har läst mina tidigare inlägg, vet du att jag har skrivit flera gånger att man naturligtvis måste göra sig synlig, och visa sitt intresse.

      Men detta intresse behöver absolut inte demonstreras genom förslag och initiativ. Det räcker så bra med att skicka ett enda mail, säga hej till någon eller småprata lite efter kvällskursen. Att börja hitta på träffar och aktiviteter och inbjudningar blir däremot på tok för mycket.

      För att fortsätta på först-till-kvarn-analogin, kan vi konstatera att där råder antagligen ett kösystem. Förhoppningsvis väljer inte mjölnaren ut sina kunder efter tycke och smak, utan där gäller det vackert att vänta på sin tur. Och alla får mala förr eller senare, vare sig mjölnaren är attraherad av dem eller ej.

      Men jag utgår från att varken du eller någon annan dejtar kreti och pleti bara för att de tar en kölapp och bokar in sig..? I så fall tillämpar du ett märkligt dejtingförfarande! 🙂

      Nej, naturligtvis dejtar även du efter eget behag. Du dejtar den du gillar. Ingen annan. Dejtar du flera samtidigt, kommer du prioritera den du har störst förhoppningar på. De andra kommer du ha lite mer på lut.

      Och du kommer hellre avboka den som har plats 3 i din rangordning, än att säga nej till den som har plats 1, om du tvingas välja. Även om tjejen på plats 3 hade bokat först. Försök inte inbilla mig annat.

  16. tjej79

    Men, sedan funderar jag också på att ja, en man kanske säger ja till promenad etc..men, han gör det kanske också för att det ska leda till sex och sedan är det hej och goodbye.

    Jag vill inte heller mannen ska “gå med på något” utan för att han vill det själv med. Så, hur vet man detta?? Jättesvårt tycker jag.

    Och finns det män som vill ha en relation där han får vänta med sexet? Ärligt? Många anser ju de lär känna en kvinna på det sättet med.

    Sedan funderar jag verkligen om en man är fullkomligt ärlig inför en kvinna att nä, men jag ville som du, var inte alls ute efter sex 😉 kommer han nånsin vara ärlig med det? När de sedan sitter i relationen?
    På så sätt anser jag män som söker enbart sex är mer ärliga än dem man inte vet vad de anser från början eller ens senare i en relation.

    Så, om jag vill skippa det mellanspelet så går det inte för då anses jag som icke flickvänsmaterial. Om jag drar ut på det anses jag pryd, inte intresserad etc
    Om jag förklarar anses jag som en utmaning
    Om jag backar anses jag intressant även om jag verkligen backar och avslutar
    Om jag visar intresse blir mannen skrämd

    Dagens i-lands problem haha

    • ViraStina

      Man hör ibland uttrycket att män söker sex och finner kärlek, medan kvinnor söker kärlek och finner sex.

      Med detta skulle menas att män i första hand spanar in kvinnor för att de vill ha sex. Men sedan kommer de på att de faktiskt har blivit kära på riktigt. Kvinnor däremot söker i första hand en man att bygga trygg relation med. Och när de har hittat honom, kommer de på att de vill ha sex.

      Svartvitt resonemang förstås, men lite så kan man ändå generalisera. Jag tycker därför inte alls att man behöver hitta en man som absolut inte tänkte på sex inledningsvis. Det är inget man behöver begära av honom. Låt honom tänka vad han vill. 🙂

      Det viktiga är ju dels hur han beter sig, och dels vad han börjar känna efter ett tag.

      Precis som det kvittar att många av oss kvinnor redan på första dejten kan börja fundera lite löst över hur väl han skulle passa in i vår släkt, eller om vi vill göra samma sak på semestrarna, eller om vi kan tänka oss att åldras med honom.

      Detta skulle få de flesta män att freaka ut fullständigt, om de hörde våra tankar. Tänk bara på Hasse här på bloggen, som beskrev en kvinna som i det närmaste manisk, för att hon råkade prata om en bröllopskyrka på andra dejten!

      Hasse skulle bara veta hur många kvinnor som tänker precis samma sak. Det handlar bara om hur diskret man är med de tankar som flyger genom huvudet.

      Det är visserligen inget fel på henne för att hon redan på första dejten automatiskt tänker “Hm, undrar om han är min blivande man?”. Inte heller på honom för att han automatiskt tänker “Hm, undrar hur hon är i sängen?”

      Men vi gör nog rätt klokt i att hålla de där funderingarna för oss själva en tid, en liten bit in i bekantskapen. Annars riskerar vi bara att skrämma bort varandra helt i onödan.

      Mitt bästa tips för att veta att en man gör något av helt fri vilja, är att vänta tills han själv föreslår det. T ex att ni ska ses på riktigt. Eller ta ner era dejtingprofiler. Eller byta Facebook-status. Föreslår han inget inom rimlig tid, trots att du har hintat om att du gärna vill det, beror det antagligen på att han faktiskt inte har någon större lust. Och då får man ta ställning till det.

      Sedan är det få män som är beredda att anstränga sig en längre period för att få sex. De brukar sålla ut sig själva väldigt effektivt. De flesta vill inte ens lämna datorn. De hoppas få napp genom skriftlig kontakt, och sedan sms:a det där Netflix-förslaget en kväll.

      De som är beredda att ses på riktigt, utanför hemmet, mer än en gång utan sex, de ligger betydligt högre upp på intresseindikatorn när det gäller riktiga förhållanden.

    • tjej79

      Fast jag delar inte med mig av såna tankar. Jag pratar generellt vad jag önskar få ut av en relation i livet med någon och den frågan ställer jag också till mannen. Den typen av diskussion måste man ju kunna ha från start? Det handlar ju inte om själva oss, för det kan man ju inte veta.
      Hur ska man annars veta om han inte letar efter någon utan bara efter ngt tillfälligt? Eller det är här jag gör misstaget…jag har liksom redan testat..heey, låt oss hänga o se vad som händer..den mentaliteten…som verkar gå hem hos de flesta män…men, det blir bara vänskap av det och inget annat.
      Jag önskar mig enbart en relation. Tänker varken gifta mig eller skaffa familj. Men, det är ändå för mkt begärt tydligen haha.

      Jag är också en person som tar tid på mig så, det gör inget att mannen gör det med. Men, till en viss gräns med, det ska inte bli på bekostnad av en själv eller till att man håller på i evigheter. Då slösar bägge med varandras tid. Bättre att gå ur det och våga vara den som säger det.

    • Romantisk-tjej

      Haha jag har aldrig heller aldrig funderat på att gifta mig och bilda familj…Så på det sättet kan jag aldrig skrämt bort en kille. Däremot var det många som dissade mig på just dejtingsidor för att jag inte ville bilda familj.

      Men även jag har varit ung och jag har verkligen inte drömt om bröllop och liknande då heller. För mig var det en själsfrände och en spirande kärlek oss emellan som alltid varit min dröm. Svensson-liv däremot kunde jag gärna vara utan…

    • tjej79

      Ja, samma här och samtidigt förstod jag inte varför ens skriva? Det stod klart och tydligt i min profiltext och under faktadelen 😉 fick rätt många aggressiva svar med pga jag inte ville skaffa barn haha eller det vanliga, att jag var frigid. Eller att jag minsann skulle ångra mig. Jaja, det har också bidragit till orsaken att det var svårt att finna ngn på dejtingsidan.

    • Romantisk-tjej

      Känner igen det där…väldigt konstiga kommentarer kring varför man inte ville ha barn. Vad är problemet när sisådär 90% skaffar familj. Jorden går ju inte under för att en minoritet avstår, snarare tvärtom 🙂

    • ViraStina

      Det beror på att man inte får sticka ut.

      Killar vill absolut inte ha en tjej som knystar om äktenskap och barn för tidigt. Men om hon å andra sidan fastslår att hon inte alls vill gifta sig och skaffa barn – då reagerar många negativt på det också.

      Här tänker jag dock att man måste vara tydlig redan från början, för att inte invagga någon i tron att man kanske kommer att ändra sig om man bara träffar den rätte, typ.

      Man får nog acceptera att man sorteras bort av många, om man väljer en annan väg än majoriteten.

    • ViraStina

      Och det finns för övrigt en hel del män som föredrar en kvinna som inte vill ha barn. Den skaran brukar tycka det är svårt att träffa rätt i dejtingen, eftersom “alla” kvinnor vill ha barn.

      De har också ganska svårt att veta när de ska släppa bomben och nämna att “förresten, det där med ungar… det tar vi och skiter i!” (för att travestera drängen Alfred i Lönneberga)

      Det är visserligen en minoritet som aktivt och medvetet väljer bort barn, men nog borde båda könen inom den minoriteten kunna hitta varandra på något sätt…?

    • Crazy8000

      Du har de som inte bryr sig om det blir några eller inte. Det brukar många gånger bara tålkas negativt.
      Have been there don that även de få gånger jag har förklarat varför.
      (Kvinnor brukar vara rätt självdestruktiva)

    • tjej79

      Jag fick tips om en Facebook sida där alla personer samlas som aktivt väljer bort familjelivet. Men, nu har ju inte jag Facebook. Inget jag vill ha heller. Fast jag får kanske tänka om med i detta framöver.
      Dock tänker jag att jag snart passerat åldern för att skaffa barn och då borde det inte vara lika aktuellt för män att tro det kan bli happy family life längre fram oavsett vad jag sagt från början.

      De är inte många härinne, faktiskt gjorde jag en sökning i hela Sverige när jag hade konto. En del av dem föredrog att förbli “brev-vänner” och givetvis sökte en del efter sex. Andra så, fanns det ingen attraktion. Extremt många inaktuella profiler där med.
      Men, faktadelen stämmer ju inte heller för många män som beskrev de ville ha familjeliv, kunde ändra sig när de chattade med mig. Det var också en märklig företeelse. Tycker det är en rätt stor fråga att om man helt plötsligt ångrar sig då vet man nog inte vad man vill här i livet. Det är liksom ingen fråga om vad gillar du för musik? Ja, denna vecka är det detta här och nu när jag pratar med dig blev det ngt annat. Det känns inte lika stort och lika viktigt som när det gäller barnfrågan…klart man kan fundera över detta…men, någonstans vet man nog med sig om man vill detta eller ej i framtiden.

      Hade en som blev extremt arg. Men, jag hade hela tiden hans väldigt seriösa profiltext där han tydligt beskrev att han ville ha barn, en lång text om Svenssonlivet…och det lustiga är att jag blev ifrågasatt haha medan jag menade på varför har du en profiltext som inte stämmer då?? Sedan var det också han som tog kontakt med mig. Där undrar jag om en del har alla hemma, känns ju inte riktigt friskt…det var inga vackra ord kan jag tillägga och jag var inte otrevlig heller utan konstaterade bara att jag söker inte det livet helt enkelt, ha en fortsatt bra kväll..typ den nivån…och då gjorde inte han det heller haha så, nä vad folk skriver och säger kan inte jag lita på, det lärde jag mig också på nätet.

    • Tjej79

      Crazy, det kanske tolkas negativt pga om man “inte bryr sig attityd” då kanske det speglar sig på annat med.

      Då är det bättre att säga jag har inte tagit ställning till den frågan ännu. Så, kan det vara när man är yngre. Är man runt min ålder bör man veta vad man vill ha ut av livet. För min del handlar det också om att jag vill inte satsa på någon som ångrar sig i framtiden. T ex mitt ena ex idag är gift och har barn 😆 Fast det hette “jag bryr mig inte”, fast han uttryckte det inte riktigt så då.

    • Crazy8000

      Tjej79

      En liten sak för dig att fundera på ett tag för egen vinning.
      Låter lite som det hålls kvar på ett negativt sätt med det ex’t. Väldigt vanligt när den andre lyckats före en själv med det målet man själv strävar efter. Ett mentalt spöke som självsaboterar att nå målet.
      Fråga dig själv.
      Varför behöver jag se detta på det viset?
      Vad händer om jag tänker på det viset?
      Vad händer inte om jag tänker på det viset?
      Vad händer om jag inte tänker på det viset?
      Vad händer inte om jag inte tänker på det viset?

      Tänk dig själv motpolen ser det på samma vis som dig och går till vägar på samma vis som dig.
      Då blir det total krock, även med de som är rätt i dina ögon.Mest troligen har detta hänt många gånger för dig.
      Ibland får man själv granska hur uppfattas man, gagnar det mig, behöver jag utvecklas till något bättre som person.
      Pro aktiv skapar fler chanser än pro passive.

      Vänta in är inget fel men den andre kommer komma till samma punkt om den vet innan du väntar in, många blir satta i vän-zonen när de försöker vänta in på en ovetande där man inte ger några signaler hur intresset är. Man får visa vissa små gester och göra vissa handlingar som är lätta att man värderar personen lite mer lika väl som betyder mycket för en. Nu pratar jag inte om rena par gäster och handlingar. Dessa triggar och bygger i det undermedvetna tills det blir så pass mycket det kommer upp till det medvetna. Har man med personer med otrygg anknytning får man köra spel för att gå runt de olika minorna som triggar det otrygga. Med en trygg person kan man vara rakt på även verbalt när man börjar känna men man ska inte pusha efter det, men känna lite fint på pulsen var hen ligger.

    • Romantisk-tjej

      Om man inte är ute efter en man som är som majoriteten vill man ju inte att majoriteten svarar heller. 🙂
      Men jag upplevde inte att det fanns många som valde bort familjeliv men som samtidigt var seriösa och längtade efter varaktig kärlek. Alltså killar som är lite som jag själv. Däremot fanns alldeles för många players som inte ville ha barn.

      Jag tror att många killar ändrar sig för att tjejen vill annorlunda. De gör vad hon vill. Min pojkvän har aldrig någonsin velat gifta sig men gjorde det när hans f.d fru efter många år friade till honom. (ja tjejer kan tydligen också fria..)
      Sedan har han ångrat det och skilde sig. Enda skälet till att han ändå kunde gå med på det var att de hade barn tillsammans. Men han skulle aldrig gifta sig som en kärlekshandling. Han tänker ibland kusligt likt mig. Jag har heller aldrig sett äktenskap som något som har med kärlek och romantik och göra. Äkta kärlek står över äktenskapet, enligt oss. 🙂

      När det gäller barn har jag träffat (och känner) killar som mer eller mindre blivit övertalade till att skaffa barn. Även om de kanske skulle vilja det själva senare har de ändå gått med innan de känt för det. Mest för att tjejen har velat. I min pojkväns fall var det något liknande också…

    • ViraStina

      Ja, killar kan gå med på något som tjejen vill, för husfridens skull, typ.

      Det är en av anledningarna till att jag vill invänta mannens egna initiativ i olika frågor. Då vet jag att han verkligen VILL det.

      Om han föreslår att vi ska träffas, vara tillsammans, bli officiella, flytta ihop… Då har han med stor sannolikhet en äkta motivation till det. Och jag vill ju ha en man som har ett tydligt driv, en egen vilja, i dessa frågor.

    • Romantisk-tjej

      Fast det är ju just det min kille har…drivet att vara med mig var ju nästan större än mitt att vara med honom. MEN det fanns inte där precis i början, nej. För han kände inte mig. Jag är heller inte driven på folk jag inte känner förutom i väldigt speciella fall. Jag brukar ofta backa efter ett tag, eftersom jag är tveksam till de flesta killar jag träffat. Därav noll relationer innan medelåldern.

      Att man inte är 100 procent synkade från dag 1 är inget man kan begära. Man kan inte begära att någon ska bli huvudstupa intresserad efter ett telefonsamtal eller två. Inte ens efter en träff, alla gånger. Huvudsaken är att man känner sig synkade känslomässigt inom en snar framtid, och hos oss tog det väl ptja…knappt 4 veckor. Och som jag skrev tidigare ville han ju träffa mig trots att jag inte ens mådde särskilt bra…För han såg något han gillade. Han trivdes i mitt sällskap. Han lät mig träffa honom och barnen redan på andra träffen. Han litade på mig. Och det var otroligt fint.

      Jag var van vid 25 års ensamhet, typ. Han var van vid att bo ihop med en tjej sedan 15 år. Ganska olika bakgrund, alltså. Så ibland blev jag nästan skrämd av att han hörde av sig för jämnan, saknade mig när jag inte var där o.s.v. Det var ju långt ifrån mitt sätt att leva, jag som varit den eviga singeln, ovan vid besvarad kärlek och ännu mer ovan vid kroppskontakt.

      Jag vill inte ha en kille som kysser mina fötter och behandlar mig som något på piedestal. Jag vill ha en jämlike. Och det är väldigt få killar som behandlat mig som en sådan, genom åren. Jag var väldigt trött på alla dessa lismande män.. Som lovar guld och gröna skogar men är rädda för kärlek. Eller som bara väntar tills de kan få mig i säng. Eller som kladdar och äcklar sig, som äter kadaver och annat äckligt och därför luktar konstigt, (ja alltför många har dålig hygien, dålig matkultur och/eller dålig kroppslukt – ofta hör det ihop) Eller som bara säger hur fin jag är hela tiden, på ett nästan maniskt och icke-äkta sätt. Som aldrig riktigt kan bestämma sig. Eller som skryter om hur förträffliga de är. Eller som inte gör något alls…

      Hos honom däremot gömdes inget undan för att han ska ses i bättre dager. Inget fjäsk, inget smicker. För första gången verkligen älskar en man mig, och när han säger det är det ingen tvekan i rösten och ingen tvekan när han är nära…Han säger ofta att han är säker på att han skulle förbli ensam om han inte träffat mig. Andra tjejer skulle bara sluta som kompisar. För han attraheras av få. Han är egentligen en ganska kritisk person.

      Är det någon som kan bli tveksam så är det jag. Jag är svartsjuk och tror ingen kan älska mig. Jag blir jobbig om jag inte få det bekräftat hela tiden. Men här blev jag övertygad på ett sätt som själv gjorde mig förvånad. För det kändes ända in i märgen att det bara var vi. Jag kunde bara “släppa” honom och jag visste att han skulle komma tillbaka. Jag behövde inte undra om det var äkta, jag behövde inte bli tjatig. Han tog död på min svartsjuka, den enda som har lyckats, btw 🙂

      Och nu har vi varit ihop i över två år och jag tycker fortfarande inte det är ett måste att vi ska flytta ihop eller att vi måste manifestera vår kärlek i något kontrakt eller liknande. Jag tycker vi har det så bra som vi har det 🙂

    • tjej79

      Ja, det åter härligt Romantisk-tjej. På något plan ger du mig ändå hopp att det inte är för sent. För en av mina rädslor handlar också om att jag varit singel så, pass länge att finns det verkligen någon som kan acceptera det eller döms jag ut direkt? För jag har provat att vara ärlig om det med och då har jag blivit dissad utan att ens få ge en förklaring haha. Så, numera svarar jag bara “ett tag” på hur länge har du varit singel! Ingen fråga jag gillar att få haha. Var du ärlig om det redan från start? Eller berättade du det lite längre in i relationen? Hur tog han det? Förmodligen bra för ni är ju ett par 😉 ni verkar ju ha den typen av kommunikationen som jag med letar efter i en relation med någon. Som vågar vara öppen om allt och lite till etc.

    • Romantisk-tjej

      Jag är jätteglad att du kan inspireras! 🙂

      Ibland blir man förvånad. Alla killar frågade varför jag varit singel så länge. Så jag slutade skriva kring det om ingen frågade. Men samtidigt har jag svårt att ljuga när någon frågar: “När var du tillsammans med någon senast”. Då svarade jag “Jag har dejtat till och från men inte hittat rätt” Men många nöjer ju sig inte med det svaret. Och då är det lika bra att vara ärlig från början och säga att jag alltid varit ensam. För det blir ju fel att låtsas vara erfaren om man inte är det. Och ja, jag skrämde bort massor av killar.

      Men – min pojkvän tyckte inte alls det var konstigt. Han själv skulle lika gärna kunnat hamna där. Han har bara haft två tjejer vid 40 år. En väldigt kort historia och en väldigt långvarig. Och dessutom lade han till att han uppskattade att jag var nogräknad med killar och inte har legat runt. Han ville inte vara med en tjej som haft många partners. Han sa att han inte gillar den typen av tjejer. Det må vara fördomsfullt – men han var åtminstone ärlig 🙂

      Ja, jag tycker också om öppenhet från start. Jag har svårt med slutna människor, och personer som skräms bort av känslor. Därför känns det tryggt att jag kan vara lite neurotisk och sällskapssjuk från början, utan att det skrämmer sk*ten ur en kille 🙂

      Och jag är övertygad om att en kille stannar kvar även om man har issues eller sticker ut från mängden – om han just gillar dig. Därför tror jag man kan bara vara sig själv redan från början.
      Jag fick vänta väldigt länge innan en kille som jag passade mig dök upp.

      Vi dejtade inte utan träffades för att vi sökte andra att umgås med. Och därför blev det inte lika laddat som vid dejting. Då skräms ju killar bort av minsta sak. Man blir inte lika granskad och jämförd med andra som när man dejtar. Då förväntas det att man ska bli intresserad. Blir man inte det träffas man oftast inte igen. Det är det vanliga förfarandet vid dejting.

      Men söker man vänner är det främst att man vill vädra tankar eller göra aktiviteter ihop. Och då träffas man gärna flera gånger om det uppstår någon sorts samstämmighet. Om attraktion uppstår kan det förstås bli knepigt om det bara är åt ett håll. Men har man tur blir även den andra intresserad efter ett tag.

      Jag har har en killkompis där det var tvärtom – han blev attraherad av mig men jag kände inget alls för honom, det var omöjligt att få känslor för honom. Det var lite jobbigt i början för han uppvaktade mig alltid på något sätt. Han försökte med mig länge. Men med lite tålamod från båda håll förblev vi goda vänner. Och vi har haft så otroligt kul ihop som kompisar. Han hittade en annan tjej till slut 🙂

      Kram och ha en trevlig helg!

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Jag märker att jag uttrycker mig otydligt. Vilket är en av anledningarna till att jag inte lyckades på dejtingsidor…!

      Vi är nämligen ganska överens om flera saker. När jag säger att jag kräver att en kille ska visa aktivt intresse, menar jag absolut inte att han ska vara superromantisk, kladdig eller puttenuttig precis i början. Tvärtom. Det är ju exakt det som gör att någon känns “för mycket”. Desperat.

      Det handlar helt och hållet om var i dejtingen man befinner sig. Varje fas har sina bevis för äkta intresse. När man precis får kontakt och börjar maila, handlar det om hur mån han är om att svara, hur fort han skriver tillbaka och sådana saker.

      Nästa steg handlar om hur villig han är att ses. Om han förhalar eller hittar på ursäkter, eller om han snarare beter sig som att han inte vill missa tillfället.

      Lyckas man få till en första dejt som känns bra, gäller det att han är villig att ses igen inom rimlig tid. Att han är beredd att anstränga sig en gnutta för att få till ytterligare en träff, och inte börjar räkna upp hur mycket han har att göra just nu.

      Det är den sortens intresse jag tittar på i början (eller rättare sagt SKULLE titta på, om jag vore singel igen). Intresset av att vilja lära känna mig, och motivation att prioritera IRL-träffar istället för evighetsmailande.

      Jag efterfrågar inga andra komplimanger i början än “Det var kul att prata med dig, ska vi höras imorgon också?” Som sedan blir “Det här var roligt, har du lust att ses nästa helg också?” Och så det viktigaste tecknet: att mannen lever upp till detta, och faktiskt återkommer nästa kväll, nästa helg eller vad det nu handlade om. Att han genomför det han säger.

      Någon gång långt därefter kommer det romantiska och gulliga! 🙂

      Det är den sortens äkta intresse jag kräver, om jag ska ägna energi åt en karl. För saknas det i någon fas, är sannolikheten väldigt liten att det kommer att uppstå ur ingenting längre fram.

      Jag begrep inte detta när jag var aktiv på dejtingsidor. Då trodde jag att män menade allvar när de påstod att de ville träffas, men inte just nu, utan sedan, i en obestämd framtid. Jag fattade inte att ett äkta intresse manifesteras i handling. Inte i ord. Det är nog inte ens säkert att männen själva inser detta när jag tänker på det.

  17. Tjej79

    Nä, faktiskt inte Crazy. Jag ville bara få fram en poäng att jag väljer enbart män som tänker exakt likadant som jag i detta avseende. Hade jag varit yngre hade jag haft mer tid 😄. Så, vill helst inte slösa mer tid. Japp, medveten om att urvalet minskar. Jupp medveten om att jag kan förbli singel. Det är inte så att jag går under. Det hade bara varit trevligt att möta någon.

  18. Mini

    Nja det där med att killar blivit tvingade till både barn och äktenskap är väl den vanligaste valsen när de tex träffar en älskarinna?.Handlar nog snarare om att de inte insåg vilket otroligt stort ansvar barn och familj innebar.Är ju inte direkt ovanligt killar drar sig ur när saker blir för jobbigt ,tex är det ju otroligt mycket lättare att lämna största ansvaret hos mamman och bli sk helgpappa.
    Minimal insats och dessutom får de åtnjuta full status som en pappa som verkligen vill dela på ansvaret fullt ut.Finns såklart undantag men i grund och botten handlar det nog om att man är en person som inte kan ta ansvar för sina handlingar och hellre skyller på andra.
    Och i förlängningen så sitter de på hemmet och undrar varför barnen aldrig hör av sig.

  19. Mini

    Virastina : jag håller med dig till fullo här. Det är handlingar inte ord som gäller.

    Jag gick helt och hållet på vad som kändes bra för mig dvs vara aktiv ,skriva fråga och dessutom ställde jag in saker för egen del till förmån för träffar som aldrig blev av.Kort sagt jag gjorde det som kändes självklart och naturligt för min del i början av en kontakt.Nu gör jag tvärtom.

    Jag har anammat killars passivitet.Ett hej besvaras med ett hej,tar det tre dar för honom att svara så tar det tre dagar för mig att svara tillbaka.Vill han ses så ställer jag inte in något utan talar om vilja dagar jag är tillgänglig.Jag har tom trixat med arbetsscheman och ställt in viktiga åtaganden till förmån för killar som inte ens dök upp på avtalad dejt och dessutom bara ghostade sen.

    Det gör jag inte om igen.

    Jag önskar att jag anammat detta tidigare för plötsligt har jag flyt med dejtingen.plötsligt har killar börjat kommunicera med hela meningar.Plötsligt behöver de inte flera dygn på sig för att svara på sms,plötsligt vill de ses på tider som passar mig och framförallt så vill de ses igen.

    Genom att vara mer passiv har jag fått killar att vara mer aktiva i ord och framförallt i handling.För i slutändan är det handlingarna som räknas.Uppstår det känslor med någon så hoppas jag att vi kan mötas både i ord och handling utan att skrämma iväg varandra.

    • Romantisk-tjej

      Virastina:

      Jag förstår vad du menar. Och det är klart att killen bör visa intresse genom att vilja träffas. Det är nog det enklaste sättet att se om en kille är intresserad. Speciellt om han vill ses dagtid. Att han är nyfiken och vill se mig, lyssna, prata och lära känna mig. Både på telefon och IRL-träffar.

      Mini:

      Då har du haft tur, för att vara passiv har inte hjälpt mig. De kunde plötsligt undra vad jag tog vägen. Och om jag svarade “här är jag” försvann de åter igen efter en veckas mailande. Det handlar mest om personer som vill ha avstånd och samtidigt vill de gärna ha en där i bakgrunden för lite småprat eller som “reserv”, vad vet jag… De verkade rädda för att välja fel och eller behöva lämna sidan. För många är det spännande att hänga där, de får kickar av alla nya tjejer som kommer och går. Men de orkar inte engagera sig i någon speciell.

      Börjar det brännas lite, nämligen att det är på tapeten att man ska träffas, började det bli glesare mellan mailen. Från varje dag till var tredje dag. Eller så ghostade de redan när man antydde att det skulle vara kul att ses.

      När jag slutade att prata om att ses IRL och bara höll mig till småprat svarade de oftare/hängde kvar längre. Men det var meningslöst att vänta in dem. För det felet gjorde jag ofta. Det händer ingenting. De bokade inte in träffar självmant. Bara slöseri med tid. På två veckor hinner man skriva en hel del, och då tyckte jag det är hög tid att boka in en dejt.

    • Elle_

      Precis så har jag gjort hela tiden… eftersom jag egentligen inte är så väldigt övertygad om att jag vill ha någon. man vid min sida. Och eftersom mitt utgångsläge är att de förmodligen inte kommer bli kära i mig ändå. (Har bra självförtroende och kan charma de flesta om jag lägger manken till… men kärleksplanet är speciellt ändå.) Det är säkert därför jag inte känner igen mig i berättelserna här om män som inte vill ses eller drar sig ur! Jag har liksom sorterat bort dem redan i inledningsstadiet. De som inte har något driv i dialogen hjälper jag inte framåt ö h t och vips har hela samtalet runnit ut i sanden. Kvar blir bara de envetna som tar för sig och som vågar. Och det är ju precis dom jag ville åt, så det är bra. Nu vill jag inte åt någon alls. Nu har jag slutat leta sedan länge. Tror inte jag är en sådan som ska vara ihop. 🙂 Med en kvinna, då, möjligen. Men jag blir tyvärr inte kär i kvinnor alls.

    • ViraStina

      Elle:
      Jo, det är som du och Mini skriver. Genom att själv invänta killarnas initiativ, sorterar man bort dem som hoppas få en bekväm fejkrelation med en tjej. Det vill säga, någon som de kan sms:a med när de har tråkigt, och kanske t o m övertala att komma över en lördagkväll, så att de själva slipper göra ett dyft mer än nödvändigt.

      Mer åtaganden än så vill de inte ha, och om man inte driver den här låtsasrelationen åt dem, blir det ingenting alls. Då blir det snabbt tyst. Och på så vis sorterar de ut sig själva, om man slutar anstränga sig själv.

      De killar som faktiskt vill träffa någon på riktigt, de hakar fast i de tjejer som svarar. De ser till att hålla igång konversationen, och de kommer själva på idén att de vill ses. Man behöver inte tjata på dem.

      Och i jämställdhetens namn kan jag upplysa de killar som läser här att det funkar i princip likadant åt andra hållet. En tjej som inte hakar på mannens initiativ, hon är inte intresserad. Vi kvinnor brukar nämligen inte låta oss stoppas, om en kille vi gillar tar kontakt och föreslår något. Vi kommer svara snabbt på hans mail och vi kommer fixa så att vi kan träffa honom, även om vi är kroniskt upptagna.

    • Romantisk-tjej

      Det är så svårt at se det i början. Många mailade ofta och mycket. Men eftersom flera försvann när jag frågade om dejt började jag vänta in killen. Alltså är allt på deras initiativ. Och var går gränsen? En vecka två veckor? 10 mail fram och tillbaka? Och varför ska alltid mannen ta initiativ? Den frågan får jag aldrig svar på…

      Jag är väldigt blyg – MEN, hittar jag en kille som är intressant skriver jag. Jag är inte blyg i skrift. Att bara flirta eller lajka är inte min grej. Jag tycker det känns fånigt att vara en som liksom smyger runt och signalerar “ser du mig”. Jag tycker det normala är att skriva när jag kollar upp olika profiler och hittar en som intresserade mig.

      Och om en kille tycker det är jobbigt lär vi inte passa särskilt bra senare heller. För den typen har jag stött på många gånger. Och min livserfarenhet säger mig att en kille som verkligen är intresserad aldrig ens funderar om tjejen är FÖR intresserad. Han blir smickrad av hennes intresse. Medans personer som är osäkra, inte kan knyta an eller egentligen bara vill flirta och leka – ALLTID får kalla fötter om någon är “på”. Och de killarna är livsfarliga för mig. För är det något jag inte klarar så är det personer som inte kan knyta an till mig. Jag ser relationer som en stor investering och klarar inte folk som bara skrapar på ytan och sedan drar när de tröttnar.

    • ViraStina

      Vi kvinnor är ofta alldeles för duktiga på att vänta och hoppas och ge män extra chanser totalt förgäves. Vi ringer och messar, och när vi inte får svar, hittar vi på ursäkter åt honom. Han kanske hör av sig imorgon? Han kanske ringer till helgen? Han har ju gjort tvåveckorspauser förut, och kommit tillbaka, så det gör han kanske den här gången också?

      Många av oss har ältat sådant på tok för länge. Vi har fastnat i det själsknäckande väntandet, istället för att snabbt konstatera att “nej, han var inte tillräckligt intresserad, nästa!”

      Om man har suttit fast i ovanstående fälla gång på gång, är det därför en väldigt bra strategi att invänta mannens initiativ. Det är nämligen det enklaste och säkraste sättet att se vad han själv faktiskt VILL. Inte enbart vad han låter sig övertalas till, med lite tjat.

      Men den kvinna som aldrig har suttit och väntat på sms som aldrig kommer, som aldrig har gått i ovisshet dag efter dag om han tänker höra av sig igen, eller som aldrig har känt sig tillintetgjord av en mans hot-and-cold-beteende direkt efter att hon berättat vad hon känner, hon kan ju däremot ta vilka initiativ hon vill. Hon har väl nån specialstrategi som funkar. Upplever man inga problem, finns det naturligtvis ingen anledning att följa några principer.

      Och de rimliga tidsramarna kan man bara bestämma själv. Hur länge är jag beredd att gå och vänta på en kille som hör av sig en gång i veckan? Tja, för drygt två år sedan gav jag honom flera månader att bli mer intresserad.

      Nu i efterhand begriper jag inte hur jag tänkte då. Jag borde naturligtvis ha sagt ajöss redan efter någon vecka, när hans kontakt började glesas ut ganska märkbart, efter en intensiv inledning. Men hoppet är ju det sista som flyr, som bekant.

    • Crazy8000

      VIRASTINA

      Det du skriver är ömsesidigt, är också en förklaring att många tolkas som ointresserade. (brukar skittesta om någon ger signaler att de kör det invänta spelet. Dissar direkt om de visar sig inväntar, dessa brukar invänta i relation också, även att de lägger över ansvaret av sin egna lycka i den andres hand.)

      Nej det finns ingen särskild strategi, de som går bort går bort ändå oavsett vänta in eller vara den drivande, skillnad vänta in kan dras ut i upp till flera år innan de släpper dig.
      Om man kör vänta ut i den formen bör man fråga sig själv
      “Är det verkligen jag?”
      “Vill jag verkligen leva och må på det viset?”
      “Vill jag verkligen attrahera denna sortens personer?”
      “Kommer det att funka i längden med den sortens personer det attraherar?”
      “Är det i rätt höstack jag letar efter nålen?”

      Om man saknar någon säg det.
      Om man tycker om någon visa det.
      Om man vill vara med personen, skapa möjligheten att vara med personen.
      Om personen har problem med detta, Det finns flera miljoner fler som uppskattar dig och vad du gör, denna person uppskattar dig inte.

    • Romantisk-tjej

      Virastina:

      Ja självklart har jag varit med om att inte få svar på mail och sms eller att killen återkom efter en månad och frågade var jag tog vägen (fast det var hans tur att svara men svaret uteblev och därför gick jag vidare). Men jag ser inte allt så svart och vitt. Det har funnits få undantag.

      Än så länge har jag ju inte gått på några nitar på IRL dejting.
      De få dejter jag har haft genom åren har varit bottennapp från första mötet. (förutom ett par enstaka som blivit vänner) och då har jag såklart valt att inte gå vidare.

      Men å andra sidan är det ju många tjejer här som skrivit om att de börjat dejta en man flera gånger, ja, till och med hunnit bli ihop – och de har ju också plötsligt blivit ignorerade efter en tid, trots att allt verkade toppen.

      Man kan alltså råka ut för detta IRL också. Jag hade väl bara tur i oturen som aldrig fick träffa någon av de som ghostade mig. Det sved visserligen att bli osynliggjord på nätet, men det är ju ingenting jämfört med att bli ghostad efter flera IRL-träffar där tycke uppstått. Så tack och lov ville de här oseriösa killarna aldrig träffa mig.

    • ViraStina

      Crazy skriver:

      “Om man saknar någon säg det.
      Om man tycker om någon visa det.
      Om man vill vara med personen, skapa möjligheten att vara med personen.”

      Ja, självklart. Det säger jag ingenting om. Det var precis så jag gjorde, när min nuvarande kärlek började visa intresse för mig för två år sedan.

      Men – jag tog inga initiativ! Jag föreslog inget! Jag ringde inte, sms:ade inte! Det behövdes inte, för det gjorde han!

      Däremot berättade jag gärna för honom att jag saknade honom, och hur bra jag trivdes med honom, och jag fixade så att jag hade tid att träffa honom. Hade jag bokat in något annat, berättade jag det, så föreslog han ett nytt datum som funkade.

      Han behövde ingen mer bekräftelse än så på att jag trivdes med honom. Han behövde inte tvivla på att jag ville umgås med honom. Och jag fick MIN bekräftelse när jag såg att han faktiskt tog tag i saker och ting, och hela tiden återkom med nya förslag. Jag behövde alltså heller aldrig tvivla på att han ville vara med mig, eftersom han hela tiden var mån om att boka in nya träffar.

    • ViraStina

      Romantisk tjej:

      Visst kan man bli sviken när som helst. Några garantier finns ju aldrig. Inte ens efter ett långt äktenskap.

      Men ju mer tid och engagemang en kille har investerat i en tjej, desto större är chansen att han stannar. Och därför kan man gärna ge dem tid. Men inte på det stolliga sätt som jag gjorde!

      Jag gav dem massor av tid, trots att de visade högst begränsat intresse. Jag trodde att de skulle börja visa mer intresse så småningom, om jag bara var ihärdig och tydlig. Och det var allt annat än smart.

      Tid ska man vara generös med när man ser att de engagerar sig på riktigt. Då kan man ligga lågt med allt från relationsprat till krav på kärleksbetygelser, och se tiden an istället. Men ofta när kvinnor tycker att killen plötsligt tappade intresset och försvann, då fanns det egentligen inte så mycket intresse från hans sida. Då var det ofta hon som drev relationen. Kanske utan att ens tänka så mycket på det.

      Men om han håller tät kontakt, om han visar kontinuerligt att han vill träffas och om han flyttar fram positionerna (t ex börjar presentera mig för sina vänner), då kan man vara skapligt säker på att han faktiskt menar allvar. Eller det allra bästa tecknet: Om han börjar vilja hjälpa mig, och försöker lösa mina problem titt som tätt, utan att jag ens ber om det! 🙂 De flesta män har någon sorts inbyggt driv att rycka in och hjälpa den kvinna de bryr sig om, hur krångligt det än blir för dem!

      Då behöver man inte ha något jobbigt samtal om vart relationen är på väg, eller vad han känner. Då vet man ändå!

  20. Mini

    Men jag har tack och lov ändrats mycket på den punkten.

    När jag började nätdejta var jag genuint nyfiken och hade verkligen ett driv.Nu känns det mer naturligt att vara passiv även om jag fortfarande faller i min egen fälla ibland.Häromdagen skrev jag faktiskt till en kille med väldigt trevlig och seriös profil och fick såklart svaret :ligga ?.Så som sagt där fick jag ju skylla mig själv.

    Förr så fortsatte jag ju skriva ifall det blev lite glest mellan mailen eller svarade glatt ifall de behövde tänka några veckor innan de svarade.Nu tackar jag bara för att de lagt tid på mig och önskar dem lycka till då jag faktiskt inte är intresserad längre.

    • Crazy8000

      Undanflyker är många för de som vill forsätta med något 😉

      Du har alldrig tänkt på att han testade om du var en ut av de som bara söker det?
      Skulle själv fråga den frågan om jag nästan bara fick sex sökande. Snabbt och enkelt hur en person svingar och är ute efter att svinga.
      (Män skittestar tjejer också)

      Hade det inte varit lättare att sända tillbaka något i stil med “Seriös? Om inte lycka till med någon annan!”

    • tjej79

      Ja, o i alla de fall har de inte skrivit tillbaka när man önskat dem lycka till. Vi söker inte samma.

      Så, test? Näe, jag har aldrig varit med om det. Jo, en som jag träffade irl för jag fick ju veta sen att jag var inget flickvänsmaterial pga jag hoppade i sig för tidigt. När jag sedan inte visade intresse längre, både sa och menade det. Då var jag helt plötsligt intressant igen.

      Så, nej alla dessa skit tester som män sysslar med ger jag inte mkt för. Jag är inte särskilt intresserad av en man som känner ett behov av att köra skit tester. Det visar bara på att han har nog inga bra erfarenheter alls om han har det behovet. Det är inte ens ett schysst sätt, det enda han gör är att sålla bort tjejer som det kunde bli något med.
      För en person som söker seriöst väljer automatiskt bort en sådan person. Det går liksom inte att reparera en sådan mening. Vad ska han säga heeey, jag skojade bara skulle bara kolla om du var en sån tjej som inte är den du utger dig för. Ska man lita på en sådan person då? Knappast!

    • Crazy8000

      Där ser du ju att du sollrar bort på samma premisser som andra sollrar bort dig. att du skit testar oavsett om du är medveten eller inte om det, det du gör är samma som dessa gör för att sollra bort samma som du sollrar bort alltså du går också miste om de som det hade kunnat bli något seriöst med. Något att tänka på.

      Bara för att en tjej gör det betyder det inte att de har patent på det eller är mer mogna. Tjejer är lika kassa som män på att köra tester. Det visar bara hur väl utvecklade de egentligen är hur någon kör dem och hur man reagerar på sådana.

      Att försöka projicera säger en hel del också.

    • tjej79

      Crazy: På vilket sätt sollrade jag bort honom? Han sökte bara sex med mig. Vilket han sa. Jag ville mer! Vilket jag sa från allra första start med.

      Det var inget skit test från min sida. Jag ville bara inte gå vidare med någon som såg på mig på det viset. Det var rätt hårt att få de orden kastade i ansiktet på mig. Jag kände mig sjukt billig.
      Vi hade ändå dejtat ett par ggr. Haft mailkontakt först ett tag. Telefonsamtal/smskontakt.

      Men, jag var också yngre då. Så, jag tog med mig erfarenheten. För jag har ju sett att det är ju så det fungerar.

      Men, tydligen ska man dejta en man i 6månader minst innan han anser man är seriös och då placeras man i kompisfacket för att man inte haft sex tidigare.

      Du kan sluta leka hobby terapeut med. Du är ingen person som sitter inne med alla svaren heller.

    • Crazy8000

      Tack för komplimangen!
      Har tyvärr inget intresserad ut av att vara terapeut till dig, har bättre saker för mig ;P (Sedan skulle du inte ha råd med mig för att avvara tid när det gäller mental ohälsa)

      Besöks tider till en auktoriserad terapeut kan du googla fram på egen hand för passande ort om du behöver hjälp med spöken och skelett i garderoben som skapar otrygga…. 😉

      Sedan är världen fullskalig färgskala med avvikelser. Dessa personerna du har trånat efter kanske bara kunde se dig som vän utan fördelar. sedan att den ena kanske var tvungen att skrämma bort dig med att bara vilja ha sex relation kan suga när ensidiga känslor finns, vissa människor drar hellre en rövare än vara ärliga, ej könsrelaterat, welcome to the real would.

    • Tjej79

      Tack för den! Det visade vilken syn du har på människor!
      Att trycka ner andra människor. Det säger mer om vad du är för en person.

    • Tjej79

      “Har bättre saker för mig”
      Ja, det märks! Är det därför du då du svarar på inläggen här?! Så, vem är det som är en idiot? Som du anser jag är? Jag? Som du bedömt behöver uppsöka psykolog för mina påstådda hjärnspöken? Samtidigt som du slängde in den ekonomiska aspekten baserat på att jag har massvis med problem som lär kosta. Eller Du? Som fortsatt väljer att svara sarkastiskt till en! Ta du och fundera på det istället!
      Du verkar vara en ny variant av en annan person som brukade skriva inlägg här (K-I).

      Men, i fortsättningen gör mig en tjänst. Svara inte på inläggen tack. Dina svar är ändå negativa och skrivs som om man vore mindre vetande.


Post a new comment

(OBS! Din E-postadress publiceras ej.)