13

Det perfektas förbannelse

Måste vi vara perfekta för att lyckas hitta en partner? Eller är det bara en illusion som vi själva skapat?

I min kontakt med er läsare och nätdejtande vänner känner jag att alla krav ibland tar överhanden. Istället för dejtingglädje skapas en press över att inte duga som man är. Som tjej kan du till exempel få mejl med uppmaningen att ”skicka en helkroppsbild”. Ok, visst kan det vara intressant att veta hur en potentiell dejts kropp ser ut. Men för den som ska sända iväg fotot är signalen tydlig. Har du inte en ”bra kropp” räcker du inte till, då kommer personen inte att vilja träffa dig. Som kille är ett vanligare scenario att väldigt sällan få svar på alla de meddelanden man skickar, vilket också är förödande för moralen.

Min känsla är därför att allt fler, både tjejer och killar, känner sig otillräckliga. Även genuint fina och underbara människor. För bilden som vi matas med är att vi borde kunna ännu mer, bli ännu snyggare, smalare och framgångsrikare. Men stämmer de här kraven överens med hur det ser ut i verkligheten?

Jag tänker att man kan jämföra ”dejtinghetsen” med trygghetsmätningar, som görs för att undersöka hur trygga medborgare känner sig i samhället. Jag, precis som många andra, känner ju spontant att världen är en farligare plats än någonsin att vistas på. Mörka rubriker berättar om dödsskjutningar, oprovocerade våldsdåd och att ett tredje världskrig är i antågande.

Samtidigt säger brottsstatistiken ibland något helt annat. Om jag till exempel går ut i min hemstad en lördagskväll är det mindre risk idag, än på 80-talet, att jag skulle råka illa ut. Men tyvärr drunknar detta faktum i den upplevda otryggheten.

På samma sätt tror jag att nätdejtingen funkar. De som ”skriker högst” sätter liksom agendan för hur vi bedömer andra dejtare. Det finns personer som inte tolererar annat än perfektion, men jag tror faktiskt att det är ganska lätträknade.

Vad tror ni och vilka är era erfarenheter?


Har du tankar om inlägget, bloggen, förslag på ämnen eller annat? Skriv gärna en kommentar. Eller mejla mig! Jag heter Chris1980 här på Happy Pancake.

dating


Det finns 20 reaktioner.

Lämna kommentar
  1. Micke

    Svårt att som kille redogöra för erfarenheter då det vanligaste är det som redan står i artikeln, att inte få svar. Bara ca 10% svarar. Utseendefixeringen är stor, jag fick bättre svarsfrekvens när jag bytte till proffsbilder. Tyvärr var jag likadan själv i början men har släppt på kraven då folk oftast ser bättre ut i verkligheten (om bilderna är färska förstås). Är man på krogen däremot inser man att mer än ett snapshot attraherar, framförallt personligheten och kroppsspråket. Det kommer inte fram med stillbilder. Kanske en videosnutt skulle hjälpa?
    Men en sak har jag upplevt vid första dejten och det är att tjejer ofta väntar sig att kemin skall finnas direkt. Åtminstone är det det vanligaste refuseringsargumentet. De verkar inte tänka på att man kan vara nervös på en första dejt och då inte alltid ger ett optimalt intryck. Men kanske är ”kemi” en snällare om skrivning för utseende, attraktion och social talang. En sammanfattning.
    Jag har också hört från andra att det finns personer på sådana här sidor som vill vältra sig i bekräftelse och inte är intresserad av eller har mod för en dejt.
    Det här har hur som helst gjort att jag inte mailar särskilt länge nu efter några månaders försök eftersom jag två gånger har råkat ut för ett par veckors fin maildialog (vilket ju innebär ett slags relation) bara för att första fysiska dejten råka ut för avsaknad av attraktion vilket känns extra tråkigt efter en mailrelation.
    Mitt tips till både tjejer och killar är därför att redan första mailet fråga om möjlighet och intresse av en kaffe eller promenad. Sparar massor av tid och negativa känslor och minskar också risken för ökade funderingar på om personen är ”den rätta”, dvs perfekt.
    Det är ju alltid kul att prata och träffa nya människor och dessutom får man erfarenhet. Dejting är, har jag upptäckt, en färdighet – något man lär sig och blir bättre på med tiden.

    • tjej79

      Men, om man ska be om en träff redan i första mailet. Vad bygger man det på? För jag vet när jag hade ett konto..så, byggde männen alltid det utifrån ens profilfoto, aldrig vad som stod i ens profiltext.
      Testade själv spontanträffar..men, det funkade aldrig för mig. Inte för jag tror på det där klicket alla pratar om som ska infinna sig direkt. Men, för att vi sökte helt olika. Vilket jag tycker man kan klargöra redan i mail konversationen innan träff. Men, många anser ju det är slöseri med tid…medan jag anser det är slöseri att träffa någon efter mail 1 som enbart bygger på ytlighet.

    • Wilhelm

      Micke,
      På 10% svarsfrekvens ligger du väldigt bra till. Min svarsfrekvens ligger närmare 1%.
      Har provat några olika bilder och ser precis som du enorma skillnader i hur ofta man får respons.

      Jag har också upplevt att många snarare söker en direkt ”förälskelse” vilket de likställer med attraktion/kemi. Lite ”sagolik romantik” upplever jag det som att många söker.

      TJEJ79,
      Träff efter första mejlet, vad det bygger på? Intresse!

      Man bygger då ett eventuellt intresse på realiteten istället för en mejl konversation.
      Istället för att spendera någon vecka eller två och mejla hit och dit kan man på en bråkdel av tiden få en komplettare bild av personen.
      Kroppsspråk t.ex är en stor del av en kommunikation som man går miste om på mejl.

      Har du aldrig plockat upp en främling på torget för en fika?

    • tjej79

      Nä, jag har aldrig plockat upp en främling på torget för en fika.
      Skulle aldrig få för mig att störa en främling på sin privattid.
      Då hade det fått uppstå en situation först där en konversation kan bli möjlig. Annars blir det creep varning på det faktiskt.

      För då är du inne på det, jag precis menar, intresset uppstår enbart pga en ytlig anledning.
      Så dejtar 20åringar.

    • Wilhelm

      TJEJ79,

      Kanske en viss kulturell differens. Utländsk påbrå här.
      Ser inte alls något konstigt att gå och prata med någon på torget, tåget eller vad det nu kan bli.
      Även om det snarare är undantaget än regeln för mig, så visar det mer på social kompetens än ”creep”. Skulle man dock inte acceptera ett ”nej”, är det en annan femma.

      Du får gärna utveckla om varför just det jag skrev resulterar i en ‘ytlig anledning’.
      Därför jag ser det inte så, kan heller inte se ditt perspektiv. Så förklara gärna.

    • tjej79

      Wilhelm,
      Jo, överlag är väl svensken kanske mer feg när det gäller att ta kontakt med vem som helst under vilka förutsättningar som helst.
      Detta betyder dock inte att jag inte har en förmåga att små-konversa med främlingar. Fast jag gör det inte i syfte för att flirta. Utan det har blivit naturligt i sammanhanget.

      Men, det verkar vara så att många män, att för dem räcker det med att de finner kvinnan attraktiv på bild och är trevlig…sedan är de redo att träffas. Sedan strunt samma vad hon söker här i livet och om det passar med vad han själv söker.

      Så, på så sätt menar jag att du vet inget om personen på mail 1 eller du tillhör skaran där du och kvinnan har ett enda långt mail där det framgår att ni söker t ex samma typ av relation etc? Ni har båda tittat på varandras profiler. Eller läggs det på den enkla nivån där du eller hon föreslår en fika eller vad det nu kan tänkas handla om direkt efter vad nu inledningen består i.
      Då tycker jag lite att själva internet-dejting förlorar sitt syfte. Det är ju därför många vänder sig till en sådan sida för att slippa just krog-mentaliteten.
      Man får ju en chans till att lära känna en person lite mer beroende på hur båda är till sättet. Det märks ju ganska fort på nätet.

      Sedan håller jag med om att allt det andra som kroppsspråk, personlighet måste upplevas irl.
      Men, jag ser inget fel i att chatta lite mer för att faktiskt kunna sålla bort de allra värsta ytlighets människorna och för mig krävdes det några mail att ta reda på när jag var medlem. Men, kom fram till att nätet var faktiskt värre.

    • Wilhelm

      TJEJ79,

      Det är ju så att svenskarna är lite försiktigare. 🙂

      Kan definitivt erkänna att jag gjorde som du sa tidigare; en vacker jänta – hon får ett meddelande. Men det är väl min reptilhjärna som talade, vilket jag erkänner, ty det gör mig mänsklig.

      Dock ser jag mer på en fika/dejt precis som du ser på mejlet – ett sätt att lära känna någon.
      Långa chatt konversationer – i min erfarenhet – rinner ofta ut i sanden.
      Kan man hålla det rimligen kort; 3-5 dagar så går det väl an. 🙂

      Själv internet-dejtar jag för att hitta en tös jag kanske annars aldrig hade träffat till vardags. 🙂

    • Tjej79

      Ja, alla gör vi olika och huvudsaken är att det funkar för en.

      Håller med i att internet dejting ger chansen att träffa människor man kanske aldrig hade träffat annars. Beroende på hur pass öppensinnad man själv är.

  2. Micke

    Tjej79:
    Jag tror nyckeln är att få med något från profiltexten i första mailet. De gånger jag misslyckats med det, eller kört en standardhälsning/kopia, har jag aldrig fått svar. Om de som skriver mail inte bemödar sig om att läsa profilen och ta nåt därifrån kan man kanske ställa en motfråga, eller så kanske de inte behöver få en dejt eftersom de är just för ytliga. Åtminstone inte efter det mailet.

    • Mll

      Precis som Tjej79 skriver så är väl tanken från första början att man på nätet skall få chans lära känna varandra i en mailkontakt,som kanske leder till en telefonkontakt och som till sist leder till en träff irl.

      Nu ser det ju inte ut så längre, de flesta som tar ( seriös) kontakt med mig vill också säkerställa att det blir en dejt.Dvs de vill inte spilla onödig tid på mig utan gå vidare till nästa tjej.

      Jag har gått på flera spontanträffar
      helt utan några förväntningar eller förhoppningar utan mer som en kul grej.
      De träffarna har varit trevliga,men killarna i fråga har bara skummat igenom min profil och gillat bilderna på mig.Och något egentligt intresse har inte funnits från min sida eftersom vi inte haft någon konversation innan.
      Det har mest handlat om att dejta på löpande band.

      Min upplevelse är att killar vill ha sex eller kärlek på träff 1 och helst båda.Inträffar inget av ovanstående går de raskt vidare till nästa.

      Visst kan det kännas trist om man haft kontakt i veckor innan man ses och så saknas attraktion när man väl träffas,men man kanske har större behållning av den kontakten än 10 spontandejter där inget klickar ?

    • KARL- INGE

      VILHELM

      Har du gått på myten om den svenska försiktigheten och det svenska lagom

      du får tala för dig själv i så fall inte för hela konungalandet Sverige

      vilket består snart av 50 % med utländsk bakgrund i första och andra ledet

    • Wilhelm

      Karl-Inge,

      En observation kallas det, inte myt.

      När jag blir ensam diktator i Sverige, då kommer jag tala för hela kungadömet.

  3. Mll

    Karl-Inge

    Vad som är perfektion för en person kanske inte är perfektion för någon annan ?
    Såklart personer som har utseendet ,kroppen ,intellektet,karisman för sig har klara fördelar när det kommer till uppmärksamhet.
    Men det genererar inte per automatik att de kan vältra sig i kärlek och äkta känslor.

  4. Ante

    Jag söker inte perfektion, ärlighet, omtänksamhet och att man tänker hälsosamt är viktigt för mig. I början här gick jag på dejt snabbt, kände inget direkt intresse men tänkte att det ger sig väl…alla hittills har ljugit om ngt, ålder, civilstatus eller sin livsstil. Jag bestämde mig för att ändra strategi, inte träffas direkt utan skriva ett tag…Reaktionerna har inte varit trevliga, vissa blir arga och antingen blockar de mig eller går till personangrepp…Jag tänker att en relation är ju ge och ta så de personerna som bara vill ha på sina villkor är ju ointressanta för mig. Jag har fått några vänner på köpet med detta sätt men ingen som jag blivit attraherad av. Hittills har jag inte varit på ngn dejt efter min nya strategi…men förhoppningsvis blir nästa gång bättre….Det räcker ju att en dejt blir bra…

  5. Klaz

    Största problemet med nätdejting för mig är sättet som kommunikationen är upplagd på. Allt hänger på ett meddelande, det första man skickar. Det finns liksom inte rum för att misslyckas eller komma på något i efterhand.

    Jag hade önskat att det finns en mer neutral plats där man kunde diskutera olika saker, t.ex. mat, nyheter, jobb, intressen, men ändå i samband med att vi faktiskt är singlar och söker någon.

  6. Ante

    Jag håller med dig Klaz. Det låter som en bra idé. Fast jag tycker många här i bloggarna fokuserar för mkt på att hamna i offerroll och försvar. Många ggr här på bloggen blir det personangrepp och ganska hård ton, där man går ganska hårt åt det motsatta könet. Diskussioner är inte vissas starka sida. Känns inte alltid konstruktivt och som om man vill få tips, en lösning. Tänk om att båda parter kunde fokusera på att mötas och lära av varandra. Tjejerna verkar vilja att killarna läser deras profiler och visar det när de tar kontakt. Killarna vill att tjejer tar första steget oftare och de vill träffas eller iaf prata ganska fort. Tänk om vi vågar prova en ny strategi och berättar om hur den fungerar istället? Men vad vet jag…

    • Klaz

      Jo, jag håller med dig, det finns många här inne som gillar att generalisera. Så fort någon nämner vad dem har varit med om och det riktas till män/kvinnor i generell bemärkelse så brukar jag zona ut. Som om det skulle hjälpa någonting i sin framtida dejtingstrategi att se bakåt och hitta gemensamma ”dåliga” attribut i det motsatta könet.


Kommentera