10001771515_3b523afd7b

”Den som gapar efter mycket….”

Det finns ett kärt gammalt ordspråk som lyder ”den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”. Så hur kan man koppla ihop det med dejting då? Förtjänar man inte att sträva efter att få det allra bästa här i livet? Det är klart att man gör! Men låt mig förklara hur jag resonerar.

Jag har en kollega och vän som med hans egna ord ”nästan blivit utbränd på nätdejtandet.” Han känner att det bara är ett löpande band och att han aldrig träffar någon som det blir något mer med. Han närmar sig 40- årsåldern och längtar verkligen efter riktig kärlek. Men den här ständiga kärleksjakten har gjort honom näst intill deprimerad och nu känner han att han inte ens vill eller orkar fortsätta dejta. Till saken hör att han är extremt kräsen och oftast hittar något fel på de tjejer han träffar. Eller så velar han så mycket att det till sist inte blir någonting ändå.

För att sammankoppla till mitt tidigare inlägg ”dejta trots att magkänslan säger nej?” där jag frågade er om ni tyckte att det var lönt att fortsätta träffa någon trots att det inte fanns någon sexuell kemi? De flesta av er var överens om att ”JA! Ge det en chans!”. Det handlar INTE om att nöja sig, utan om att våga stanna kvar. Vi lever i en tid där allt ska gå så fort och där dejtandet nästan blivit mekaniskt. Swipa hit eller dit, trycka på ”gilla knappen” eller blockera någon efter en sekunds betänketid. Och även om det skulle leda till en dejt så är det inte riktigt rättvist att döma en hel människa utifrån en kväll eller en timme på ett café. Kanske kan du försöka för en stund att inte lägga så stor vikt vid exakt det som inte var perfekt och faktiskt fokusera på det som funkade? Det kan vara så att personen var nervös och inte riktigt var sig själv och därför sa eller gjorde något märkligt. De flesta personer behöver ett par gånger på sig innan de kan slappna av och visa vem de verkligen är – men vem hinner det i vårt hetsiga dejtingklimat? Om du klagar över att du aldrig träffar någon och sedan avfärdar varenda en som visar intresse för dig – ja, då måste du nog börja med att förändra ditt egna beteende.

Har du för vana att alltid hitta fel på de som du dejtar kan det vara bra med den här lilla lathunden:

     3 saker att tänka på:

  1. Får personen mig att må bra och känna mig glad?
  2. Har vi intressanta samtal?
  3. Verkar vi ha liknande värderingar och åsikter i stort?

Svarar du ja på dessa tre frågor så tycker jag att du ska ge det en chans!

 

24AB346600000578-0-image-m-59_1421165399881
I den amerikanska realityserien”gift vid första ögonkastet” är Jamie och Doug ett exempel på ett par där attraktion helt saknades hos den ena parten (Jamie), men efter att de spenderat 5 veckor tillsammans ledde till äkta kärlek. 

dating


Det finns 77 reaktioner.

Lämna kommentar
  1. Sussi

    Är helt övertygad om att jag dejtat din vän Cecila.Det sorgliga är väl att han inte är ensam faktum är att jag bara dejtat män som honom.Finns det en enda liten detalj att haka upp sig på så åker man ut fortare än kvickt för att inte tala om det krävs någon typ av engagemang som att tex behöva planera in en dejt till i almanackan.Då är det mycket lättare dejta någon ny.Sen kommer de allt som oftast på efter något halvår att de gärna vill ha chans att få börja om på nytt.Men som sagt den som gapar efter mycket.

  2. standart

    Det talas om ”kräsen”. Man kan tänka att vi är kräsna i allting som vi väljer. Inte bara dejter eller partner. Om man vill ha tårta går man inte till fiskbutik och köper strömming. Om man vill ha en kappa går man inte till elektronik affär och köper brödrost. Om man vill åka på semester till solen och varmt hav köper man ingen biljett till Nordpolen. Om man vet vad man vill ha i partners vägen söker man det. Ingen förvånar sig över vad vi väljer att köpa men många förvånar sig över att vi är kräsna när vi gör livets viktigaste val – förhållande.

    • ViraStina

      Fast kräsenheten hos många när det gäller relationer, kan snarare jämföras med att gå till fiskbutiken och inte hitta en enda av de hundratals fiskarna som man blir riktigt nöjd med.

    • John G

      Eller för den delen, att gå in i matvarubutiken och bara titta efter alla former av sushi. För det är vad man Alltid äter. Och sedan låser man sig vid sushi och är inte beredd att ge kycklingen minsta lilla chans. Trots att kycklingen kan visa sig vara det absolut godaste man någonsin har ätit i hela sitt liv.

    • John G

      Dessutom Standart, måste jag erkänna att nu blev jag lite sned, nära på lite irriterad.

      För det du jämför med, tårta, fisk, kappor, brödrost och semesterresa är allihopa handelsvaror. Döda, tillverkade saker.

      Människor Är nämligen inte en handelsvara.

      En människa har inte varit en handelsvara internationellt sedan 1800- talet, när den internationella slavhandeln förbjöds. I Sverige har människor inte varit en handelsvara sedan 1000- talet, när det blev förbjudet att hålla trälar.

      Människor är levande varelser, individer. Med själ, hjärta, tankar och känslor. Och ärligt talat, jag tycker faktiskt att människor förtjänar betydligt mer, och vidare, eftertanke än en brödrost eller en kappa.

      Att avfärda en människa som potentiell partner, bara för att den människan Inte stämmer in på en stereotyp bild av vad som är perfekt, ja du, frågan är om inte det är cyniskt på en helt egen nivå?

    • Miss Z

      Men beror ju vad för sorts fisk man vill ha? Sötvatten, saltvattensfisk, insjö, odlad? Och helst ska den ju va färsk och inte rutten… Så fisk ska man vara kräsen med när man köper.

    • ViraStina

      Men om man har inventerat varje fiskbutik i stan, och ändå inte hittar nån fisk som duger, ska man kanske överväga om man är aningen för kräsen? Alternativt fundera på om man egentligen vill ha fisk, när det kommer till kritan.

    • Miss Z

      Fast det kanske inte har med kräsenhet att göra? Man ska ju inte nöja sig med mindre. Tiden då kvinnan endast förväntades vara kt, glad och tacksam är förbi. Och man förväntar sig lite mer av en man än att han är man och bara det ska räcka för att få en på fall. =)

    • ViraStina

      Fast inte nöja sig med mindre än… vad? En perfekt person?

      Jag tror inte någon förväntar sig att vem som helst av lämpligt kön ska duga. Men när ingen duger? När det börjar bli ett folkhälsoproblem att vara ofrivillig singel i åratal?

      Antingen för att ingen duger åt oss, eller för att vi inte duger åt någon. Det känns som att något är snett.

    • Miss Z

      Jag vill gärna ge begreppet ”perfektion” vidare begrepp. Jag letar efter den som är perfekt för mig, men som för nån annan kanske inte alls är det. Vad jag ser som perfekt kanske nån annan avspisar direkt?

      Att bara ta nån för att slippa vara singel känns inte rätt för mig. Hellre ensam än ensam i en relation för att man valt något som inte kanske var vad man leta efter.

      Kanske idealet att hitta en livspartner man vill leva med tills man är 80 är för högt och svåråtkomligt..

    • ViraStina

      Jo, det är ju självklart att alla söker efter perfektion ur sin egen synvinkel. Men frågan är om vi redan där begär för mycket. Hur många nackdelar är vi egentligen beredda att ta på köpet? För att hitta någon som helt saknar friktionsytor är ju fortfarande omöjligt.

      Jag grubblar själv mycket på detta. Ofta matas vi med mantrat att vi förtjänar det bästa. Vi ska vårda oss själva, vi ska se till våra behov, vi ska fokusera på vårt välbefinnande. Vi uppmanas ständigt att välja, att sålla, att jämföra, att värdera… Är vi inte fullständigt nöjda ska vi gå vidare till nästa alternativ, oavsett om det gäller bostad, jobb, vänner eller partner.

      På något vis har det blivit ansvarslöst och oengagerat att inte unna sig själv perfektion. Bäst i test. Högsta kvalitet. Because I’m worth it.

    • Miss Z

      Fast jag tror på det där, man måste se efter sig själv. För ingen annan gör det, och där i ligger att hitta en partner som är perfekt utifrån vad man själv ser som perfektion.

      Men visst oftast kanske man är för snabb att döma, men själv brukar jag försöka applicera Andy Warhols 15 minutes of fame på den jag dejtar. Har det inte känts bra med karln får han gå. La min energi en gång på en man i 2 års mailande som inte ledde nånstans. Han va perfekt för mig ända tills jag märkte att han inte såg mig som en potentiell partner, ville aldrig ses men ständigt fick jag vibbar att han hade ett sånt intresse. Men hålla kontakten ville han. Efter det ger jag en kille max en månad på att visa vad han vill och vem han är.

    • ViraStina

      Jag håller fullständigt med dig om att man inte ska slösa tid på en oengagerad karl. Det har jag själv slutat med helt och hållet. Och banne mig – det verkar ge betydligt bättre resultat. 🙂

      Men det tycker jag inte handlar om kräsenhet eller jakten på den där ytliga perfektionen. Kanske är jag dålig på att precisera, men jag tänker alltså på bagateller som längd, yrke, inkomst, musiksmak eller storleken på händerna (exempel från min bekantskapskrets!).

      Jag räknar även det där snabba bedömandet som kräver omedelbar attraktion. Typ:
      -Var det trevligt på dejten?
      -Jo, men det blir nog inget mer.
      – Jaså, varför inte?
      -Äh, jag vet inte om jag kan bli intresserad.

      Utan pirr-garanti är man alltså inte beredd att träffa folk igen. Det känns väldigt kortsiktigt.

    • Miss Z

      Fast kanske vi lägger vikt på olika saker, för en del är det viktigt att man delar musiksmak och filmsak för att slippa kompromissa? Vet en del som släppt allt de själva tycker om för att partnern inte kan acceptera vad den andre gillar, men gillar partnern ändå.

      Om man känner en koppling med killen/tjejen. Inte pirr i magen men koppling, det känns mer viktigare för mig än de andra. Förstå den andres passioner, vad den gillar och inte gillar, men att glädjas åt vad den andra gillar och få samma respons tillbaka. Sånt är exempelvis viktigt för mig, vad den tjänar och vad för bil den kör, om den bor i lägenhet eller hus kvittar. Känner jag ingen koppling med personen, finner jag ingen vits att ge det en changs. ☺

      Tror många är motsatsen ibland, tar första bäste de blir attraherade av eller som attraheras av dem. De håller ihop tills smekmånaden är över och sen crashar det.. Och de är tillbaka i dejtingkarusellen.. ☺

    • ViraStina

      Men att jag nuförtiden undviker män som är helt oengagerade beror inte på att jag är kräsen, utan på att de är det! 🙂

      Det vill säga – jag träffar dem gärna, även om de inte är perfekta och exakt min typ vid första anblicken. Men tyvärr tycks inte särskilt många män resonera likadant. Åtskilliga gånger har jag blivit bortprioriterad till förmån för aktiviteter som får en hårtvätt att framstå som akut.

      Jag kan bara tolka det beteendet som att jag inte är värd besväret. Att de hellre väntar på att det ska dyka upp en bättre tjej. Så om en man inte visar ganska kvickt att jag åtminstone är snäppet intressantare än hans väl insuttna soffa, då skippar jag honom direkt. För den grejen kommer aldrig att ändra sig. Jag konmer aldrig duga åt honom ändå.

    • Miss Z

      Oengagerade män är som energitjuvar, suger glädjen ur dejting.

      Sånt är irriterande, man har gett killen en changs trotts han inte ligger inom vad man söker. En uppriktig changs, så blir man dissad för att man inte var vad HAN sökte. Nähä men läs presentationstexten nästa gång. Så slösar du varken min tid eller din.

    • John G

      Exakt Cecilia.

      Och där har du skillnaden mellan en omedelbar reaktion och en eftertänksam reaktion.

      Min första kommentar, där jag jämförde människor med sushi och kyckling, var en omedelbar, spontan, reaktion. Det var min retoriska motsvarighet till den omedelbara, sexuella, fixen.

      Alltså skrev jag en ”spännande” kommentar.

      Sedan tänkte jag på saken en stund. Och kom fram till att det finns faktiskt mer att beakta i frågan än bara det jag känner, och upplever, omedelbart.

      Vilket fick mig att i stället skriva en ”bra” kommentar.

      Och att bara skriva ”spännande” kommentarer fungerar, absolut.

      Men, om jag hela tiden, bara hade jagat den ”spännande” kommentaren, ja, då slutar ju det med att jag också hela tiden ignorerar, bortser från, och missar, den ”bra” kommentaren.

      Vilket då har lärt mig att jag kanske inte skall reagera riktigt så spontant. Utan nästa gång kanske jag skall tänka en gång till innan jag skriver en kommentar överhuvudtaget?

      För då finns potentialen att i slutändan blir det en både ”bra”, och ”spännande”, kommentar?

    • John G

      Dessutom Cecilia, tycker jag det är lite fusk att du kan klämma in din kommentar precis under min kommentar oberoende av kronologi.

      För nu hamnar mitt svar till dig väldigt, väldigt långt ner.

      Men det är kanske inte någon specialfunktion?
      Utan någonting alla andra kan göra?

      För jag kan bara svara på Standarts originalkomentar.
      Vilket gör att mina svar alltid hamnar längst ner i den tråden.

    • Aslan

      Har nog i hela mitt 26 åriga liv aldrig hört något dummare än detta.
      Jag blev så förbluffad att jag läste det en gång till, bara för att se om jag verkligen läste rätt.

  3. John G

    Väldigt bra inlägg Cecilia 🙂
    Det gillar jag.

    Och jag sitter med en fundering på en parallell till arbetslivet.

    Jag förtjänar det perfekta jobbet. För mig innebär det ett arbete som är intellektuellt utmanande, fysiskt tillfredställande, med arbetstider mellan 08 – 16, måndag – fredag med ständigt lediga helger. Och där jag tjänar typ…? 6 miljoner kronor om året? Efter skatt.
    Eller nja…? 12 miljoner är nog mer rimligt…?

    Men i alla fall, jag kan ju inte förvänta mig att det jobbet skall komma hoppande och sätta sig i knät på mig. Fix och färdigt. Eller hur?

    För att nå dit måste Jag jobba för det. Jag måste visa framfötterna, utbilda mig, jobba, jobba, jobba. Och, jag måste också ha en arbetsgivare som har lite överseende med att jag i bland gör fel. Jag är nämligen inte perfekt utan i bland gör jag misstag.

    Och lika viktigt, den arbetsgivaren kanske inte verkar perfekt för mig, första gången jag är på en anställningsintervju. På samma sätt som arbetsgivaren kanske inte tycker att jag är optimal första gången vi träffas. Jag kanske inte riktigt tycker om anställningsvillkoren? Jag kanske inte motsvarar arbetsgivarens stereotyp för den ultimata medarbetaren?

    Men, det finns ändå någonting, någon form av intresse, några små gemensamma nämnare som stämmer, som gör att vi beslutar oss för att ge varandra en chans.

    För då kommer kanske sakerna efter hand som gör det till det perfekta jobbet.
    Inledningsvis är jobbet intellektuellt stimulerande, det är fysiskt tillfredställande. Sedan har jag visat framfötterna tillräckligt och då ger arbetsgivaren mig nya uppgifter som är ännu mer stimulerande. Jag får löneförhöjning. När jag har utbildat mig och lärt mig de nya uppgifterna får jag ännu mer ansvar. Och för att kunna ta det ansvaret på effektivast möjliga sätt behöver jag huvudsakligen jobba dagtid, måndag – fredag. Och så vidare.
    Arbetet utvecklas och blir bättre och bättre vartefter tiden går.

    Vilket Kanske innebär att till slut har jag Det jobbet som jag upplever som perfekt. Samtidigt som arbetsgivaren ser på mig som den perfekta arbetstagaren. Det har utvecklats till ett perfekt, givande, tillfredsställande förhållande mellan två parter.

    Därför att båda två var villiga att ge det en chans. Båda hade tålamodet att våga ge det mer än en kort chans.

    På samma sätt förtjänar jag den perfekta livspartnern. En tjej jag tycker om att titta på för jag tycker hon är vacker. En tjej jag har givande samtal och tillfredställande sex med. En tjej jag Vill tillbringa tid och hitta på saker med. En tjej som också tänker och tycker likadant om mig. En perfekt livspartner helt enkelt.

    Men precis som med det perfekta jobbet så kan jag ju inte förvänta mig att hon skall komma hoppande och sätta sig i knät på mig. Fix och färdig. Eller hur?

    Utan precis som med det perfekta jobbet så måste båda två jobba för att uppnå det perfekta parförhållandet. Vi måste våga ge varandra en chans i stället för att blixtrande snabbt avfärda varandra bara för att ett första intryck inte är perfekt.

    För perfektion är någonting man måste jobba på.

    Alltså tycker jag definitivt att finns det någon form av intresse när man träffas första gången, finns det någonting överhuvudtaget, finns de små gemensamma nämnarna som stämmer, ja, så borde man faktiskt våga och ge varandra en chans till.

    Och även om man inte känner sig exempelvis sexuellt dragen till någon första gången man träffas, kanske tycker man bara om den andra personens humor, intelligens och så vidare, så våga ge det en chans till. För vem vet, kanske upptäcker man nya sidor hos varandra som gör att man vill ge varandra utökat ansvar? Helt plötsligt tycker man om den andra personen så mycket att man vill ge honom/henne nya arbetsuppgifter?

    Och det är också viktigt, tycker jag, att man har så mycket överseende att man tillåter den andra att göra misstag. Båda måste kunna vara nervösa inledningsvis utan att bli avfärdad av den andra. För det är bara att konstatera, ingen är perfekt, och alla förtjänar en chans även om den personen gör någonting litet fel.

    För vem vet, om båda jobbar för det, om båda utbildar sig och lär sig den andra, om båda har tålamodet att jobba, jobba, jobba, tja, då kan ju faktiskt den relationen utvecklas till att bli helt enkelt perfekt?

  4. Crazy8000

    Nog alltid gapas det ofta efter för mycket eller rättans sagt efter saker som inte spelar någon roll och använder uttrycket ”Jag vet vad jag (något)”, dom som brukar säga de uttrycket har inte en aning vad dom behöver eller vad som funkar för dom.

    Fysiskt attraktion är lite knepig. Vissa behöver någon slags koppling för att kunna bli fysiskt attraherad medans det finns de som inte behöver de. Men får man ingen fysiskt attraktion även om mental koppling finns vårdar det inte bra i längden.

  5. JaguarBoy

    Kräsen ??? Har i alla fall egen erfarenhet av definationen ”kräsenhet” som kvinnorna ser det här på HP och många andra sk. dejtingsidor .. Idag verkar det inte som att dom/ni är kräsna för kärleks skull , det dom flesta av er skriver och man läser mellan raderna är följande: ”jag skulle gärna bo i ett hus på landet eller nära havet” = Har du en lägenhet eller bor oattraktivt… Noll chans. .. ”Jag vill ut och resa,då ekonomin tillåter”= Bjuder du inte mej på minst en utlandsresa om året , kan du fara åt h*l*e*e .. ”jag älskar att shoppa” = betala och se glad ut .. ”Du ska HA ett jobb och ordnad ekonomi” = Så slipper jag att jobba och kan behålla mitt sparkapital , kan leva på dej tills dina pengar är slut , sen drar jag .. ”Du ska se bra ut och gärna träna” = Ser du inte ut som Tom Cruise och spelar fotboll som Zlatan , då är du en lat , fet , fattig j*vl* soffliggare .. Jooo har råkat ut för detta med en och samma dejt !!!! Hon blev förbannad för jag inte sade jag bor i lägenhet(hon bodde själv i en liten etta) .. Jag sa jag lägger inte en krona på att resa , med andra ord , då kommer hon inte utomlands . Vansinnet blev än värre då jag sa: Jobba ?? Jag behöver inte jobba , bor bra där jag bor , lägger hellre pengar på mina engelska bilar än på resor….Sen visar sej hon varken jobbade eller nåt och låg bak ”nån hyra” … Då gick jag från restaurangen ,,,,,,,,, Om ni tjejer/kvinnor varit kräsna att hitta den rätte , utan att bara vara pengakåta , prylgalna och att din drömkärlek ska se ut som en Adonis , så tror jag klimatet här hade varit lite bättre .. JOOOOO jag vet , finns män , killar pojkar , sura gubbar som med har orimliga krav ,, Och är väl inte så konstigt heller …. Media och allt har ju tutat i ”oss” hur livet egentligen ska vara .. Jag förstår dom som åker till Köpenhamn eller var det nu månde vara , och ”rastar av sej mot betalning” .. Ingen som frågar , ställer krav eller nånting… Ungefär som kvinnorna åker till Uganda eller Grekland , Italien..Men då hetter det ”kärlekssemester ” 🙂 .. så jag får väl se mej som den manliga motsvarigheten till hur en kvinna ska vara : Go , glad k*t och tacksam 🙂 Hitta kärleken idag utan prylhysteri och så ?? Nej , det finns inte . Vill inget hellre än att hitta den rätta , kunna säga utan att få nåt mordiskt i blick från tilltänkta , att jag avskyr träning , prylhysteri , ha ett gott liv utan stress och jakt på massa skit .. Kunna sätta sej i bilen en solig söndag och bara köra en söndagstur , käka en god middag ute . och ändå kunna köra förbi Gekås utan att ”måste köra in” , sitta i soffan titta på en film , med nåt godis eller så … utan att tvingas upp av ”nu ska vi upp….vi ska bestiga berg ikväll” , ,,,, Jaaaa jag vet , blev lååångt , rörigt och så ..Men jag bara skrev vad som dök upp för tillfället 🙂 Lite tankar om hur jag upplever dejtandet idag .. Tack och lov har jag kommit överens med mej själv att inte dejta mer då det ger inte ett dugg .. Suger ur energi och psykiska blir inte bättre.. Vad gör jag då här ?? Njaaa lite som dom flesta här antagligen , söker bekräftelse..med andra ord , besöker profiler utan att skriva något och se om man får nåt besök till baka.. Med andra ord , sitta totalt intetsägande på ”andra sidan” ….

  6. Romantisk-tjej

    Cecilia din vän är typisk för de killar jag träffat på i dejtingdjungeln. De kan inte bestämma om de ens vill träffas, velar och slutar höra av sig. Precis som Sussi också skrev här. Killar som är extremt kräsna men även obenägna att planera in en träff. De vill inte chansa utan vill ha allt vattentätt innan de ens kan börja fundera på att ödsla tid på en träff. Oftast hittar de något fel så de slipper. Och är det något som inte stämmer in i deras lilla världsbild är man snart ute ur leken redan på brevvän-nivå.

    Positiv nyfikenhet som innebär att ge en chans till en träff som inte är EXAKT vad de hoppats på går fetbort hos de flesta killar. Med några få undantag. Det kan handla om att de bara vill ha sex. Då öppnas många dörrar till träffar. Men inget jag själv har någon behållning av och därför avstår. De som söker vänner. De killarna är mer benägna att vilja träffas. Ja, många har t.o.m gått så långt att de orkade sig ut på en IRL träff ganska snabbt efter mailkontakt. Och det har varit givande varje gång det hänt.

    De som söker vänner verka chansa mer och därmed blir det också roligare möten. Känslor kan utvecklas i långsam takt eftersom man inte har någon press på sig att visa intresse som på en på regelrätt dejt. Det blir en mer avslappnad stämning där man kan se varandra för vilka man är utan krav. Som vänner kommer man snart nära inpå varandra och det blir mindre spel och krusiduller. Istället kan något genuint växa fram på ett mentalt plan. För mig har det känts mer värdefullt och givande än att dejta. Och det är en perfekt grogrund till attraktion och starka känslor enligt mig 🙂

    • ViraStina

      Min erfarenhet från dejtingsidor stämmer ganska väl med din.

      Jag hade väldigt svårt att övertyga män om att idas lämna tangentbordet. Uppenbarligen var jag inte tillräckligt snygg för att ödsla IRL-energi på. Det var ju lite knäckande i långa loppet. Särskilt som alla talade om för mig att det är kvinnornas marknad.

      Men i verkligheten har jag ju inga större bekymmer att få kontakt, så jag kopplar ändå fenomenet i hög grad till nätdejting i allmänhet. Det är kanske något med formatet som gör att just jag enbart drar till mig oföretagsamma slashasar.

    • Cecilia Salamon

      Så kan det mycket väl vara. Vi borde vara öppnare generellt och inte så snabba med att kategoriera folk efter den relation man är ute efter. En vän eller en ”kk” kan ju mycket väl leda till kärlek. Problemet är att vi ofta är snabba med att cementera fast vilken typ av relation man har och sedan är det svårt att utveckla den därifrån tror jag.

  7. Sussi

    Skillnaden är enorm med killar som hoppas få ligga då finns inga begränsningar de verkar kunna åka hur långt somhelst,ta ledigt från jobbet sälja sin morsa.Andas man däremot en enda stavelse om att man söker ett seriöst förhållande sjunker intresset som en sten.

    • John G

      Sussi, Miss Z:

      Jag funderar på om dessa killar är intresserade av Bara sex?

      För som jag skrivit i något annat inlägg, för mig är numera sex den enda tänkbara Inledningen på en relation med en tjej. Men sex är inte det Enda jag eftersträvar.

      Efter att jag och tjejen haft sex kan jag mycket väl tänka mig att lära känna henne på alla andra sätt också. Vi kan bli kompisar och sedan vet man ju aldrig var det slutar?

      Men jag är inte längre beredd att gå åt andra hållet. Börja med att lära känna på alla andra sätt och sedan hoppas på någonting som bara är ett kanske. För då är risken helt enkelt för stor att jag återigen hamnar i tjejens kompisfack.

      Och Kanske är det så att killarna ni pratar om tänker likadant?
      Jag vet i och för sig inte. Men Kanske är det så?

    • Miss Z

      En kille som inte hör av sig när han fått det han vill ha? Klart han va bara ute efter sex. Allt för många såna har man stött på. Och en kille som har sex som ultimatum, ligg med mig om du vill bli ihop. Nej tack, jag är ingen madrass…

    • John G

      Tack Maria. Och kram till dig 🙂

      Och visst finns det massor av tjejer som uppskattar mig.

      De vill så gärna att vi skall vara vänner, just för att jag är så klok. För att de inte kan få nog av min intelligens, mina insiktsfulla åsikter, min medvetenhet om samhället och händelser i världen, mina stora kunskaper inom ett stort antal områden och ämnen, min humor.

      Men, samtidigt har de sällan något som helst sexuellt, eller romantiskt, intresse i mig.
      Jag är helt enkelt bara en otroligt bra kille som de vill placera i sina kompisfack.

      Och jag vill inte längre bara prata med tjejer.
      Jag vill inte längre bara hjälpa tjejer med praktiska göromål och studier.
      Jag Vill Också Ligga.

      Men återigen Maria, tack för din komplimang 🙂

  8. jacob

    Kräsenheten är en dålig ursäkt!
    Och han tycks inte vara en dejtmissbrukare pga han ratar med motivation han är kräsen!

    Så antagligen är han så pass avtrubbad av alla dejter att han har facit i handen om vad som kommer att ske…

    Tipset är att inte dejta på ett bra tag eller gå på blinddate där han inte ens vet hur personen ifråga ser ut. Så kommer han få kämpa lite.

    • Cecilia Salamon

      Jag tror också på att köra något slags ”vitt halvår” eller liknande helt utan dejter för att känna efter vad det är man är ute efter och vill egentligen. Annars finns risk att man sårar många på vägen!

  9. Sodaogomora

    Ordet kräsen i sånahär sammanhang kan ju iåfs. gå under olika saker att vara kräsen för,givetvis? Men vill Tillattbörja säga att jag iaf. söker kille/man för ett ev. kommande seriöst parförhållande/livskamrat om det såklart känns klick,och att tycke uppstår för varandra. Och jag fungerar iaf. helt enkelt så att jag skulle aldrig kunna bli ihop med en kille enbart för att en kille/man är trevlig och snäll? För då kan jag säga att jag inte skulle ha suttit kvar på denhär sidan nu..Då skulle de ha räckt med att logga in här 1 timme och logga ut igen för gott samma dag jag skaffade kontot här på sidanOch de just för att alla som mailat mig vilket är mer än hundratal på ett år nu,och har dessutom runt 7-8000 besök på min sida vid dehär laget,med då 5-6dejter i bagaget hittils. Då varit otroligt trevliga mysiga och goa killar/män allihop 🙂 Men? antingen så har det varit alldeles för unga killar som enbart är ute efter kk-förhållanden..eller också har jag inte kännt klick för motsvarande..eller också har inte våra livsstilar passat ihop alls. eller också så har någon börjat med att uppvakta och hållit kontakten under ett bra tag,och allt har kännt rätt bra och kanske kunnat bli nåt i min känsla iaf. faktiskt .Men då av nån anledning så tvär drar vissa bara helt utan att säga ett enda ord? så de finns verkligen lite olika typ av personer som killar/män och antingen så tvärångrade sig vissa,och ville vara fri? eller också drog dom bara en vals om att intresse fanns för att kanske på nåt sätt fördriva sin tråkiga tid på jobbet eller vardagen..och ibland kom vissa på att dom plötsligt ska ut och festa? och då skiter man plötsligt i den pågående kontakten man haft med någon? Men också den varianten med lögnande redan gifta män och andra som dessutom redan är i ett parförhållande med någon? och väljer då att kontakta t.ex. mig då som har lagt in riktigt utförlig information med vad min tanke och mitt syfte är med att vara här på sidan? riktigt respektlöst mot t.ex. mig och kanske andra tjejer/kvinnor som endast vill träffa en kille/man för ett ev. kommande parförhållande/livskamrat! Jag menar? vad i helvete har t.ex. jag då som singel och söker livskamrat för nytta av att bli kontaktad av redan gifta män eller män som redan är i ett förhållande? De kan ju aldrig ändå bli något för min del med en sån kille heller? Han sitter ju redan med en partner och dyker in på t.ex. min sida då och gör anspråk på min tid och fokus som han då på nåt sätt såå gärna vill att jag ska lägga på honom för att han då ska få nån slags kick eller vad fan de nu är den typen av killar/män söker och hoppas på? de finns svikare och kikare och lite annat har man förstått efter en tid här på en sånhär sida!? Tyvärr får man väl säga!!!!

    Men iaf. så skulle de för mig absolut inte funka att ha ett riktigt parförhållande/livskamrat med en kille/man ,som då kanske är väldigt snäll och go som person,ja de är väl jättebra och mysigt de iåfs. men som samtidigt då kanske är en kille/man jag inte ens känner mig attraherad av när jag ser han? och i ett parförhållande där man då dessutom kanske ses i stort sett varje dag?Eller de spelar ju fan ingen roll om man ses varje dag eller sällan heller! Känns ju inte okej iaf. inte blir man ju mer attraherad för att man ses sällan med en man man inte är attraherad av heller de ggr. han skulle ha dykt upp såattsäga! Och då spelar det ju som ingen roll hur atttraherad han kanske kan vara av mig? Vem gillar och går igång på sånt? De funkar ju helt enkelt inte på de viset om man nu inte råkar vara helt omställt i urverket villsäga!? :-/ så om det finns såna typ av männiksor så kan man ju verkligen undra!? Inte då jag iaf.! För mig personligen är de då väldigt viktigt och avgörande att jag känner attraktion för en kille/man när jag ser honom tillattbörja med! Och såklart så måste ju samma kille/man känna samma för mig isf. om det ska bli en känslomässig pirrig stämning mellan varandra för att känna intresse för att gå vidare i kontakten såhär i text tillattbörjamed! Och för att inte snacka om den sexuella biten som också tillhör ett parförhållande/livskamrat? Inte vill jag gå isäng med en kille/man jag inte känner mig attraherad av heller? Vem fan vill de? De skulle väl ingen kille/man heller om de t.ex. inte känner sig attraherad av en tjej/kvinna? Eller? :-/

    Och sedan de viktigaste av allt är ju att samtidigt också veta om båda känner samma för varandra ,och har samma tanke,syfte och mål med att söka min kontakt som jag har med att söka killen/mannens kontakt?För att då alls veta om det är nån ide att fortsätta kommunikationen med varandra? jag menar det måste ju gagna båda två om det ska kunna bli nåt resultat och fortsatt kontakt med varandra!Och tycker man då sedan att ens båda livsstilar också verkar passa och fungera ihop med varandra eller enskillt vid vissa tillfällen om så krävs, och som säkert också oftast ska kunna vara så!Och de för att jag vill iaf. inte medvetet försöka göra om en annan person/partner för att denne ska passa mig..Och vill heller inte att motsvarande part ska försöka göra om mig för att jag ska passa in i vederbörandes liv på nåt sätt? Jag anser att det bästa är om två personer hittar varandra som är som dom är och gillar,älskar varandra för de dom är och som dom är som person..då blir det ett lyckligt förhållande helt enkelt! Och har man samma tankegrund och mål i detta och för varandra,så kan de ju inte bli så mkt. fel när man kommit den biten på vägen.
    Och jag har tyvärr ännu inte kommit i kontakt med en kille/man där allt detta verkar stämma in! Och då får det helt enkelt vara istället tills det ev.? mitt vad det är kanske dyker upp en kille/man där allt känns rätt för båda parter 🙂

    • ViraStina

      Jag vet inte om det är bl a mig du riktar dig till när du undrar vilka som kan tänka sig ett förhållande utan attraktion.

      Det finns garanterat människor som kan tänka sig det – förmodligen fler än vi tror – men jag hör inte dit. Däremot ifrågasätter jag den allmänna uppfattningen att attraktionen är ett helt självständigt fenomen som bara råkar dyka upp från ingenstans. Och att det bara är någon enstaka perfekt person som kan väcka åtrå hos oss. Samt att attraktion alltid uppstår omedelbart, eller inte alls.

      Men om man går på dejt efter dejt, kanske under åtskilliga års tid, utan att hitta någon som man ”klickar” med, då kanske man behöver omvärdera betydelsen av det där omedelbara klicket? Man kanske kan ställa sig frågan om man egentligen är en person som behöver lång tid på sig att bygga upp känslor?

      Någon tog upp hur vanligt det är att par träffas på jobbet. Och långt ifrån alla dessa par drabbades ju av omedelbar förälskelse första gången de fick ögonen på varandra. Jag gissar att majoriteten snarare inleder sin bekantskap med att helt enkelt trivas tillsammans som kolleger. Och så småningom börjar något mer utvecklas. Ju mer de jobbar tillsammans, kanske. Ju mer förtroenden de utbyter. Ju mer de bekräftar varandra. Och plötsligt inser de en dag att jobbrelationen har blivit något annat.

      Men när det gäller dejting är vi inte så villiga att försöka efterlikna denna lite långsammare variant. Då vill vi gärna ha omedelbar pang-på-attraktion. Annars är det lönlöst, tror vi.

    • Romantisk-tjej

      Virastina:

      I mitt inlägg skrev jag om en långsam variant, nämligen att söka vänskap i första hand. Då är inte det där klicket det viktiga utan att man lär känna en person på djupet. Och man umgås helt enkelt för att man trivs med varandra. Det är en väldigt bra början.
      ——–
      Utseende är viktigt, det är klart man vill ha något att vila ögonen på. Men det gör inte per automtatik att jag faller pladask. En kille kan vara avtändande som person fastän han är snygg medan en mindre bildskön kan ha en personlighet som drar undan mattan under fötterna.

      Vad som är avgörande för mig är det mentala och känslomässiga utbytet. Det är då det kan klicka. Personkemi uppstår sällan för att en kille är snygg, har den rätta bilen/jobbet/bostaden, har många vänner, är sexuellt erfaren osv. I mitt fall är det mer subtilt än så. Och om jag ska göra en profil på de killar jag blivit begiven på så visar det sig att de flesta varit lite av nördar/känslosamma outsider-typer med väldigt lite erfarenhet av tjejer 😉

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Haha, det låter som om vi slåss om samma män! Och jo, jag går också ofta via vänskap, har jag lärt mig.

      Jag har en hopplös dragning till de lite nördiga, högutbildade kufarna. Det är dem jag faller för. På gott och ont. Det blir ju gärna att man går i samma fällor och upprepar samma misstag.Men på sistone har jag alltså bestämt att testa att bryta mönstret en aning.

      Min spontana idé var först att jag skulle försöka dejta helt ickenördiga men välutbildade svenssonkillar. Men nu lutar det alltmer åt att jag behåller kufigheten och ser över det där ganska irrelevanta kravet på högskoleutbildning istället! 😀

  10. Sökande

    Mycket negativt de var här då 🙂

    Hakar väl på då?.. haha

    Ja jag vet inte. Har själv suttit här i några år och att vara kräsen vet jag inte om jag är? Typ icke rökare och inga barn sen tidigare relationer sen är jag öppen för de mesta. Jag har varit ihop med rökare så ni behöver inte vara ledsna ^^.

    Men jag skriver ju till några då och då som fångar mitt intresse. Tex en press och några bilder. En som vill samma som jag. Nämligen att finna någon att bygga något på. Men många har så ”nekande” svar tillbaka och vill inte vara drivande i en konversation. Folk som bara skriver OK, Ja, Nej och andra kortare svar utan att inbjuda till någon konversation eller man känner ett driv ifrån de ger man snabbt upp med att ha försökt kontakta 2-3 gånger men att få samma svar tillbaka jämnt då tappar man suget. Eller de som blir sura och frågar varför man vill veta och ställer någon fråga.. Liksom?? Då har de ju hamnat helt fel..

    Men kräsna är många. Många killar är svin men de finns många fina där ute. Men sen finns de bra många tjejer som hoppar i säng för minsta lilla med så ibland är de sällan killarna som är svin för att tjejerna blir sårade.

    • Miss Z

      Hade en som hade samma krav som du, icke rökare. Som ändå skrev till en, man hade ifyllt att man rökte ibland, när man skrev att man faktiskt rökte nån gång ibland fick man frågan. ”Har du tänkt sluta”.

  11. C

    Detta inlägg känner jag mig verkligen väl igen i 😐…
    Efter två år har jag på senare tid förstått på riktigt att ändra mitt eget beteende, bryta mönstret och lämna komfortzonen känns helt nödvändigt…
    Känner även igen känslan av uppgivenhet och viss utmattning och tröttnat gjorde även jag på nätdejtingen, ordentligt..
    Det ”bara” var att göra en kovändning..
    Hoppas nu hitta min fina filé i fiskaffären .. 😉..

    PS Var det Einsten som hade en tanke ungefär såhär..
    Om en person upprepar en sak om och om igen, utför samma handling på likartat sätt gång efter annan…
    …och förväntar sig ett annat utfall, är inte det rentav dumt?
    Mao; Vill du ha ett annat resultat (av vad du än gör), får du göra på ett annat sätt för att nå dit…

    Enkelt men svårt.

    • John G

      C:

      Du är rätt ute.
      Det är Einsteins definition på galenskap 🙂

      Att försöka samma sak om och om igen.
      Och förvänta sig ett annat resultat varje gång.

  12. C

    PS
    Det slog mig nyss; det som många beskriver här påminner mig väldigt mkt om utvecklandet av vänskap/ kärlek på en arbetsplats…

    Och hur stor andel av ingångna gift/samborelationer började på jobbet finns ju statistik på..

  13. Lady

    Intressanta inlägg i en fråga som jag grubblat en del över. Måste erkänna att jag har varit den kräsna partern i ett antal fall. Jag går rätt lätt i gång vid datorn när jag stöter på någon jag får ett mentalt klick med. Det har varit trevliga män, det har jag tyckt även efter att ha träffat dem. Men när vi sedan ses så hittar jag har alltid något ”fel” på dem eller bara inte känt det rätta intresset, och har därför inte velat ses igen även när de har velat det.
    Har sedan också råkat ut för de fega/kräsna/tveksamma männen. I mitt fall har det varit män som gärna har skrivit och flirtat men som aldrig låtit sig lockas ut på en riktig träff.
    Har som sagt grubblat en del över mitt eget beteende och ska nu försöka bryta det genom att träffa en av de tidigare dumpade männen på nytt, för att se om det ändå inte finns något där.
    Håller med John G om att vi måste inse att en relation inte är något som bara händer, utan något vi måste jobba för att få. Håller också med honom om att vilja ha sex inte är något som ska avfärdas som lika med oseriöst. Alla män jag har träffat och/eller skrivit med vill ha sex. Och det vill jag också. Att tycka om någon person och känna sig attraherad av denne är ju det relationer börjar med. Att ett par träffas och utan vidare känner att de är menade för varandra, utan att först ha varit inne på bana sex, hör väl ändå inte till vanligheterna?

  14. Marc

    Alla gapar troligtvis efter för mycket ibland. Förra året gapade jag efter för mycket, då jag hade tre tjejer på en gång, de kände inte till varandra lyckligtvis. Men när jag väl skulle träffa den första tjejen fick jag kalla fötter och backade ur, likadant hände med de andra två.

    • Miss Z

      Men samtidigt skriver du att tjejer som varit här länge är blaha och inget att ha. Du har väl själv varit reggad länge på HP?

      Då är ju du lika mycket blase som dem om inte också lite av en hycklare. Du raggar nya tjejer för de vet inte om att du är en av långliggarna här?.;-)

  15. Peter

    Det är bara nya tjejer som är intressanta att skriva till. De som har suttit här i flera år är rent blasé. De nya provar sina vingar på attraktionsmarknaden.

    I helgen var det träff. Jag har ändrat på mig. Det slutade med töm i hennes säng. Nu får hon avgöra om det ska vara glöm på den, och för sen jag stod i hennes dörr och sa att hon kan höra av sig har det rått radiotystnad från henne. Helt HP stil på det. Men för några månader sedan ville jag vänta med sexandet och den hon blev så jävla besviken över uteblivet sex att hon bad mig dra åt helvete och sen stängde hon av sitt konto.

    • fredrik

      Har samma erfarenhet som du. Tjejer som har varit grymt på och klängiga, som jag har gillat och velat träffa igen, men nekat till sex bara mys. Det har blivit så tyst. Men det är bra, då blir det ju tydligt med deras syfte, trots att det innan dejten har uttryckts att det har varit så seriöst med dejtingsidenärvaron.

    • Cecilia Salamon

      Tycker att det låter väldigt fördomsfullt att säga att alla tjejer som varit medlem på Hp i flera är år ”rent blasé”. Du vet ju ingenting om hur deras liv ser ut – kanske har de inte prioriterat dejtandet under perioder? Att ha varit singel länge är i sig inget bevis på någonting. Alla har olika prioritet i livet. Och jag tycker även att du låter dömade kring det här med sex eller inte i början av en relation/första dejten. Det kanske inte var själva samlaget som gjorde att hon inte hörde av sig efteråt utan någonting helt annat, som att de rätta känslorna inte uppstod?

    • Micke

      Ja det finns säkert en del medlemmar på diverse datingsidor.
      Som har varit medlemmar länge.

      I väntan på den rätte…

      Jag ställer mig tvivlande när en kvinna efter år.

      Inte lyckas hitta någon.. Är det verkligen så mycket fel på folk? Att de inte skulle duga åt en

    • Peter

      Du får ursäkta Cecilia, och även Miss Z, men vad ni båda säger stämmer inte alls med vad jag upplever. Man skriver och det är den rätta som söks här. Men när man träffas är det ett, och med betoning på ett, ligg som söks. Antingen kan man passa på att ligga, eller hoppa över den biten. Troligtvis hör man aldrig mer av henne man var på dejt med oavsett vad man gör eller inte gör.

    • John G

      Nu måste jag protestera lite Peter.

      För jag tänker att Cecilia kan ha helt rätt i det hon säger.

      Kanske slutade tjejen inte höra av sig bara för att hon fått det hon ville?
      Det kan ju finnas andra orsaker också.

      Jag träffade exempelvis en tjej i våras som jag hade sex med första gången vi träffades. Och efter att vi träffats första gången så kunde hon inte sluta ringa mig, sms:a mig. Det är kanske svårt att förstå men telefonkontakten blev så intensiv att jag upplevde det som att jag aldrig fick vara i fred.

      Och efter att ha försökt få till förändring några gånger så avslutade jag den kontakten. Därför att den tjejen inte ville förändra sitt beteende.

      Vilket ju faktiskt innebär att hon kan uppleva det som att när jag fått vad jag ville, så slutade jag höra av mig och avslutade kontakten.

      Men att vi hade haft sex var ju inte anledningen till att jag ”gjorde slut.”

      Och kanske finns det någonting liknande bakom som gör att du förlorar kontakten med tjejerna efter att ni har träffats och haft sex?

    • John G

      Och förresten.

      Om du nu har rätt och träffar på fler tjejer som bara är ute efter ett äventyr så hänvisa dem till mig. Här är de alltid välkomna. Typ 🙂

  16. Sussi

    Tycker verkligen du har en poäng där Cecilia.Under de 5 åren jag nätdejtade var jag allt annat än blasé jag var verkligen seriös till hundra procent ( är det fortfarande ).jag har många vänner som verkligen vill träffa en kille för att ha en seriös relation men som precis som jag själv gått på massor av nitar.Problemet är väl att klara av att mötas i bruset .

  17. JaguarBoy

    Jaha …….. HP är medskyldiga till dessa kräsna damer 🙂 Loggar ut , vad kommer för reklam ?????? ”Kolla Ekonomin Innan Dejten…Ratsit” Såklart att pengakåta , icke självförsörjande damer betalar 125:-/mån. för att kolla upp tilltänkt dejt 🙂 Väl investerade pengar för dessa damer 😉
    Jaa jag vet , men detta är skrivet med lite glimt i ögat och ironi … Så killar !!! Vad ni än gör , kör ”fejk-id” tills ni träffat damerna i fråga 😉 Kommer jag i alla fall att göra 😉

    • Sussi

      Jaguarboy drar alltid på munnen åt dina inlägg eftersom Sverige knappast är ett land där kvinnor behöver bli försörjda av någon man.

      Mitt tips till dig är förljande:Ha ett profilnamn som inte på något vis påskiner att du är en storfräsare tex Jaguarboy pröva kalla dig Kurt eller Sture tex.

      Undvik att ha en skrytsam text där du berättar om flotta vanor dyra resor etc.

      Undvik bilder på båtar bilar mortorcyklar hus och annat som kan uppfattas som att du har det gott ställt.

      Föreslå en kopp kaffe när ni skall ses kostar max 30:- men ok finns risk du behöver sträcka dig någon tia uppåt ( jag betalar alltid för mig själv så ingen behöver gråta över att jag länsat plånboken efter en dejt)

      Låt inte henne få chansen kolla upp dig på ratsit innan ni träffats håll kontakt på HP tills du vet om du vill se henne igen.

      Lycka till

    • Cecilia Salamon

      Måste också påpeka som flera andra här redan har gjort att de flesta tjejer i Sverige 2015 faktiskt inte letar efter en man som ska försörja dem utan någon som de ska bli förälskade i. Det är jag 100 % övertygad om!

  18. JaguarBoy

    Hej Sussi .. Du är helt rätt ute med ditt inlägg ang. vad jag skrivit , men ändå ack så fel 😉 … Dyra vanor som utlandsresor , flott boende och sånt…Det har jag absolut ………….. inte .. Jag påpekar alltid att jag ”är mindre förtjust” i att åka utomlands på resor , bor enkelt kör pissbil ”vanligt” .. Vilken jag även använder på 1a (oftast sista 🙂 ) dejten . På min ”sida” har jag inget som visar varken ”katt eller Lady Thornton” eller vad det nu månde vara 🙂 Vanliga enkla vardagen är det vad som speglas 🙂 Kanske inte fullt så roligt… Behöver inte bli försörjda av någon man … 🙂 Jooo jag vet , många av dina medsystrar skriver så i profilerna….Men tyvärr så har jag bara ”råkat ut ” för motsatsen , blivit vansinniga då jag: Inte åker utomlands , Bestiger berg för hennes skull , kör inte motorcykel , har en snipa istället för en Riva Ariston och inte kan låna henne till ”sista hyran som det fattas pengar till” 🙂 Jooodå hände på sista dejten hahahaha .. Jooo jag vet , namnet kan verka skrytsamt , men speglar mitt intresse och jag avskyr namnaen Kurt och Sture , herregud, hur gammal tror du jag är 😉 … Och vad gäller kaffet , såklart jag betalar för fikat .. Oavsett , så är det ALLTID mycket trevligare gå på nåt litet oansenligt fik/med hembakta kakor såklart/ än att gå på Kochska Krogen till exempel 🙂

  19. Sussi

    Ja du Jaguarboy jag känner personligen minst 10 kvinnor som är aktiva på dejtingforum och som är helt och hållet självförsöjande och inte har några planer på att ändra det.

    Det enda de saknar i sitt liv är kärleken.Så dessa kvinnor existerar jag lovar.

    Men mina egna erfarenheter är inte bättre än dina.Trots seriösa profiler fantastiska dejter och män som precis som jag själv utgett sig för att verkligen vilja hitta kärleken och de sagt sig vara förälskade och blaha blaha så när det kommit till kritan så blir de hellre begravda med laptopen än att behöva logga ut från nätet och bara träffa en enda kvinna.

    • ViraStina

      Hahaha, exakt min uppfattning också! 😀

      Lämna datorn och ses IRL? Mäh. Vi som hade det så trevligt, trygga på varsin sida om nätet. Måste vi sabba det nu?

  20. JaguarBoy

    Begravd med laptopen hahahaha … Joo jag vet , finns många trevliga kvinnor och män , gubbar , pojkar med för den delen .. Varför skratt om laptop ?? 98% av befolkningen har blivit så beroende av allt detta , i mina ögon , skit med telefoner , plattor och annat trams … Till och med mitt under dejt kan hen plocka fram skitet och ”bara kolla” . Själv har jag ALDRIG telefon med på ev. dejt eller nåt .. Är absolut inte beroende av ”vuxensnutte” .. Kommer jag på mej själv nere vid bilen ”jäklar..telefonen är i köket” Vad gör jag ? Bryr mej inte ett dugg .. Sussi…Då hoppas jag att jag en vacker dag ”råkar” skriva till någon av dina väninnor 🙂 .. Och du… Hoppas du med hittar Mr. Right .. På ett eller annat sätt … Står det en mansperson och ser vilsen ut bland grönsakerna på ICA , kan det vara Mr. Right 🙂

  21. What_A_Man

    Intressanta kommentarer här…

    Min erfarenhet är att första träffen är ett skådespel. Det är först när man fortsätter att träffas man börjar visa vem man egentligen är.

    Sen tror jag att väldigt många förväntar sig – nä, kräver – att den man träffar ska göra ens liv komplett ur totalt ingenting. Så är det ju inte. Får man tag på någon man känner att man är på samma våglängd med finns nog en rätt god möjlighet att skapa något riktigt bra ihop om man hjälps åt. Men den chansen är det så otroligt få som är beredd att ge någon annan genom det här forumet. Det är nog fler som är beredda att ge den när man möts i verkliga livet.


Kommentera