stay single

Bli singelpeppad!

Hösten är här och när mörkret börjar krypa på och de ljumma sommarkvällarna känns långt borta kan det kanske kännas lite kämpigt att vara singel. Då kan man behöva extra pepp i vardagen för att uppskatta allt det härliga som redan ryms i ditt liv. Här kommer därför en stor dos av singelpepp! För du är ju ganska så jäkla fantastisk. Glöm aldrig det.

”Jag har äntligen hittat den rätte…”BvqBxUXIUAEZqvg

”Självförtroendet på topp!”sexy-

”Jag nöjer mig inte med vem som helst, eller med vad som helst”tumblr_lwue7p1mdy1r3o23jo1_500

”Hur kan någon som jag fortfarande vara singel? Helt ofattbart!”d3e85a019d07018db6a5091450826622

”Så sant!”
singellivet
”Ett ganska bra förhållande, eller hur?”14f2954bb95c1209b7bebfb3526d4702

”All the single ladies now put your hands up”
single ladies

”Kom ihåg detta!”
singelliv

”Någon väntar på dig”
singel pepp

”Du är singel och fantastisk!” 83c49fd528605157148b3f07a9c29df4

Inte övertygad än? Läs vår lista med 26 bra saker med singellivet!

dating


Det finns 63 reaktioner.

Lämna kommentar
  1. Crazy8000

    To cool for scool attityden är alltid lika rolig att se när ingen vågar gå fram till dom 😀
    Why should I try harder med stolpskott som inte vågar gå fram och förföra själva på alla plan?!

    Alla de texterna lyser missnöje av närvaron lång väg.

  2. Norrland

    Det är fint med självförtroende. Men självförtroende utan förklaring känns oftast lite tomt. Men måste ha något som matar ens ego, något som får en att känna ”Jajemän, det här är varför jag är bra”. Att bara att säga ”allt är bra”, utan anledning, är som att hålla händerna för öronen och skaka på huvudet. Det kommer falla bort snabbt.

    Men det finns många anledningar till att man borde uppvisa mer självförtroende. Jag har aldrig träffat en person som aldrig haft en god anledning till att vara självsäker. Det finns anledningar till varför man förtjänar respekt. Anledningar till att man bör tas på allvar. Och om man vänder öronen inåt och verkligen lyssnar kan man höra vad det är. Om du inte kan det så lyssnar du inte tillräckligt, eller har något över öronlocket.

    Att vara snygg är den ytligaste anledningen som finns, och den faller fortast. Vem som helst kan vara snygg i rätt ljus och promillenivå. Men det finns så mycket mer. En livlig fantasi, en tunga för språk, drömmar, ambition, välvilja, heder, värme, medmänsklighet, jävlaranamma, bildning, lojalitet – det finns alltid oändligt värdefulla anledningar till varför man har en god motivation att hålla huvudet högt och säga att man är okej. Och när man börjar tvivla – tänk tillbaka på din källa. Det finns något där. På riktigt. På riktigt riktigt.

  3. HoppfullSkeptiker

    Självförtroende och självkänsla i all ära, och jag förstår såklart att hela detta inlägg är menat som lite lättsamt och roligt, men jag tycker ändå att en del av detta ”singelpepp” låter rentav fåfängt och självupptaget.

    Många menar väl att det är ett stort problem inom (nät)dejting numera att många kvinnor blir så bortskämda av all uppmärksamhet de får av så många män att de blir otroligt kräsna och så fort nånting känns det minsta ”fel” så bara dumpar de snubben och tar nästa som ivrigt står på kö istället. Jag har fått höra om detta från många håll, både från män och kvinnor. Mycket av detta ”singelpepp” tycker jag spelar in på precis den uppblåsta självbilden. ”I’m too sexy for everyone” etc.

    Förresten, det känns som att detta inlägg enbart riktar sig till tjejer…

    • Boccaccios

      Men du HoppfullSkeptiker, jag håller med dig, som du skriver ser det förmodligen ut rent generellt.

      Tjejer som dumpar killar vid Minsta lilla tveksamhet. Och sedan går de vidare till nästa kille som ivrigt står i kö och väntar.

      Men då blir min fråga, Varför tillåter vi killer det beteendet?
      För jag menar, enligt SCB är singelstatusen uppdelad på 53% tjejer och 47% killar.
      Sedan vill jag reservare mig för parametrar i den statistiken som kan ändra förhållandet.
      Men ändå, det finns alltså fler singeltjejer i Sverige än singelkillar.

      Så varför är det inte vi killar som kan gå vidare till nästa tjej som ivrigt står i kö och väntar på oss?

      Hur tycker du HS att vi skall göra för att vända på förhållandet?

    • HoppfullSkeptiker

      Boccacios,
      Jag skulle vilja se en dejtingsajt som HP och/eller okcupid där enbart kvinnorna ens hade möjligheten att ta första kontakten. Dvs att män kan inte skriva till någon kvinna som inte själv skrivit till dem först. Detta skulle totalt eliminera männens massmail, och det skulle ge kvinnorna både makten att ta egna initiativ och ett väldigt starkt incitament att göra det (eftersom inget skulle hända annars).

      Det finns nån enstaka sån dylik app/sajt/tjänst men ingen stor och gratis i Sverige såvitt jag vet.

    • Boccaccios

      HoppfullSkeptiker:

      Det är faktiskt någonting jag föreslagit för både Mötesplatsen och HP.
      Att ha ”Damernas”.

      Du vet, en helg, en vecka, en månad när tjejerna Måste ta initiativet.

      Fick dock aldrig svar av MP och har inte fått svar av HP så det var väl inte intressant?

      Men att ha det så Hela tiden på en nätdejtingsida har faktiskt aldrig slagit mig.
      Bra förslag HS.

    • Crazy8000

      Boccaccios

      Funkar inte i praktiken med sådana helger.
      Du får en beteende förändring som kommer tömma sidan. De flesta kvinnor kommer inte vara inloggade under den tiden.

      De som är lata kommer inte vara online av ren bekvämlighet.
      De som är för blyga för att komma över att ta första kontakten med mail kommer må skit så dom gör samma sak istället för att komma över det.
      Sedan har du de som inte kommer vara där under den tiden av ren princip sak även om dom råkar vara en av de som tar första kontakten med mail.

      Hajar du?

      Men det går att köra en annan approach där vartannat mail till ny kontakt måste du ta kontakt annars kan du inte få fler nya mail från ny kontakt genom att ingen kan kontakta personen och max 10 kontakter per 24h och betalande får inga undantag och mailet måste innehålla mist 3 bokstäver varav den första boxstaven måste vara en stor boxstav.

    • Boccaccios

      Crazy:

      Jag Vet att det kommer se ut så som du säger.
      Precis det scenariot du målar upp, och den arrogans det visar på hos många tjejer här på HP, är vad jag har pratat om i tidigare trådar här på bloggen.

      Och ja, detsamma gäller säkert många killar? Men som vanligt, jag skriver aldrig till killar så jag kan inte uttala mig om hur de beter sig.

    • Crazy8000

      Nu har vissa sortens människor en tendens att samla sig på samma ställe som värkar lättare men är egentligen svårare.
      Om inte någon har tänkt på detta som jag har märkt. De flesta jag har haft kontakt med någon slags diagnos i form av ADHD eller Borderline.
      Båda brukar ha positivitet med känslor och den ena är extremt ego trippade, dom kan till synes värka helt ok.
      Dom har ingen känslomässig empati eller sympati och drar sig inte för att ljuga och manipulera för att få ihop sin verklighetsuppfattning, saknar olika sorters vett och etikett, extremt dåliga på att pejla in andra. kan få för sig att du har skrivit något eller att dom har skrivit något som aldrig har hänt. dom har inte förmåga att se att dom själva har gjort något för allt dom gör är rätt och allt alla andra gör är fel även om det är så just den personen gör. alla dessa har känslomässigt av eller på, du har inget mellanting och dom kan inte kontrollera sig med sina känslor. det som var för en minut sedan gäller inte andra minuten. Dom brukar inte tåla konfrontation eller bli fråga satta, så där misstänker jag att en del som blockar efter ett snäsigt mail dom har sänt har någon av dessa. försöker hitta quick fix och genvägar som ställer till det för dom.
      Nu är inte alla som har detta sådana fullt ut.

      Där har du en anledning till lustigt beteende från många kvinnor här inne.
      Det brukar gå att se i deras profil text ibland, en del av dom är extremt lata och skriver inget i sin profil och även hur dom beter sig via text.

  4. mysan

    Hallå där!

    Jag kan direkt, återigen , se detta underliga antagande att alla kvinnor blir bombarderade av mail, och kan välja och vraka mellan en massa dejter.
    Tala gärna om för mig och många andra kvinnor hur man får den möjligheten! För vi är många som inte förstår din beskrivning.
    Jag har tex själv de senaste 4 månaderna haft mailkontakt med en del, men nästan alla försvann in i tystnad egter ungefär 2 veckor. Hela 1 person blev det bokad dejt med, men hör och häpna, den killen dök inte ens upp! Han kanske hade brutit benet, gått vilse, skull hjälpa gamla faster Hulda att vattna pelargoner eller sitta kattvakt. Vem vet. Men det finns många omogna killar som fegar direkt om de blir tillfrågade om att ses. Det har jag förstått utifrån andra kvinnors ord, och det är min erfarenhet.
    Massor av mail, nej inte i min inbox. Men jag har rätt att precis som alla killar jag försökt få kontakt med via ett första mail, att Tack nej till dem som inte har varken textvelr bild, är alldeles för gamla elr unga, eller som tyvärr jor för långt bort.
    Jag har skrivit och flirtat en hel massa män, men det är väldigt få som hör av sig tillbaka utav de som läser mailen.
    Så glöm inte, alla vi som söker seriöst, och har en äkta önskan om tvåsamhet, vi sitter i samma båt. Jag skulle gissa att max 10 % av dem som är med här på hp är ärligt och innerligt seriösa i sitt sökande. Och beredda att engagera sig med tid och prioritera bort fritidsintressen för att träffa en person och lära känna.

    • HoppfullSkeptiker

      ”Jag kan direkt, återigen , se detta underliga antagande att alla kvinnor blir bombarderade av mail, och kan välja och vraka mellan en massa dejter.”

      Nu kan jag ju inte tala för någon annan, men jag själv var iallafall noga med att säga ”många” kvinnor, inte ”alla”. 😉

  5. Sussi

    Så huvudet på spiken Mysan.Mina erfarenheter liknar dina till hundra procent fast jag tycker nog 10 procent lät lite väl högt.

    Man förväntas boosta självförtroenden prata sex och svara på massutskick.Söker man däremot ett seriöst förhållande är inte nätet rätta stället eftersom det kräver ett äkta engagemang från bådas håll.Jag har ledsnat på alla bekräftelsesökande killar och har svårt förstå att man uppfattas nonchalant när jag egentligen är helt ointressant.Vad spelar det för roll om jag svarar när man knappt orkar läsa svaret och förresten så får man ändå samma mail från samma killar om och om och om igen.

    • Romantisk-tjej

      Har haft samma erfarenheter som Sussi och Mysan! Ytterst få killar fortsätter maila och man ska ha väldigt stor tur om de få som är kvar efter några brev vill träffas i huvudtaget. Ofta får man inte ens deras mobilnummer.

      De killar som på allvar vill etablera en vänskap och eller kärleksförhållande är YTTERST FÅ på HP. Så sluta med snacket om att tjejer kan välja och vraka, för det är inte sant. På dejtingsajter vill de flesta killar bara ”leka”, ha tillfälliga sexuella kontakter (de som är beredda på att träffas) men intentioner om ett långvarigt förhållande och äkta känslor är som sagt sällsynt.

    • What_A_Man

      Det har jag förbaskat svårt att få in i min trånga bolle… Jag som är med här för att försvinna härifrån hand i hand med någon som betyder något: Hur kan det komma sig att jag hela tiden misslyckas.

      Just med att föreslå träff har jag provat lite olika varianter. Första försöket var rent naivt brevvän. Det slutade med förhållande PÅ nätet där hon drog ut mig. (Trots att vi var heltända på varandra här kunde vi inte ens snacka med varandra i verkligheten.)
      Föreslår man själv, då är man för på i de flesta fall.
      Testade varianten att redan i första mejlet föreslå aktivitet vid träff, utställningar och konserter och liknande. Det funkade jättebra, här har vi det lyckade konceptet – ända till det var dags att ses. Varenda en backade i sista minuten.
      Försökte att inte verka intresserad av att ses. Det fick effekten att hon fann mig helt ointressant och gick till någon annan…

      Nu sitter jag och letar efter en antydan att hon vill ses. Jag lusläser breven. Finns den antydan blir det träff. Enkelt.

      Att sen försöka få till återkommande träffar… Det är nästan lögn. Man får höra att hon gärna ses igen. Två timmar senare gäller inte den.

    • HoppfullSkeptiker

      Sussi, Romantisk-Tjej:
      Återigen, ingen har sagt att ALLA ”tjejer kan välja och vraka”, men statistiken visar väldigt tydligt att många tjejer kan det. Den mest populära mannen får bara marginellt fler mail än den minst populära kvinnan.

      ”På dejtingsajter vill de flesta killar bara ”leka”, ha tillfälliga sexuella kontakter (de som är beredda på att träffas) men intentioner om ett långvarigt förhållande och äkta känslor är som sagt sällsynt.”

      Om män med seriösa intentioner nu tydligen är så sällsynta (och därför måste vara eftertraktade), hur förklarar du då att vi män som faktiskt är seriösa ändå inte får nån uppmärksamhet eller respons från seriösa kvinnor?

    • ViraStina

      Hoppfullskeptiker:

      Problemet för många av oss kvinnor är att vi absolut inte kan välja och vraka i praktiken, oavsett hur många mail vi får. What A Man skrev någonstans att de gånger han får igång en konversation, leder det ofta till IRL-träffar. Det lyckades jag väldigt sällan med, hur många jag än mailade med.

      Som jag tidigare har skrivit, verkade jag placera mig någonstans i mittenfacket. Jag blev absolut inte nerlusad med hundratals mail, men det var inte tomt i inboxen heller.

      På samma sätt fick jag verkligen inte svar från alla jag mailade till, men ganska många skickade tillbaka åtminstone några rader. Ett helt acceptabelt resultat rent kvantitativt, alltså, om man mäter framgång i antalet mail som droppat in. Jag har nämligen aldrig förväntat mig att kunna välja och vraka. 🙂 Men mäter man däremot framgången i antalet IRL-träffar ser det betydligt värre ut.

      Min erfarenhet stämmer alltså precis med det som Mysan, Sussi och Romantisk tjej beskriver. Det verkar som en extremt liten minoritet av männen på HP är intresserade av något seriöst. De kan skicka flirtar, gilla bilder, skriva trevliga presentationsmail och t o m brevväxla intensivt, men de fegar ur konstant inför en fortsättning.

    • HoppfullSkeptiker

      ViraStina,
      Det får stå för What_A_Man isåfall, min egen erfarenhet är inte sådan. Visst blir det nån enstaka konversation här och var om jag verkligen ligger i med mailandet, men de allra flesta slutar svara utan förvarning efter ett par eller några brev. Det blir ytterst sällan någon IRL-träff för mig heller. Hittills i år: en enda.

      Min inbox står dammig och tom, och jag har aldrig varit med om att ”ganska många” svarar på mina kontaktfösök, snarare bara någon väldigt enstaka, så min poäng kvarstår: även ni kvinnor som anser er har det svårt har det ändå relativt sett mycket bättre än många av oss män.

      Och min fråga kvarstår också: om det nu är så extremt sällsynt med seriösa män, hur kommer det sig då att vi män som faktiskt är seriösa ändå inte får nån respons eller uppmärksamhet?

    • ViraStina

      Hoppfullskeptiker:

      Som sagt, räknar man framgången i mail har vi det säkert mycket bättre. Men inte om man har ett mer ambitiöst mål än att få så många goddag-yxskaft-mail som möjligt på en dejtingsida. 🙂

      Din fråga kan vändas till precis motsvarande. Ni är en massa män här som säger att ni är seriösa och anstränger er, svarar på alla mail, försöker få till träffar osv.

      Hur kommer det sig då att vi är så många kvinnor här på bloggen som upplever antingen att konversationerna dör ut direkt (trots att mannen initierade dem), eller att de alltid stannar på konversationsstadiet, trots att alla ni säger att ni letar seriöst?

      Och hur kommer det sig att mina tjejkompisar som också hänger här, inte heller lyckas hitta män som vill ses på riktigt? Numera utgår de alltid från att de killar som först verkar trevliga och mailar, kommer backa direkt så fort tjejen föreslår en träff. Då blir det oftast väldigt tyst. Eller också startar stora undanflyktsgeneratorn.

      Det här är verkligen ett mönster, så det är något som är extremt motsägelsefullt med alltihop.

    • jag

      Ser en del frågor varför man som seriös man inte får några mail trots att vi, om man ska tro på vad kvinnorna här påstår (och det ska man ju göra), uppenbarligen är sällsynta så är det väl inte svårare än så att bara för att någon är seriös så betyder det inte att personen är ens typ… Med det menar jag inte att det är seriositeten som avgör det utan det samlade intrycket. Det är trots allt en ganska cynisk marknad med internetdejting där många (INTE alla) har en bild av vem dom söker och främst riktar in sig på dessa.

      Oavsett så ska ju något intresse infinna sig och det är inte alls säkert att det gör det bara för att personen råkar vara seriös. Jag kan ta mig själv som ett gott exempel… dejtade en kvinna för ngn månad sedan som förnuftsmässigt hade allt jag sökte… trygg, stabil, ärlig, höll vad hon lovade etc… men hon hade inte ”det”… känslorna infann sig inte hur gärna jag än ville.

      dessvärre så brukar de jag känner något för vara strulmajor som ska hitta sig själva, som inte glömt exet, som inte kan bestämma sig för om hon ska lämna siten för all uppmärksamhet hon får, som inte klarar av att hålla det hon sagt etc… kort sagt fullständigt opålitliga typer…

      Hade en kvinna per automatik haft ”det” bara för att hon har egenskaperna jag söker så hade jag haft mitt på det torra för längesen…

    • What_A_Man

      Virastina och Hoppfullskeptiker (samt universums samtliga andra invånare):
      Grejen är ju att det är inte jag som avgör om jag ska träffa henne jag skriver med: Det gör hon!

      Den funkar på andra hållet med. Man ska vara två om det. (Egentligen hade detta passat bättre i tråden om att visa lite engagemang.)

      De gånger jag lyckas få igång ett samtal, vi har en dialog här i stället för att vi mässar på om vår fritid, vårt jobb, middagstips och vad där mer är att babbla om, i stället för fråga svara så samtalar vi. Lyckas man få till just ett samtal, någon beskrev det som att det blir som ett rinnande vatten, med någon brukar hon (och då förmodligen även han) faktiskt framstå som en rätt vettig person. Det är inget svårt att säga att man är pigg på att fortsätta babbla med henne på en pub eller fråga om hon är pigg på att sticka ut på en omgång biljard. Men det är hopplöst om hon inte är inne på samma spår att man faktiskt är med här för att ses i verkligheten. Och man får inte med henne ut utan att hon har gett en antydan på att hon är pigg på träff.

      Egentligen är det här jätteenkelt. De jag har fått, nä tillåtits, komma nära har varit bra på att kommunicera, där är själva nyckeln till att lyckas. Vad de har sagt har de menat. Jag vill då inbilla mig, så lite lagom självförhärligande, att jag också har den förmågan. Ord och handling har stått i samklang hos dem. Vill jag också inbilla mig att det gör hos mig då. Det är inte så många som har den förmågan helt enkelt. Och att gång på gång stöta på någon som saknar det där tär på en, man blir less på att hela tiden vara motor i det här. Man ska vara två om det med.

      När jag började skriva här i bloggen sa jag rätt kaxigt att de kvinnor som misslyckas med att träffa någon saknar förmågan att ta tillvara på de kontakter de får. Där har jag mjuknat rätt mycket när jag har läst kvinnornas kommentarer. Men den gäller här i mina trakter för jag bor i en av landets större städer. En timme med bil så har man tillgång till sådär en miljon människor ungefär. Ute i någon håla på landet är nog förutsättningarna väldigt annorlunda. Resonemanget slår liksom fel åt andra hållet här, där är så otroligt många att välja på att där måste bara finnas någon bättre.

    • Crazy8000

      Nu kommer jag ge dig en liten ytligt tagen grej du missar när du snackar med tjejer oavsett om det är här eller IRL som ska skapa intresse.
      När mannen tar kontakt så är du jägaren och för att få det att funka vettigt bör du starta kvinnans jakt instinkt att börja jaga dig efter en stunds konversation om hon inte redan har börjat jaga ditt intresse, alltså när dom värkar svår fångade där du måste leda ska du vända på steken.
      Hur vill jag inte ta på ett öppet forum där de som har till avsikt att leker med allt och alla kan få nys om det.

    • ViraStina

      What A Man:

      Mitt intryck är ju det omvända. Jag har haft massor av rinnande-vatten-konversationer med män. Men det är de som bestämmer att vi inte ska träffas.

      De säger aldrig uttryckligen ”nej”. Så rak kommunikation existerar inte. Ofta skämtar de istället bort en direkt fråga och låter den självdö. Kanske med en kommentar i stil med ”hehe… mmm… kanske det… vore kul… lite körigt nu bara…”

      Sedan tar de icke upp ämnet själv igen. De bara fortsätter maila och hålla kontakten dag efter dag. Återkommer jag med ett nytt förslag efter en tid, blir svaret ungefär detsamma. Ändå låter de mig tro, via sin övriga pratgladhet, att det kanske kan gå att lösa lite senare.

      Det här är väldigt vanligt, om jag ska se till mina och mina väninnors erfarenheter. Det finns massor av snackepellar, som visserligen är jättetrevliga. Men de är helt nöjda med att sitta och umgås med tjejer via nätet.

      Nu har jag ju avreggat mig. Men rent generellt har jag bestämt att framöver använda viljan att ses som ett grundtest, för att se om en karl är värd att ödsla någon som helst energi på.

    • ViraStina

      Crazy8000:

      Ånej, det där är ju asjobbigt. Inga mer spel och knep! Det är så gruvligt tröttsamt med män som börjar ”agera” efter psykologiska knep istället för att bara vara sig själva.

      När de plötsligt tvärvänder i intensiteten, till exempel. Från att ha tagit initiativ och ha varit drivande, ska de huxflux vända på steken, som du säger. Då tror de att mitt intresse ska öka om de skapar distans, slutar svara och börjar spela svåra. De tror idiotiskt nog att jag ska börja ”jaga” dem om de vänder ryggen till.

      Själv svalnar jag totalt i det läget. Jag har svårt nog ändå att tolka människors beteenden och signaler, och sånt här gör mig enbart förvirrad och osäker. Min reaktion blir snarare ”vad fanken tog det åt honom nu då? Har jag gjort något fel?” Och så får jag en obehaglig känsla i magen och backar istället.

    • Crazy8000

      Virrastina

      Nu tolkar du.
      Det handlar inte om att skapa distans eller börja spela svår. Tänk såhär.
      Varför agerar du svår när någon ny försöker prata med dig och inte servera dig själv på silverfat helt öppen med det djupaste innersta som gör dig till dig?
      Det handlar om en dans och medverkar (dansar) bara den ena dör den ut.
      Jag kommer inte att gå in på ämnet djupare på öppet forum.

      Om du vill ha djupare på detta får du kontakta mig på ett sätt där inte de som leker med allt och alla.

    • ViraStina

      Jag:

      Det är klart jag fattar att jag inte kan kräva att män vill träffa mig. Eller att de ska bli intresserade på allvar. Det jag irriterar mig på, är de män som ger sken av att vilja något mer, men som ändå undviker IRl-kontakt. De som verkar få en kick av att fortsätta maila antydningar fram och tillbaka, men vägrar komma till skott.

      Det är ryggradslöst. Jag har inte den minsta lust att degraderas till nån simpel boost för deras fjuttiga egon.

    • ViraStina

      Crazy:
      Jag är inte säker på att vi menar samma sak. Du kanske syftar till en normal process av att lära känna varandra? Att man utbyter fler och fler förtroenden och bygger en allt närmare relation, genom att turas om att ta olika initiativ? Där ”jakten” eller ”dansen” består av att man stämmer av varandras intresse och försöker driva det hela framåt stegvis? Där osäkerheten är helt naturlig, eftersom man aldrig är helt säker på vad en annan person egentligen har för avsikter?

      I så fall håller jag med dig. Så ”ska” det väl egentligen gå till.

      Men mitt problem är alla män som försöker forcera den här processen genom att spela ett spel som de inte behärskar. De börjar plötsligt fejka. Bete sig annorlunda. Byta kommunikationsstil. Göra sig otillgängliga. Bli lite dryga. Antyda något vagt om andra kvinnor.

      Antagligen har de hört talas om knep från PUA-världen som de börjar tillämpa utan urskillning. För att de inbillar sig att det är negativt om jag börjar ta dem för givna. Eller att jag kommer ledsna, om jag inte undermedvetet stressas av tanken på att han minsann är ett eftertraktat byte för många tjejer. Att han framstår som mer attraktiv om jag känner att jag med nöd och näppe kan klämmas in i hans fullbokade kalender.

      Tanken med somliga knep är förvisso ganska god. Allt handlar som bekant inte om manipulation, utan om att lämna utrymme, till exempel. Och visst, jag tycker det är skönt när män inte pockar på ständig uppmärksamhet. Men i min värld är inte det alls samma sak som att aktivt försöka skapa osäkerhet och tvivel hos mig, vilket den här typen av beteende gör.

      Jag fixar helt enkelt inte när killar drar igång den här sortens spel. För mig blir det en Dr Jekyll och Mr Hyde-effekt. Jag bygger upp tillit under ganska lång tid. Det tar ett tag innan jag vågar tro att någon menar allvar. Om han under denna period svänger i sin attityd, tappar jag förtroendet och hamnar på noll. Det räcker nämligen alldeles utmärkt med den allmänna osäkerheten som ofrånkomligen finns ändå, naturligt.

      Under sommaren har jag insett att om jag ska träffa en man, måste han vara väldigt tydlig i sin kommunikation. Jag måste helt enkelt känna att han faktiskt är beredd att anstränga sig en smula för min skull. Jag behöver någon som får mig att känna att han verkligen VILL träffa mig när chansen ges. Inte att jag kan duga, om det inte dyker upp något viktigare.

      Och lyckligtvis har jag upptäckt att det finns en och annan som inte skulle kunna spela något spel, ens om de försökte. 🙂

    • Crazy8000

      Beteende förändring behöver inte alltid betyda något dåligt.
      Personligen blir det så ibland av olika anledningar och det vanligaste det senaste året är personlig utveckling som gör sig gel på det viset.
      Men det extrema Jekyll och Mr Hyde du förklarar är ju skiftande fram och tillbaka låter inte lovande beroende på om det inte är några andra faktorer som spelar in som miss kommunikation eller förståelse (ungefär samma sak) personen kan vara superstressad över situationen i den fasen ni är i så det blir övertänk och överkompensering och kör ibland desperat drag att göra vad många rekommenderar online utan att ha fullständig information om det han har läst för att inte förlora dig som han har gjort med flera före dig.

      Tyvärr så har kvinnor över lag väldigt dåligt överseende och kräver överseende online och dissar hellre än att fortsätta och se om det verkligen är så det blir, ett antagande alltså försöker förutse saker som sällan stämmer.
      Nu har du vissa fall där det går att se med rätt så stor säkerhet att det är lek och märks när man fortsätter kontakten men ibland är det en seriös i din synvinkel som är sådan.
      Hur som helst så är känslor inte konstant även om det värkar dött för stunden behöver det inte vara så i det stora hela om man vågar spinna vidare lite till för att se.
      I verkligheten genom tiderna så har det många gånger börjat med av och på med känslorna innan det blir något och samma med lekandet, men lek delen funkar inte för en del och särskilt om det är sex.

      NU ser jag att du har lite naturlig Player beteende i din text hur du ser på vissa saker. Det har både fördelar och nackdelar.
      När du har tänkesättet, om det finns någon som är värd så spelar du svår fångad och ställer till det med hur du kommunaliserar med någon som skrämmer bort de du behöver, och är en väg till en vägs relation, så du vet.
      (Vad man vill och vad man behöver är två skilda saker många blandar ihop)

    • Romantisk-tjej

      Så fort jag anar något lurt drar jag öronen åt mig. Att spela spel är en sådan sak som får mig att säga tack men nej tack. De killar jag faller för är av den oförstörda typen. De har aldrig ens hört talas om pick up artists 😉

    • ViraStina

      Romantisk tjej:
      Jag har tyvärr slösat bort en massa engagemang på att gå den långa vägen. För några år sedan kände jag själv inte till PUA och fattade följaktligen ingenting när jag råkade ut för det. Det framstod bara som irrationellt och obegripligt.

      Varför först försöka charma mig, för att sedan ignorera mig, till exempel? Varför säga att man vill ses, för att sedan undvika det? Varför ”negga” mig när sådant bara skapar obehag hos mig?

      Nu har jag slutligen lärt mig att jag också måste hitta de där männen som är lika enkla i sitt sätt som jag. De som säger vad de vill och agerar därefter. De andra kommer det bara uppstå missförstånd med.

    • ViraStina

      Crazy:
      Jag kan ge dig en hel del rätt, bland annat att jag faktiskt tror att någon enstaka har varit seriös och uppriktig, men flippat ur ändå. Av anledningar som legat utanför min vetskap. Kanske har de inte mått riktigt bra psykiskt just då, till exempel.

      Och jag har själv definitivt misstolkat och överanalyserat mäns beteende många gånger, och dragit förhastade och felaktiga slutsatser. Inte tu tal om det.

      Men däremot instämmer jag inte i att jag själv har något playerbeteende. Jag spelar aldrig svårfångad. Tvärtom är jag alltid tydlig med att jag vill ses igen. Om jag nu vill det.

      Jag säger det alltså rent ut, föreslår ett tillfälle osv. Är han med på det och visar äkta vilja att hitta möjligheter – då har han klarat mitt test. Det duger utmärkt för att jag ska vilja gå vidare och se vart det leder. Men börjar han istället slingra sig, säga ”vi får se” eller ”kanske det, jag hör av mig” – då räknar jag honom som ointresserad, och tänker alltså inte tjata mer på honom. Jag har nämligen lärt mig att det är fullständigt verkningslöst.

      De kvinnor som behärskar ”spelet” kan kanske vända hans bristande engagemang i det läget, genom rätt agerande. Men jag är inte en av dem.

    • Crazy8000

      Virrastina

      Kanske de ;P
      skämt och sidor
      Väldigt dålig situation att välja de meningarna om man är intresserad. Känns väldigt nonchigt att säga så till någon.

      Svår fångad är ett brett område, det du nämner är lite nonchigt beteende av svår fångad.
      Nu ska du skilja på naturliga players och de som har det som system, Player som många tolkar det är de som bara leker runt med allt med bara egen vinning i fokus och är narcissistiska, medans naturlig har samma beteende men har även motparten i fokus och kan även vara ute efter den rätta.

      Den mind-framen du sa i ett tidigare är en typisk mind-frame för många players och pickup artist som lär ut som kan vara samma sak som, ”kan du bevisa att du duga för mig” ” Vad mer har du att erbjuda” om du har vissa andra synsätt ihop med de, dom funkar med vissa människor men att ha en konstant sådan syn ställer bara till det. De säger bara att den andre är till för mitt nöje/underhållning och så vidare för att duga och sedan får vi se om jag vill ha kvar dig.
      Ingen dålig i sig själv men lite för mycket fokus i en riktning du inte värkar vilja gå.
      Försök att fokusera istället på något i stil med ”kan jag få känslor för honom” och undvik att fokusera på att ”han ska älska mig” som första prioritet så brukar saker och ting klaffa bättre. plus några andra saker som kan användas i dåligt syfte mot de drabbade som nästan alla PUA missar att lära ut som gör skillnaden mellan fejkat och äkta som även är för att skapa kontakter och vänner.

      I med du nämnde att du har problem att känna av hints så säger jag det i klarspråk.
      Jag kan ta sådant på annat ställe än på ett öppet forum om du är intresserad även för vissa andra om intresse finns.

    • What_A_Man

      Vad mycket här har skrivits under dagen…

      Tycker Virastina har tagit orden ur min mun. Kan människan inte säga vad de menar, låta ord och handling stå i samklang så är man nog inte på riktigt samma våglängd.

      PUA har jag också hört talas om utan att fördjupa mig i det. Kan någon förklara vad det innebär lite mer? Jag har fattat det som att man just ska säga en sak och sen göra motsatsen. Det är verkligen inte jag som person… Man ska kunna se folk i ögonen när man har haft med dem att göra helt enkelt.

      För att återvända lite till blogginlägget är det inte det minsta peppande att vara singel. Jag kommer hem till en tom lägenhet, där är ingen som frågar vad jag har haft för mig under dagen. Det känns mest ensamt, i varje fall ibland, det är inte det minsta pepprigt eller något annat käckt uttryck.

    • HoppfullSkeptiker

      ”Skämt och sidor”

      😀
      Ok, nu får Marie84 och Molly_1 titta bort en stund, för nu kommer mitt ”tvångssyndrom” visa sitt fula tryne. 😛

      Crazy8000,
      Det heter ”skämt åsido”. Dvs typ ”om vi åsidosätter skämten och talar allvar istället”.

      Jag får be så hemskt mycket om ursäkt om du tar illa vid dig för att jag rättar dig, men ”skämt och sidor” låter bara så himla knasigt och komiskt. 🙂

    • Boccaccios

      ViraStina:

      En bit upp, nästan i början sade du någonting jag tyckte var intressant.

      ”Numera utgår de alltid från att de killar som först verkar trevliga och mailar, kommer backa direkt så fort tjejen föreslår en träff.”

      Hmmm… en tjej som föreslår att träffas?
      Ärligt talat vet jag inte om jag någonsin varit med om det på nätet?

      Synd att jag aldrig träffade alla er när jag var aktiv.

    • ViraStina

      Crazy:
      Jag börjar aldrig fundera så avancerat som ”kan jag få känslor för honom?” när jag träffar någon inledningsvis. Än mindre blandar jag in något om att han ska älska mig!

      Min frågeställning är betydligt simplare – men också lättare att bedöma – nämligen ”är det här en person jag trivs med?”

      Det vet man ofta redan efter några minuter. Och trivs jag i personens sällskap, frågar jag gärna om han har lust att ses igen. Jag behöver absolut inte ha fått några känslor i det stadiet. Så snabb är jag vanligtvis inte på den fronten. Men gillar jag honom, och han verkar gilla mig, då finns det hyggliga chanser att det kan uppstå något djupare. Det har hänt ett antal gånger i mitt liv. 🙂

      Snällt att du erbjuder dig att berätta mer, men jag tror helt ärligt att det är bortslösad tid på mig. Jag har lätt att lära mig teorier, men jag kommer ändå aldrig kunna omsätta det i praktiken. Jag är för dålig på att tolka kroppsspråk, subtila antydningar och liknande. Jag får helt enkelt hålla mig till folk som faktiskt kommunicerar rakt. Inte bara påstår att de gör det.

    • ViraStina

      Boccaccios:
      Det kanske är ett fenomen bland oss norrländska kvinnor? 🙂 Vi sitt int å vänt på nån kar int!

      Nej, men allvarligt så har alla kvinnliga webbdejtare jag känner IRL precis samma erfarenhet. De som är aktiva på dejtingsidor diskuterar helgens resultat på måndagen. Och ofta berättar de om att de har chattat med någon som verkar jättetrevlig, pratsam etc. Men det följs alltid av ett ”men” i stil med:
      -Vi får väl se hur länge det håller i sig…

      Precis som jag också gjorde till sist, räknar de alltid med att han snart har försvunnit. Alla har varit med om flertalet kontakter där killen först är intresserad, gullig, uppmärksam osv, för att sedan fasa ut sig själv i takt med att tjejen blir mer intresserad. Och försvinner han inte på eget bevåg, brukar han göra det när en träff kommer på tal. Det är alltså det beteendet som vi helt kallt räknar med.

      Och innan jag började diskutera detta med kompisar och andra här på bloggen, trodde jag att det var JAG som skrämde bort män konsekvent, och att alla andra kvinnor hade hur enkelt som helst att lyckas dejta hur mycket de ville. Men så är det ju inte. Däremot tror jag att ju fler sådana här negativa erfarenheter vi samlar på oss, desto mer avmätt beter vi oss mot nya kontakter också. Precis som ni killar berättar, blir det svårt att hålla tilltron uppe i längden.

    • Crazy8000

      Du är en glesbygds/småstads tjej. Det säger jätte mycket om dig som tjej. Storstads tjejer brukar ställa till det för er och de som är på samma vis med sitt beteende. Tråkigt att säga men sant.
      En av anledningarna till att en hel del storstads män söker sig till glesbygds/småstads tjejer lika väl som vissa storstads tjejer söker sig till sådana män.
      Majoriteten av storstads bor som är uppväxta där drar på sig ytligt trams och attityds trams.

    • ViraStina

      What A Man:

      Lite kort så går PUA (pick up artists, eller raggningskonst) ut på att använda psykologi, eller beteendevetenskap kanske, för att lyckas bättre i sina relationer med andra, och för att ge ett bättre intryck på sin omgivning.

      Teorierna bygger på allmänmänskliga beteenden och preferenser, som t ex att vi gärna dras till människor som verkar populära och omtyckta. Vi är ju flockdjur!

      En bra självkänsla är också attraktivt, och den hänger ihop med icke-desperation. Tanken är att om man kan signalera via sitt beteende och sitt kroppsspråk att man är en populär och icke desperat person med god självkänsla, kommer andra människor att attraheras av en mer eller mindre automatiskt. Därmed skapar man även en positiv spiral av äkta popularitet och hög status.

      Så långt inget konstigt. För mig låter det ungefär som vanlig KBT, med affirmationer och positivt tänkande. Fast med mer interaktion med omgivningen. Men problemet är att det har uppstått en smärre hype kring detta, bland annat från boken The Game. Så nu vimlar det av folk som tror att de kommer bli helt oemotståndliga om de exempelvis spelar svåra, eller ”neggar” (halvförolämpar) den de är intresserade av. För det står ju i boken att det får dem att framstå som icke desperata.

      Fast nåja. Så många är det nog inte som verkligen genomför dessa idéer. Jag har helt klart stött på det – ibland blir det fullständigt uppenbart – men jag tror inte att det är majoriteten av dem som jag tycker har betett sig märkligt. Mina ”hopplösa fall” har inte känts särskilt raffinerade i sina metoder, utan har nog helt enkelt bara haft svårt att få ändan ur vagnen i största allmänhet.

    • ViraStina

      Crazy:
      Hm, menar du att det blir en form av kulturkrock? Att män beter sig mot mig som de tror att storstadskvinnorna förväntar sig?

      Jag vet inte hur stora skillnaderna är mellan storstad och småorter, och norra Sverige kontra södra, men kanske skiljer sig dejtingkulturen åt geografiskt i viss mån. Kanske ett ämne för ett nytt blogginlägg? 🙂

      Eller också handlar det mest om personlighet. Vissa är på ett sätt. Andra gör annorlunda. Och kanske är det svårt att mickla ihop det över nätet när så stor del av kommunikationen går förlorad.

    • Crazy8000

      Det tycker jag också skulle bli ett bra blogginlägg 🙂

      På sätt och vis blir det kultur krock. Om du flyttar till Stockholm märker du störst skillnad på beteende ifrån de som är uppväxta eller om du kommer ner till Malmö så har du inte samma ytlighet och status.
      Jag själv är uppväxt i en förort till en småstad och flyttade till Malmö på grund av dejting med en tjej som var trött på männens beteende och syn här och hon är uppväxt här.
      Kvinnorna är inget undantag här, majoriteten i åldern mellan 18-40 är likadana som männen.

      Finns mycket skit som finns i PUA som du skrev till What a man.
      Även för kvinnor som är helt off och ofullständigt.
      De sämsta tutar i sina elever som du skrev rangordning.
      Man behöver inte vara högstatus individ, alfa, dominera, eller vara dominat. allt det är en myt som fortfarande lärs ut.

      Jaså du har läst den självbiografi skrytarens bok 🙂
      Var den bra 😀
      Går du efter den blir du en sådan du får dåliga vibbar av.
      Har skälv skummat igenom original utgåvan på engelska och ja. du. ägnar inte min tid åt att läsa sådant så mycket säger jag bara.

      Om jag ska vara ärlig pysslar bara nollor med neggning, varför ska man trycka ner någon i första hand ?!
      Om personen beter sig dåligt kan man istället få dom att se dumma ut med sitt beteende.
      En typiska negg är när en man går upp till den tjejen som är mest poppis att stöta på och sägar ”De var mig en enastående sofistikerad vacker och sexig kvinna. Vet du vem den snyggaste tjejen på detta stället är” och pekar på någon annan tjej. Väldigt off tycker jag, hon kommer bli helt knekt.

      Läser du för mycket sådant är risken att du självsaboterar för dig själv och letar omedvetet om personen gör sådant.

    • ViraStina

      Crazy:
      Jo, jag har faktiskt läst igenom The Game. Av en slump läste jag en artikel om PUA för några år sedan, och insåg att jag kände igen vissa fenomen.

      De som intervjuades i artikeln, sade ungefär som du. Att Strauss (?) mest skryter i sin bok. Att många missuppfattar och gör fel, och att det även lärs ut fel grundsyn på kurser. Då måste jag ju självfallet läsa boken. Även om jag har förstått att han av många ses som en fjant. Och jag håller med. 🙂

      Men faktum är ju att somliga försöker utnyttja knepen från den boken, som en sorts bruksanvisning. Ta genvägar. Nu tror jag som sagt inte att det är så vanligt längre. Jag tycker att hypen har lagt sig. Men visst har jag blivit lite ”förstörd”. Det stämmer som du säger – jag har blivit ännu osäkrare på att tolka signaler.

      Jag råkar t ex ganska ofta ut för att män pendlar i sitt sitt intresse. Först är de väldigt ”på”. Sedan backar de. Och när jag då också backar – då kommer de plötsligt tillbaka!

      Hur ska jag kunna veta då om han är ointresserad? Eller om han bara spelar ointresserad för att han har läst en idiotisk bok? Och då börjar jag överanalysera, vilket är kört redan från början. Därför tycker jag att det är väldigt befriande med raka, enkla män som inte ger dubbeltydiga signaler.

      Och om någon visar bristande intresse, då utgår jag nuförtiden helt enkelt från att det stämmer. Mer kan jag inte göra.

    • Crazy8000

      Idag har du de som lär ut med an annan approach där dina befintliga ska bara komplimenteras och ska bli en del av dig om det känns som om det är du istället för de han gör.
      Det du beskrev är egentligen ett naturligt beteende som de som är vana att hantera sådana situationer utan sådan lära. det heter push and pull som är en slags dragkamp som blir automatiskt mellan vissa sorters människor när dom är intresserad av varandra, normala fall brukar det hända en väldigt svag variant av den som inte brukar märkas, det skapar ökad attraktionen. I vissa fall är personerna redan förbi den fasen så dom behöver inte det och där får du det du har varit med om, personen försöker göra något som sabbar det som redan är skapat eller är.

      Det gör du rätt i att tolka det så. Du kan syna honom och fråga om han vill ha dig eller inte, sedan säger du, sluta visa ointresse då, med allvarlig röst medans du har en irriterad blick och falskt leende annars tror han det är en test från din sida.
      Fattar han inte det så förstår du best själv vad som är best för dig själv i situationen att göra.

      Hur som helst är sådana väldigt dåliga på lyhördhet och läsa av situationer.

      Angående hans bok så har han gett ut en bättre bok som är en 30 dagars utmaning med uppgifter varje dag som kan vara bra för de som har problem med att gå fram och börja prata med andra människor eller de dom tycker är attraktiva, I alla fall de första 10 dagarna sedan vet jag inte vad som mer står i den. är inte så förtjust i de andra luddiga som han skev om i den förra så jag läste något annat när det började handla om att skapa attraktion och förföra.
      Titeln är ”Rules Of The Game”
      Även tjejer kan använda den delen för att komma över nervositeten.

    • ViraStina

      Crazy:
      Medan mitt svar om PUA väntar på granskning (himla känsligt filter de har här – det reagerar på de mest oskyldiga ord), kan jag spinna vidare på detta med kulturskillnader.

      Jag har nog inte funderat särskilt mycket över geografin som sådan. Jag har mer tänkt att det skiljer sig i olika kretsar. När man var ung student funkade det på ett visst sätt. När man är medelålders och medelklassig är det på ett annat sätt. I den musikvärld där jag rör mig, gäller ytterligare andra normer. Det överlappar förstås, men kort sagt ser jag främst skillnaderna mellan olika subkulturer.

      Men lägger man dessutom till en storstads/landsbygdsaspekt på det hela… Då börjar det snart krävas relationstolkar för att vi ska förstå varandra, eller? 🙂 Nej men seriöst så undrar jag faktiskt hur många missförstånd som uppstår helt i onödan. För att man har så olika idéer om kommunikationen i dejtingsammanhang.

    • Crazy8000

      Virastina

      Märkt de, en jag la in som var rätt så lång tog nästan 2 dagar 😀

      Via text blir det extremt mycket 😀
      IRL en hel del. Särskilt om dom inte drogs till varandra av ren automatik från början.
      Alldeles för många försöker filtrera för mycket. Tänker för mycket att personen måste vara si och så annars får känslor inte bli istället för att gå på instinkt. yeah right. det undermedvetna skiter i det och man förblir ensam.

      Den delen är de flesta inte medvetna om.

      Hur som helst, Verbal kommunikation är den minsta delen i det stora hela.
      Det kvittar vad man säger egentligen det är mer hur man levererar det och det finns inga magiska ord eller fraser.
      Allt handlar bara om att skapa olika sorters känslor hos den andre. kan man inte det är det kört.
      Samma gäller via text. vilket språk det är kvittar eller om båda förstår vad den andre säger 🙂

    • ViraStina

      Crazy:
      Det är ju just den sortens agerande jag inte kan hålla på med. Jag kan inte bete mig på ett bestämt sätt och ge vissa signaler, för att se hur nån tillgjord karl reagerar. Jag kan bara vara mig själv.

      Jag har därför flera gånger frågat rent ut ifall killar är intresserade eller inte, när de kör det där on/off-spelet. Jag har påpekat att de ger dubbla signaler och jag har sagt att jag vill veta vad som gäller.

      Men trots att majoriteten av män påstår att de föredrar rak kommunikation (you wish!) är det oftast stört omöjligt.

    • Crazy8000

      Jag misstänker du släpper in de som är sådana utan att tänka på det för att de värkar vara rätt och gallra bort dom du är ute efter. inget att skämmas för. väldigt många hamnar i den sitsen.

      De som värkar vara minst engagerade med lustiga profiler som bara brukar skicka typ ett Hej brukar vara nya och blyga som inte leker även väldigt kommunikativa och raka IRL när blygheten har släppt.

      Där har du den tråkiga online effekten.

    • ViraStina

      Crazy:
      Jepp, du har nog en poäng där.

      Och därför tänker jag undvika internetdejting hädanefter. Det funkar helt enkelt inte för mig. Det är för många underförstådda budskap, spelregler och förvirrande tolkningsmöjligheter, som leder mig galet.

      Då uppstår en massa konstiga problem, som jag aldrig brukar råka ut för när jag lär känna män IRL.

  6. Tjej40 stockholm

    Blir inte peppad !

    Snart har ni lock & key festen som är så värdelös.
    Idèn är bra men när man får en match så borde man få chans att lära känna killen, genom roliga tävlingar så vi knyter an inte gå och lämna låset och lägga våra namn i en skål för att få chans på priser… Sen börja om igen, många såg det mer som en tävling och mingla var inte så intressant för många. Sen att komma och avbryta de par som stod och pratade för att testa deras lås, nyckelhål kändes så fel !!!

  7. Knosan40

    Haha välja och vraka, vilket skämt!
    De flesta killar vill ju bara ha sex och det slinker ur dem efter ca en månads mejlande här eller ses efter ett mejl men jag föredrar något mittemellan gärna några mejl så jag fått lite hum om killen.

    Sen är jag trött på att killar som inte är i den ålder jag söker tittar in.
    Söker du en kille i 40-50 så är de enbart de i den ålders kategorin som kan kontakta dig.
    Sen kan man få en förfrågan från andra åldrar men då väljer du ja eller nej och då slösas inte tid på att mejla någon som inte passar i ålder.

  8. Sussi

    När jag var aktiv så tyckte jag nätdejting mest gick ut på att man förväntades svara på mail för att det var viktigt för (i princip de flesta killar)att få sin kvot fylld.Kändes lite som att många körde samma taktik man lämnar in tipset, travet och mailar sin kvot kvinnor på HP varje dag.Tror det är få som hanterar att vinna på lotto eller travet eller när de får ett svar från kvinnor.När man svarar är man inte intressant längre då är det dags för nästa kvot att fyllas.

    • Crazy8000

      Det är du inte själv om att känna men på andra hållet och att det ska sitta och avvaktas att något sex skit ska komma eller player attityd, viljan att ha ett tvåvägs kommunikation eller avsaknad grund kommunikation färdigheter.
      kom på att de flesta oavsett kön som samlas på dessa sidor är missfitts IRL på något vis som inte klarar av riktiga förhållanden i längden oavsett om det är vän eller livspartner.
      Får en del från män också så fort jag har att jag söker män också och de flesta har bara sex på skallen och det lyser lång väg efter några mail och ibland i första.

      Det lustiga är, när jag har testat att ha tjej profil på flera sidor så märker jag hur folk får personlighets förändringar hur dom beter sig.
      Tjejer jag har kontaktat med exakt samma fråga till alla tjejer har betett sig som IRL men när jag har haft kontakt med samma tjejer som man beter dom sig som stolpskott och det är tjejer i olika åldrar och olika i de där sociala normerna på attraktiva.
      Även männen som skickar skräp text som inte är tilldragande för fem öre så man börjar undra vad som flög i dom när dom skrev dom. Och nu menar jag inte typ ”Hej” ”Hur är läget” ”Är du intresserad” utan ”Hey sexy” ”Ska vi knulla” ”Ta mig” och annat sådant som är längre.
      Vill dom ha en som har grava mentala problem eller vill dom ha någon vettig.
      Personligen hade jag frågat personen om jag hade fått ett sådant mail
      ”Är jag bara är en vandrande dildo utan något innanför pannbenet? Om så. Så räcker det inte för min del och jag önskar dig lycka till med nästa.”

  9. Romantisk-tjej

    ”Den mest populära mannen får bara marginellt fler mail än den minst populära kvinnan.”
    Ja, det kan ligga något i den statistiken. MEN det innebär fortfarande inte att de killar som skriver söker ett långvarigt seriöst förhållande. Vi kvinnor som är ute efter just det har det svårt att hitta rätt kille. Det är väldigt många svek och bakslag.

    Jag har bara skrivit till profiler som matchar mina önskemål. Seriösa bilder, vettiga presentationer och en korrekt ifylld faktaruta. Och något jag kan relatera till i profilen som helhet. De flesta med vettiga/sympatiska presentationer svarar inte. Jag kan bara tänka mig att just de får många mail. Ibland får jag också det bekräftat, att de redan har några dejter på gång och därför avvaktar. Det finns ju trots allt trevliga killar som svarar. Men det betyder inte att de vill träffas/maila vidare och lära känna mig. Det var lite lättare att få brevvänner, och det var trevligt ett tag, men jag var på HP för att dejta…

  10. jesper

    Den sk ”journalistiken” på nätet upphör aldrig att förvåna.Varje dag tror man att bottennappet är avklarat, för att nästa dag blitt glatt överraskad att det faktiskt kunde bli sämre.Det är som ”Dallas” på 80-talet.

    • Boccaccios

      Nu måste jag erkänna Jesper att jag inte förstår vad du menar?

      Pratar du om språket eller ämnet?

      För visst, vissa skriver bättre, andra skriver sämre. Men på just en blogg försöker vi visa förståelse och tolerans, för här får Alla människor vara med. Även du.

      Om du syftar på ämnet, eller ämnena, som avhandlar sig så kanske de inte är så viktiga för dig. Men försök förstå det samtalet handlar om är någonting som väldigt många människor upplever besvikelse över. Vissa människor blir ledsna av att vara ignorerade på dejtingsidor. Andra blir ledsna eftersom de bara får sexförslag i sina inboxar. Och så vidare.

      Och här, på denna bloggen, Vågar de sedan berätta om sina besvikelser.
      De vågar öppna sig och avslöja sina innersta känslor.
      Vilket är precis vad en blogg handlar om.

      Sedan håller inte alla med om det som sägs, vi får alla mothugg från olika håll och kanter eftersom andra tycker att det vi säger är fel. Men det kallas att diskutera.

      Det du precis gjorde tycker jag bara kan kallas småsint och elakt.
      Så mitt förslag till dig är att skippa attityden och gör ett val.

      Antingen deltager du och säger vad du tycker och tänker om ämnet.
      Eller så kan du helt enkelt flyga och fara.

  11. Erik

    Cecilia – det var tänkvärda ord .. utom nummer två. Den är i mina ögon mest ett tecken på en allt för egocentrerad personlighet för att någonsin kunna uppskatta någon annan, våga öppna sig själv och visa även sina svaga sidor (som ju alla har, oavsett självförtroende).
    De övriga citaten tycker jag gott är värda att tänka på var och ett.

  12. What_A_Man

    Virastina:
    Blev färdig att läsa ditt svar där om PUA. Känns ju verkligen som att man blir utsatt för det. Säg en sak, gör motsatsen.

    Det funkar inte på mig, lika lite som dig. Och den som inte låter ord och handling stå i samklang, kalla det för att köra spel, är nog inte den jag vill spendera min tid med.

    En av de som landade på nivå kompis för min del satte sig i ett förhållande nu i helgen. Grattis ungefär, hoppas det håller. Där var just raka puckar från henne, lätt att ha att göra med, men känslorna infann sig bara inte. Men vad jag har märkt är att de som just kan kommunicera rakt är de som lyckas här. Massa undertoner i text och på sms åstadkommer bara skit. Det funkar kanske i verkliga livet när orden säger en sak, men hela ens väsen motsatsen.

    • ViraStina

      What A Man:

      Jag håller förstås med, men jag har även en känsla av att det ÄR naturligt att köra spel och antydningar för många. Det ingår liksom i flirtandet för dem. Att spela lite svårfångad, att vara lite ”mystisk”, att skapa en känsla av att man minsann inte är hur lättillgänglig som helst…

      För majoriteten är det kanske inget problem, för de uppfattar ändå de äkta signalerna. Då blir det just ett spel, som båda är med på. Men jag är dålig på subtila signaler och behöver raka rör. Minsta tvekan tolkar jag gärna som ett avvisande. På samma sätt är jag tydlig i mitt eget uttryckssätt. Jag har svårt att dölja så väl intresse som ointresse, och folk i gemen tycker kanske att jag blir för enkel. För uppenbar.

      Därför måste jag nog främst söka mig till människor som kommunicerar på samma sätt som jag själv.


Kommentera