dress-girl-silent-thinking-Favim.com-264617

“Är jag hemsk som vill lämna honom pga hans livsstil?”

Hej
!
Jag och min pojkvän har varit tillsammans i 3 år och sambos i 2 1/2 år. Jag har alltid tänkt att han är killen jag vill leva med resten av livet, för ett år sedan satt jag och sa att jag aldrig kommer göra slut, men nu står jag här och känner att detta känns helt fel.

Min pojkvän är riktigt snäll och behandlar mig jättebra. Det jag dock börja sakna är samma driv som jag har, just nu är han arbetslös och vet inte vad han ska göra med sitt liv och det mesta han gör är att sitta vid sin dator samt gymma lite då och då. Går hela tiden och tänker på att detta inte är ett liv jag vill leva men att göra slut tar emot för jag älskar honom som person men inte hans liv. Just nu funderar jag på att flytta för att verkligen lista ut vad jag känner. 
Är jag hemsk som vill lämna honom pga hans livsstil? 



Mvh, 
Förvirrad tjej

Håkan svarar

Hej

Jag förstår att det tar emot att göra slut med någon som man upplever sig älska. Du skriver att du älskar honom som person men inte hans liv.

För de flesta av oss pågår den romantiska fasen, d.v.s. förälskelsen allt från några månader upp till ett par, tre år. Under den här fasen är vi mer toleranta med det som vi upplever som fel och brister hos vår partner. Allt det vi ser som är bra väger över. Vi kan till och med ibland charmeras över sådant som vi normalt inte tycker om och vi försvarar vår partner om någon annan ifrågasätter hen som person. Därefter går vi in nästa fas. Det är då vi börjar nyktra till efter förälskelseruset och vaknar upp en morgon och ser vår partner ur ett annat perspektiv. Illusionen om den relation jag drömde om mals sakta ned och besvikelser rinner lätt till och inte alltför sällan börjar vi ifrågasätta vårt val av partner. Ofta skjuter vi över ansvaret till vår partner och tänker att om hen bara ändrar på sig så blir allt bra. I denna fas börjar vi alltså mer komma i kontakt med våra egna behov igen. Det jag tidigare charmerades av tycker jag nu istället är jobbigt och arbetsamt. Utifrån det jag läser får jag en uppfattning om att du befinner dig där.

Fundera över vad det är för kvaliteter din sambo har och som gör att du älskar honom. Fundera sedan över vad det är som du tycker fungerar bra i relationen. Därefter kan du fundera på vad du inte tycker fungerar bra i relationen. Många gånger överskuggar problemen det som fungerar. Fundera också över vad är det du längtar till i relationen med din sambo. Kanhända är det så att när din sambo sitter vid datorn eller går och gymmar att du inte känner dig sedd och viktig, i så fall, vad är ditt behov då? Alla svar du får när du ställer dig ovanstående frågor föreslår jag att du berättar för din kille. Så att han får en chans att förstå hur du tänker och känner. Kanhända märker han att du är osäker på honom, eller också märker han ingenting alls. Ingen människa är tankeläsare och viktigt i en relation är att vara ärliga med vad vi tänker och känner inombords. Många gånger kommer svar som vi kanske inte förväntar oss i retur. När vi blir tydligare inför varandra är det som om något också förändras i relationen, det räcker många gånger till för att känna att ens egna behov också blir tillfredsställda.

Lycka till,
Håkan

dating


There are 43 comments

Add yours
  1. Norrland

    Jag tycker det låter som att någon är singelhungrig. Karln är arbetslös – det är inte så himla kul, kan jag garantera. Som arbetslös har man ingen inkomst, och dagar och veckor av inaktivitet gör en docil och stillsam. Jag skulle rekommendera lite förståelse, snarare än kritik. Det här är en man som inte har tillgång till “the high life” just nu, och du kan antingen dumpa honom för det, eller acceptera hur situationen ser ut. Saker förändras, men det tar tid.

    Det är skit samma om du är hemsk eller inte, men ja, jag tycker du är otålig. Jag är förvånad att han kan gymma alls – hur har han råd med gymkort om han är arbetslös? För mig låter det som att han försöker göra det bästa av en svår situation. Du skriver att du inte vill ha det såhär, men även att du inte vet vad du vill. Det är den sämsta ursäkten jag kan tänka mig – att inte veta vad man vill. Var ärlig mot dig själv, mot andra, och mot honom. Om du är ärlig mot dig själv och låter dig känna efter vad du verkligen vill, så vet du vad som finns där.

    I mina öron låter det såhär – du letar efter en ursäkt att göra slut. Du är trött och vill ha något nytt. Även om han inte var arbetslös skulle du nog känna likadant. Jag tror inte du älskar honom, jag tror du älskar bekvämligheten med att ha någon som känner dig så väl, någon att dela vardagen med och någon som bryr sig – men jag känner ingen kärlek. Inte egentligen.

    Jag tycker du ska göra slut. Du verkar inte redo att kämpa för det här, och att du skriver hit känns som ett rop på en ursäkt att göra slut “på ett bra sätt” och “med bra anledning”. Du behöver ingen anledning. Låt det vara över, så får du en chans att hitta något nytt, spännande och arbetskraftigt, och han får tid att hitta någon som uppskattar honom.

    För även om det är han som “sitter vid datorn” så är det du som verkar spela alla spel.

    • MiMi

      Älskar detta:
      “Det är den sämsta ursäkten jag kan tänka mig – att inte veta vad man vill.”
      Klockrent!!! 😀

      Att gå runt och grunna för sig själv är aldrig vettigt i det långa loppet. Genom att hon inte pratar med honom är han utesluten ur en viktig del av relationen. Men hur han ser på situationen kanske inte är så relevant?

  2. Romantisk-tjej

    Jag såg inget om att tjejen spelar några spel alls. Hon är osäker om hon vill leva med killen och vill vidare i sitt liv. Hon kanske älskar honom som person men känslorna har avtagit. Många förhållanden tar slut just för att man är i olika livsfaser. Det är väl det som kallas att växa ifrån varandra.

  3. Sutta9000

    Hes not the one.
    Annars hade hon inte haft sådant tvivel plus att hon är en av de som fokuserar på han ska älska mig och börjar älska att han gör det men inte honom plus att hon målar upp sig själv att ha en trofé’ man och trygghet. Nu när tryggheten och trofé’ delarna inte finns älskas bara att han älskar dig.

    Frågan är om han redan känner av det omedvetet och det blir en ond cirkel i sub kommunikationen mellan er.
    Hur som helst är ni inte the one för varandra från början och ni har inte lyckats skapa det under vägen för då hade du inte haft detta dilemma.

  4. Pelle Carlsson

    Är vi med funktionhindrade chanslös på datesidor?? Jag är 54 år och singel, har ett handikapp. Har prövat på olika datesidor om en tjej, är på väg att ge upp snart. en del tror att man är dum pga sitt handikapp. Så är alltid med handikkappade.

    • Crazy8000

      Funktionshindrad på va sätt?
      Är det som typ ADHD/ADD Aspergers så är det bara att öva på kommunikations färdigheterna som skapar intresse och attraktion. men skriv inte att du har sådant i profil eller nämn det om det inte frågas på grund av fördomar och kryllar av tjejer på dessa sidor som har det först nämnda eller drag.

    • Boccaccios

      Tjena Pelle.

      Jag tror att det finns mycket otålighet, ytlighet och fördomar på en dejtingsida.
      Det är exempelvis tragiskt att det Sutta8000 säger förmodligen är sant, nämner du någonting om ditt funktionshinder i din presentation så blir du säkerligen bortvald oftare?
      Och detta i ett samhälle där vi skall vara så öppna och toleranta.

      Jag tror dock inte du är chanslös 🙂
      Du har det bara lika svårt som alla vi andra som kämpar, eller kämpade i mitt fall, för att få lite uppmärksamhet från det andra könet.
      Och det skall du veta är inte lätt för någon på en nätdejtingsida.

      Därför blir väl min rekommendation samma till dig som jag ger alla andra jag pratar om detta med, sikta på att träffa någon IRL i stället och ha nätet som ett komplement kanske?

  5. Singel40

    Lägg av och hacka på tjejen !
    Han var väl en annan kille när han jobbade och nu verkar det som om han har gett upp !

    Varför är du med på HP om du är sambo och har du varit här länge : )

  6. Miss Z

    Att döma utav texten verkar hon vilja dumpa honom för att han är/blivit arbetslös.

    Dumpar man nån för att den har förlorat sitt jobb? Inte kan få ett jobb?

    Hon får väl vända på steken. Tänka hur hon hade gillat att bli dumpad för att hon förlorat sitt jobb….

    • Erik

      Precis vad jag tänkte.

      Kanske var hon inte riktigt kär i honom från början .. utan det sätt han levde/jobbade och det som det medförde.

      Jag vet precis hur det är då jag själv blev mindre intressant för ett ex när jag inte längre jobbade med radio och musik, vilket är en fixering i hennes liv (och en ursäkt att inte växa upp – men det är en annan historia).

      Att man har gemensamma intressen eller att ens liv råkar ha innehållit en fas som var lite “spännande” (eller någon annan orsak) bör ju inte vara den enda orsaken till att man blir ihop med någon. Finns det inte en djupare vänskap och ett intresse och en attraktion till personen i fråga – med för- och nackdelar – ja då är man nog inte ute efter ett förhållande utan snarare i likhet med äventyrare, söker efter spänning för stunden.

  7. John

    Dumpa honom, Kan ju inte vara ihop med någon som är arbetslös. Alla vet ju vad det leder till. Att man måste ta hand om dom som barn. Köpa deras kläder, mat. Utöver det också betala alla räkningar .

    Om en människa inte har fast jobb vid 30 så vet man att det personen aldrig kommer att vara en fast punkt i ens liv och att det kommer att bli ett tärande problem för relationen.

    Samma gäller ifall partnern skulle få ett handikapp under relationens gång. Jag vill inte ta hand om någon i en relation. En relation måste vara jämställd. Jag har mitt och gör mitt och hon likaså. Samt vi båda respekterar det. Finns inte det, så finns inte en sund relation.

    Återigen “förvirrad tjej” Var ärlig mot dig och han, gör slut. Du har inte tid att lägga på en person utan ambition, vilja och intresse.

    • P

      Härligt att någon fattat. INTE.

      Har du själv varit nära 30 och arbetslös ett tag? Om inte så knäpp igen va? Man lägger sig inte automatiskt i fosterstadie om man inte har fast jobb vid 30 så tagga ner.

      Arbetslöshet handlar i 99% av fallen INTE om ovilja. Ofta smyger sig en apati på efter att ha gett så mycket vilja, gjort sitt bästa i att både söka och skriva 50 olika CVn men man fortfarande blir bortdribblad. Klart som tusan att humöret sviktar om man gör sitt bästa men fortfarande inte får. Att dra alla arbetslösa över 25+ över en kam på det sättet är inte bara infantilt, det är dessutom talande för din människosyn.

      Har själv ca 23 kamrater som är levande bevis på att man visst kan få fast jobb efter 30 och ingen av dessa behöver vuxenblöja. Eller napp.
      Man kan få fast jobb efter 60 till och med. Bara så att du vet. Hoppas jag förstörde din världsbild.

      För övrigt, @”Förvirrad tjej”, snacka med honom. Brist på kommunikation är en relationsdödare av episka proportioner och som dessutom är förbannat onödig. Vi svenskar är duktiga på att tänka vårt och hålla käften pga att vi ofta är konflikträdda. Vi kan ändra det. Om vi vill. Vill vi?

    • Ewis

      Önskar hett o innerligt att du skämtar. I ett liv man delar tillsammans med någon som man älskar får man hjälpa varandra. Om man inte har kärlek till sin hälft i goda och onda tider kan man lika gärna leva själv. Då får du behålla ditt helt för dig själv. Man ger och tar istället för att hålla koll på mitt och ditt. Det bästa man har är varandra…

  8. John

    crazy8000

    Ja fy fan, man blir sjukt avtänd med alla dessa adhd tjejer och aspbergare alltså. Jisses.
    Känns ibland som om det bara är sådana tjejer här som om att dom är vänster, “feminister” och veganer är nåt attraktivt? Det skriker ju bara problem.

    Man märker ju vilka dom är helt klart så jag blockar dom DIREKT.

    • ViraStina

      Jag som jobbar med bokstavsdiagnoser/NPF mm, kan garantera att det inte finns en chans att avgöra om någon på ett diskussionsforum har adhd eller Asperger.

      Ofta märker man det inte ens i verkligheten. Särskilt inte hos kvinnor.

      Ibland kan jag själv misstänka en diagnos angående någon jag chattat med en längre period. Då lägger jag ihop många olika tecken som pekar åt samma håll. Men det är ingenting som syns direkt i skrift överhuvudtaget, och ofta förstår inte ens den närmaste omgivningen någonting.

      Att du kan uppfatta vilka som är “vänster, feminister och veganer” håller jag däremot för mer troligt, för sådant brukar folk gärna berätta. 🙂

  9. Namn

    Allvarligt stavfel i artikeln: “Vi kan till och med ibland charmeras över sådant som vi normalt inte tycker om och vi försvarar vår partner om någon annan ifrågasätter hen som person.”

    Det ska naturligtvis stå: “Vi kan till och med ibland charmeras över sådant som vi normalt inte tycker om och vi försvarar vår partner om någon annan ifrågasätter denne som person.”

  10. Sussi

    Personligen tycker jag det är väldigt avtändande med personer som är väldigt fördomsfulla inte ovanligt i kombination med ett lågt iq.

  11. Sussi

    Har man följt bloggen några månader så höjer man inte direkt på ögonbrynen över sådana inlägg.Man får väl hoppas på det förstnämnda..för hans ( el hennes ) egen skull

  12. Trident

    Känns oerhört beklämmande att läsa hur personer med viss funktionsnedsättning döms ut, så fort det kommer fram. Räcker det för fan inte att vi se bra ut, har vettiga fritidsintressen, deltidsjobb vi klarar oss på samt en personlig kemi som passar? Inte konstigt att folk blir hatiska och får en kluven världsbild av mänskligheten!

  13. PATRICK

    Om du fortfarande har känslor för honom så ska du inte göra nåt förhastat tycker jag. Men har detta pågått länge nu?
    Att dumpa någon pga att den blivit arbetslös låter jobbigt. Samtidigt är ju ekonomi något som tär på många förhållanden och just DET känns hemskt. Den där frasen “så länge vi har varandra så spelar det ingen roll” existerar inte idag. Känns det som i alla fall. Det är väl kanske bara nåt i min fantasivärld som jag önskar. Men visst måste man vara realistisk också, för vad gör man utan pengar? Och för att det ens ska fungera så måste man både ha mål och drivet.
    Nu när din pojkvän blivit arbetslös så behöver han kanske extra mycket stöd från sin partner?
    Se till att peppa honom! Ni har väl förmodligen haft det väldigt bra tidigare?

    Väldigt synd om det skulle ta slut om känslorna fortfarande finns, för jag tror att många ger upp alldeles för lätt idag.
    Men känn efter – det är mitt tips. Och hur hade du själv känt om det varit ombytta roller som någon annan skrev här.
    Jag tycker det är bra att han faktiskt sysselsätter sig med nåt, som träning i det här fallet.
    Att han inte bara säckar ihop. Men letar han mycket jobb när han sitter vid datorn om dagarna?
    Gör han ingenting och struntar i allt så ska du inte må dåligt över att dumpa honom.
    För ens egna liv ska inte behöva bli utsatt, och detta är ju nåt som kan tära på dina egna krafter också. Båda måste kunna ge varandra kraft när det behövs.

  14. John

    Sussi, det är precis så jag känner mot adhd/aspbergers, specifikt dom som inte förstår ironi och sarkasm. Om en person inte kan skilja mellan vad som är rätt och fel, moraliskt, känslomässigt, så behöver den personen kbt terapi. Livet är inte statistik. Utan att behandla varandra jämställt på ett känslomässigt och intelligent plan.

    Är det rätt att kasta x antal år i diket för att man tycker det är lite jobbigt för att ens partner är arbetslös? Kom igen, hur lam får man bli, då tycker jag för att vara sjysst mot hennes kille, att hon dumpar honom för hon kommer med sina fördomar aldrig att kunna tillföra honom någon mer lycka. Tror det är bättre att han hittar någon som gillar honom för den han är, istället för att vara ihop med en parasit som gillar honom för den status/ekonomi han tillför till relationen

    Sociopat/psykopat för att vad Miss Z?

    1 Jag ser inte att man ska behandla sin partner som ett barn och dadda?
    2 Att jag inte finner en person med aspberger/adhd som attraktiv som en partner?

    Tyvärr är jag inte psykopat/sociopat. Hade jag varit psykopat hade jag varit en rik företagsledare nu med en troféfru och minst en älskarinna.

    Med en gnutta sarkasm absolut skrev jag tidigare inlägg. Men också att sanningen i den att för många ljuger om sig själva. Låter som “förvirrad kvinna” har löpt sin relation till sin ände. Speciellt med den inställningen hon har. Att ens komma på tanken, är skrämmande. Därför bör hon göra slut med sin kille. Hon är uppenbarligen inte rätt kvinna för honom.

    • Miss Z

      Hela ditt förra inlägg dryper av empatilöshet och förakt för sånt som är annorlunda.

      “Samma gäller ifall partnern skulle få ett handikapp under relationens gång. Jag vill inte ta hand om någon i en relation. En relation måste vara jämställd. Jag har mitt och gör mitt och hon likaså. Samt vi båda respekterar det. Finns inte det, så finns inte en sund relation.”

      Hur gör du om du ni får barn med handikapp? Lämnar du då tjejen och ditt barn i sticket? Tänk om du själv får ett handikapp? En dödlig obotlig cancer? Ska hon då lämna dig för att slippa ta hand om dig?

      Och din fördom om arbetslösa är bara äcklig…

  15. Anna

    Rubriken är missledande. Arbetslöshet är ingen livsstil. Eller ja, det kan väl vara för den som vill snylta på staten år in och år ut utan att verkligen vilja jobb.

    I detta fall, känns det som jag varit i pojkvännens sits: arbetslösheten sug ur min energi och den där glada , lättsamma jag varit. Självförtroende och självkänsla sjönk.
    Jag släppte inte in honom med hur jag kände och sökte det stöd jag hade kunnat få. Han tog sig inte tid att sätta sig ner och ärligt undra hur jag mådde. Han gick med tankar om den lata etc jag blivit och blev stelare och klängingare på samma gång.

    Kommunikation!
    Nog för att sambo efter 6 mån kanske är hastigt och ni kanske inte kände varandra tillräckligt… Men tre år tsm ska väl vara värt att ta hand om varandra i nöd & lust , gifta eller ej.
    Gör inte slut, prata. Skulle gissa att om tid ges finner han nytt jobb och blir mer sig lik igen:)
    Eller inte, vet inte hela bilden ju.

  16. Boccaccios

    Jag undrar lite hur det hade låtit från “förvirrad tjej” om historien hade innefattat en riktigt stor lottovinst i stället för arbetslöshet?

    “Jag har alltid tänkt att han är killen jag vill leva med resten av livet, för ett år sedan satt jag och sa att jag aldrig kommer göra slut, men nu står jag här och känner att detta känns helt fel.

    Min kille har inte längre samma driv som jag har. Just nu arbetar han inte och vet inte vad han ska göra med sitt liv. Och det mesta han gör är att sitta och köra runt i sin nyinköpta Ferrari samt att han är på gymmet lite då och då.”

    Och nu säger jag inte så här för att vara elak. Verkligen inte.
    Jag försöker bara visa på att yttre omständigheter förändrar sig under hela livet.
    I bland är den ena arbetslös, nästa sekund kanske det är tvärtom. Eller så har båda jättebra jobb samtidigt. I ena stunden mår den ena dålig och ett år senare mår den andre dåligt.
    Livet växlar helt enkelt fram och tillbaka Hela tiden.

    Och jag tycker att den ursäkten, man växer ifrån varandra, som Romantisk Tjej nämnde, är lika dålig som ursäkten Norrland påpekade. Att inte veta vad man vill.

    Jag tycker helt enkelt att vi tar för lättvindigt på förhållanden i dag.
    Vi är så otroligt otåliga och bekväma av oss. Så fort ett förhållande inte är perfekt i alla avseenden så bara drar vi.

    Vad har hänt med det här att kämpa för varandra?
    Har man träffat någon och blivit kär så får man väl också stötta och uppmuntra varandra även när det är lite kämpigt i livet?

    Men nej då, i stället skall vi agera ungefär så här:
    Nja, hen blev arbetslös så jag drog.
    Hen blev allergisk mot katter så jag drog.
    Hen blev det eller det, gjorde si eller så, alltså drog jag för jag tänker verkligen inte lägga någon av min egen tid och energi på att hjälpa människan jag ändå älskar. Nä, nä, det är ju faktiskt att begära alldeles för mycket av mig. Jag har ju mitt eget liv att tänka på.

    Alltså vill jag bara säga så här till förvirrad tjej:
    Du påstår att du ändå älskar honom?
    Visa honom det då.

  17. BEW

    Jag kan känna igen mig här, och jag måste påpeka att hon skriver inte att hon vill lämna honom pga att han är arbetslös, utan för att han inte har samma driv som hon har. En människa kan ha driv och vara arbetslös, men också ha arbete och sakna driv. Jag uppfattar det som om hon inte upplever att de vill ha ut samma sak av livet och att det är det som är problemet. Svårt så klart att veta vad som egentligen ligger bakom, men jag tror att det är svårt att få ett förhållande att fungera mellan en person som hela tiden vill framåt och någon som bara är typ nöjd med hur det är. Det är iaf vad jag har kommit fram till gäller för mig.

  18. John

    Att mitt förra inlägg dröp av empatilöshet och förakt för sånt som är annorlunda stämmer inte alls. Utan snarare att jag är konkret. Och det tolkas som förakt av vissa.

    Hur gör du om du ni får barn med handikapp?
    Skulle fastställa att vi är biologiskt kompatibla. Innan ens diskussionen om barn var över. Att vindhastigt föda ett barn till världen idag är sjukt vårdslöst och respektlöst mot sitt eget barn.
    Världen vill inte ha ditt barn, du vill ha ditt barn till världen. En ganska viktig sak att tänka på. Det föds för många barn som har föräldrar som totalt skiter i dom. Och det är 60/70 talisterna som sabbar ungarna.

    Lämnar du då tjejen och ditt barn i sticket?

    Skulle det ske ett naturens nyck, så skulle man ändå ta det ansvaret, det är trots allt mitt barn oberoende handikapp.

    Tänk om du själv får ett handikapp?
    Detta beror på handikappet. Du är väldigt pragmatisk. Asperger?

    En dödlig obotlig cancer?
    Då skulle jag se till att ta suicid.

    Ska hon då lämna dig för att slippa ta hand om dig?
    Absolut, att hon ska lida resten av sitt liv pga mitt handikapp eller sjukdom med dödlig utgång skulle vara alldeles för mycket att kräva av en person. jag skulle se till att hon hatade mig sen dumpa henne.

    Och din fördom om arbetslösa är bara äcklig…

    Är arbetslös själv, vet precis vad jag talar om. 🙂
    Arbetslösa medelålders män är inte direkt det mest attraktiva på en dejtingsite. Eller i verkligheten. Eftersom rent biologiskt, ska män kunna ge skydd och föda. Så finns inte pengarna, så finns det heller inte en attraktion.

    • ViraStina

      Tänkte du bedriva någon sorts genetisk utredning om du träffar en kvinna som vill ha barn? Eller hur menar du att man fastställer den biologiska kompabiliteten?

      Det låter lite svajigt, minst sagt.

    • Miss Z

      Haha du har tittat på för många Sci Fi filmer. Ska du gå till ett labb och kolla upp det?

      Även om ni nu skulle vara biologiskt kompatibla, är det ingen garanti för att ni får ett “perfekt och felfritt barn”. Allt kan hända under graviditeten, förlossningen som kan ställa till det.

      Hahaha så du menar att receptiva personer har aspberger? “Klappar händerna” smart slutledningsförmåga.😉

      Grattis! Så du anser att dem med obotlig cancer ska ta livet av sig? Väldigt empatiskt av dig… 😉

      Och det där var väldigt egoistiskt tänk. Har du ens tänkt på hur det skulle påverka hennes mående? Du ser allt utifrån dig själv… Även i detta fall…

      Du talar då för hur din situation som arbetslös ser ut. Skulle din situation vara normen för resten av landets arbetslösa? Ja du kanske inte betalat dina räkningar, låter nån annan handla kläder åt dig. Som du själv poängterar i tidigare inlägg vara det man ska förvänta sig av en som är arbetslös…

      Det finns arbetslösa som!
      Betalar sina räkningar
      Köper sina kläder
      Motionerar
      Lagar mat
      Och vaknar före 10
      Städar sin lägenhet
      Javisst även arbetslösa har dagar då allt är stiltje.

      Arbetslös är nåt man är, inte vem man är som person… Tillskriv inte andra arbetslösa egenskaper om hur det är att vara arbetslös helt baserade på dina egna erfarenheter.

  19. Carl

    Å ena sidan måste man som arbetslös ha ett j-vlaranamma, ett klart mål, göra en tydlig plan, söka jobb hela tiden, springa på intervjuer, snygga till CVt, dra en vals, gå kurser osv osv. Du kan göra det till ett hårdare jobb än många riktiga jobb faktiskt.

    Å andra sidan har man väl en partner just för tryggheten, att ställa upp, stötta även när livet är surt.

    Men det är inte dygdigt att offra sig själv längre. Nu är det viktigare att jag har roligt, att jag har en partner med driv, att jag kan förverkliga mina drömmar osv. Det är förlegat att kämpa med sjuka, arbetslösa och deppiga partners.

    Frågan är inte detta urholkar synen på relationer. Förhållandet blir villkorat. Om du blir av med jobbet så sk-ter jag i det här. Om du får cancer så sticker jag. Om din mamma går bort så flyttar jag.

  20. C

    Vad hände med “i nöd och lust”, frågar jag mig (och alla andra här..)..

    Du skriver att du blev kär i personen.
    Vidare att den nya “livsstilen” han har du ogillar..

    Personen är nog densamma. Omständigheterna (med arbetslöshet etc) är förändrade. Klart det påverkar honom och dig och relationen.
    Men om kärlek finns, så är det dags att stå upp. För varann. Fightas. För honom. För er kärlek.

    Jobb kommer han hitta.
    Omständigheterna kommer variera.
    Min fråga är; hur lätt är det att finna kärleken, på riktigt?!

    Gå dit hjärtat leder dig.
    Tänk väl.

    Det är vad jag tycker.

  21. Anders

    Kärlek kan inte köpas för pengar brukar det ju heta, och så är det kanske också, eller?

    Jag som skriver detta är en, sedan några år tillbaka, arbetslös kille. En av anledningarna till att jag sällan förmår mig att skriva till kvinnor på dejtingsidor är att många kvinnor tänker ur ett alltför ekonomiskt perspektiv och det skrämmer mig. Jag tycker att du ska vara tacksam över att din sambo är snäll och behandlar dig väl, det är värt väldigt mycket. Hade hans arbetslöshet påverkat honom så att han blir otrevlig och kanske även våldsbenägen anser jag att det finns skäl att gå skilda vägar. Men på samma sätt som kvinnor blir attraherade av män med bra karriärer och gott om pengar för att kunna försörja barnen, blir naturligtvis män bara attraherade av snygga kvinnor med perfekt utseende. Tyvärr är därför helt vanliga och normala kvinnor som är lite kraftiga, har valkar, hudbristningar och andra defekter naturligtvis för en man helt ointressanta. Eller kanske inte?

    Nej, det viktigaste för åtminstone mig är att hitta en kvinna som är snäll, accepterar mig för den jag är, som jag passar för och blir lycklig av och som jag längtar efter. Någon som jag kan dela både glada och mindre glada dagar och nätter med och som jag har tillit till och förtroende för.

    Jag läste en gång, för kanske ett år sedan, om en fattig man som dejtade en kvinna. Dejten gick bra och det blev så småningom bröllop. Vad mannen inte berättade under flera månaders dejting och som han berättade först efter att de var vigda var att han var miljardär. Jag tycker att det var ett utmärkt sätt att få reda på om bruden var intresserad av honom som person eller om det var hans pengar som lockade. Hade jag varit förmögen hade jag också gjort som den mannen, för jag vill hellre att en kvinna tar mig för min kropp och mitt sätt än för mina pengar.

    Ställ dig frågan om vad du tycker om att din sambo kanske bara vill ha dig som någon sorts trofé att visa upp. Sedan när du, som vi alla blir, har blivit äldre gör han plötsligt slut en dag av det skälet att du inte är så snygg som du var förr. Skulle du ha gillat det? Men kärlek kan ta slut och har kärleken tagit slut på allvar och attraktion saknas är det sorgligt och jag kan bara beklaga. Hoppas verkligen att du väljer det rätta för sann kärlek är en värdefull gåva. Och även om det är svårt att hitta jobb i dag, är det garanterat svårare att hitta äkta kärlek. Lycka till i ditt val!

  22. standart

    Problem. Om man älskar en borde man tänka noga på hur kan man ha hyfsat liv med en arbetslös. Dvs tänka på ekonomi. Jag antar att en arbetslös kan betala hälften av fasta kostnader och hälften av matnotan. A-kassa räcker för det. Däremot borde tjejen tänka på att det finns inte utrymme för sådana extravaganser som att äta och dricka ute. Man skall handla allting på extrapris, aldrig åka taxi eller bil, man har inga semestrar att åka på, sluta shoppa skall man göra, sluta med att gå ut och roa sig blir det. Det blir inga festen hos vänner för att man tar med sig nånting till fest och det kostar. Hyfsat liv med arbetslös betyder hemmaliv. Så egentligen handlar det endast om en sak. Skall man leva som arbetslösa och socialbidragstagare lever eller söka efter nytt liv? En del av oss hade aldrig levat på minimalla tillgångar. Jag kan påstå att det konst att klara sig på nästan ingenting och förbli glad, energisk och nöjd med livet och sin partner.

  23. Janne

    Hej Förvirrad tjej. Jag hoppas att du läser detta. Kan du berätta mer om din sambo? Din information är lite knapphändig och här finns plats för olika tolkningar. Du är inne på driv och livsstil. Är han ofta arbetslös? Tar han hellre tillfälliga jobb än fasta jobb? Lever han hellre på bidrag än av jobb? Då kan jag förstå om du tvekar om en framtid med honom. En relation där det mesta är beroende av den ena partnern är svåra att hålla liv i, hur mycket man än älskar varandra.Har han någon utbildning? Har han haft ett jobb länge och plötsligt blivit arbetslös? Folk reagerar olika på händelser och han kanske helt enkelt inte vet hur han ska ta sig vidare. Vad gör han vid datorn? Söker han jobb på nätet eller är det bara vanligt surf? Att han gymmar lite då och då är kanske bara för att ha något annat tänka på en stund. Eller hur? Som sagt. Finns plats för olika tolkningar här. Berätta lite mer.

  24. David

    Åh herregud vilka svar… Majoriteten av svaren här verkar vara “dumpa honom” av olika anledningar. Det är för mig fullt förståeligt att ni som tycker det fortfarande är singlar. En relation är aldrig en dans på rosor. Kommer aldrig att vara enkelt. Man lever med en annan människa som har precis lika starka åsikter och viljor som en själv. Att då dumpa någon man fortfarande älskar för att den personen har förlorat sin säkerhet, en grundpelare i sitt liv, är vidrigt. Det är precis såna situationer man visar vad man går för. Det är då man visar om man själv är värd att älskas.

    Jag har själv varit arbetslös i längre perioder, fastän jag också kämpat som ett djur för att kunna försörja mig själv. Det är otroligt jobbigt. Inte nog med att man inte kan köpa alla de saker man egentligen behöver, som nyttig mat, möbler osv, utan man mår så pass dåligt att man hamnar i en depression. Man känner att man inte lyckas med någonting fastän man gör allt för att komma ifrån sin situation. Man känner sig helt enkelt värdelös. Att man inte ens är värd att älskas. Man skäms när man ska träffa vänner eftersom man inte kan köpa en ordentlig middag på restaurangen, att man inte har råd till att följa med på olika evenemang, osv. Det är ett läge jag önskar att ingen ska behöva befinna sig i. Och att då rakt ut visa för personen att alla farhågor hen känner, både angående sitt självförtroende och sitt förhållande, stämmer. Det är det absolut värsta man kan göra.

    Så mitt råd är att ta ditt ansvar i förhållande och prata med honom. Han behöver din hjälp för att överleva detta. Och det är inte någon överdrift. Han behöver dig just nu. För om du som du säger älskar honom som person, så ska du inte ha några problem med att vilja hjälpa honom må bra. Prata med honom och hjälp honom. Ge honom både morötter och en gnutta piska, för det är precis vad han behöver. Han kommer tycka det också är jobbigt. Han kommer känner sig svagare, som att han inte kan ta hand om sig själv, först. Men efter ett tag så kommer situationen att ändras, och då kommer han att vara “sitt vanliga jag” igen.

    Det låter skrytsamt, men tro mig; jag har varit i exakt samma situation, två gånger t o m. Ena gången gjorde min sambo vad du överväger. Jag har aldrig mått så dåligt i mitt liv som då. Andra gången fick jag stöd. Tyvärr räckte inte det den gången då det fanns andra, mycket allvarligare problem i förhållandet. Men det stödet jag fick har gett mig en drivkraft jag inte haft på väldigt länge. Och en glädje som jag vet påverkar de omkring mig.

    Så försök. Kämpa för ert förhållande. Ni kommer båda tjäna något otroligt mycket på det!

    • Erik

      Få se nu, du säger “Det är för mig fullt förståeligt att ni som tycker det fortfarande är singlar.”

      Har du hört uttrycket – kasta inte sten i glashus!

      Just-sayin’


Post a new comment

(OBS! Din E-postadress publiceras ej.)